3 november 26

Sverige överraskar – har lägst skatt i Europa

2026 09 26

Sverige hamnar på en oväntad bottenplats i Europa.

Sverige är ett land med högt skattetryck, men när det kommer till en specifik skatt sticker landet ut åt ett helt annat håll.

En skatt i Sverige är just nu lägst i hela EU, rapporterar Euronews.

Hamnar längst ned

Svenskar är vana vid ett högt skattetryck.

OECD:s  senaste sammanställning visar att Sverige hade skatteintäkter motsvarande 41,4 procent av BNP under 2024, vilket placerade landet på åttonde plats bland organisationens 38 medlemsländer.

Men när det handlar om bensin ser bilden helt annorlunda ut.

En ny sammanställning med siffror från EU-kommissionens senaste oljebulletin, visar att Sverige just nu ligger allra längst ned i EU när det gäller bensinskatten som andel av priset vid pumpen.

Den 14 september låg den svenska skatten på omkring 0,44 euro per liter.

Det motsvarade 29,2 procent av bensinpriset på 1,514 euro per liter – den lägsta skatteandelen i EU i den aktuella jämförelsen.

Läs också: Kreml överväger: Flytta från Moskva

Nederländerna ligger i topp

Skillnaden mot flera andra europeiska länder är stor.

I genomsnitt gick 47,3 procent av bensinpriset i EU till skatter den 14 september, enligt sammanställningen.

I sju EU-länder översteg skatten dessutom en euro per liter.

Allra högst låg Nederländerna, där skatten uppgick till 1,270 euro per liter, motsvarande omkring 52 procent av bensinpriset.

– Danmark har den dyraste bensinen i EU, med 2,564 euro per liter, men landet har inte den högsta bensinskatten, skriver Euronews.

Danmark hamnar på en andraplats med 1,230 euro och Finland med 1,193 euro per liter. Även Tyskland, Grekland, Frankrike och Italien låg över en euro per liter.

Tillfällig sänkning i Sverige

Det finns dock en viktig förklaring till Sveriges ovanligt låga placering.

Den svenska bensinskatten är tillfälligt sänkt med 2,40 kronor per liter under 2026. Regeringen har beskrivit åtgärden som en del av insatserna för att motverka höga drivmedelspriser.

– I den värsta globala energikrisen någonsin måste vi stå på hushållens sida, sade energiminister Ebba Busch (KD), i våras till SVT om krispaketet.

När den tillfälliga sänkningen upphör vid månadsskiftet november–december höjs skatten igen. Då lämnar Sverige bottenplaceringen i den europeiska jämförelsen.

Även utan den tillfälliga skattesänkningen ligger Sverige dock långt ifrån toppen. Med en bensinskatt på 0,8 euro per liter skulle Sverige placera sig på 18:e plats av 27 EU-länder.

Läs också: Omtalad skattesänkning kan bli kvar – expert tror inte på höjning 

Foto: M Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen