SVERIGE: Oroväckande utveckling gällande folkhälsan

2023 06 11

Statistiken visar en negativ utveckling angående en allvarlig sjukdom.

Till sommaren är det många som sett fram emot att tillbringa mycket tid i solen.

Det är dock inte bara fritt fram att sola som man vill, eftersom för mycket tid i solen kan ge negativa konsekvenser.

Enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten har antalet fall av hudcancerformen malignt melanom ökat med nästan 40 procent de senaste tio åren.

Nu skickar hudläkaren Sam Polosie med en uppmaning till svenskarna inför sommaren.

“Viktigt att vara uppmärksam”

Polosie är hudläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Han menar att det finns en del saker som är viktiga att tänka på när det kommer till tiden man tillbringar i solen.

– Det är viktigt att vara uppmärksam, särskilt under de här ljusintensiva månaderna från april till september. Att vara försiktig mellan 11 och 15, att då inte söka sig direkt till solljus utan försöka vara i skuggan i så stor utsträckning som möjligt, säger han till SR.

Kan vara falsk trygghet

Vidare förklarar Polosie att man inte nödvändigtvis ska luta sig tillbaka på solkrämer.

– Det kan ju vara en falsk trygghet om man använder solskyddsfaktor och då vistas längre tid i solen än man brukar. Solskyddsmedel är alltså bara ett komplement till exempelvis täckande kläder som ska vara a och o.

Polosie framhåller att anledningen till de ökade fallen av hudcancer handlar om skeva solskyddsvanor.

Risken ökar

Risken för malignt melanom ökar hos personer som blivit utsatta för brännskador från solljus.

I synnerhet anses det vara riskabelt för barn, som generellt har mer sårbar hud än vuxna.

Stark koppling

Kopplingen mellan solning och hudcancer kan jämföras med kopplingen mellan rökning och lungcancer.

Omkring 9/10 fall av malignt melanom kopplas till solens UV-strålning.

– Det är extra viktigt att skydda sina barn eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud, framhåller Cancerfonden.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen