SVERIGE: Oroväckande uppgifter för alla som äter fisk

2023 06 21

Höga halter av miljögift har hittats i svensk matfisk.

Analysföretaget Eurofins har undersökt svensk matfisk på uppdrag av Naturskyddsföreningen.

I mätningarna framkommer oroväckande uppgifter, nämligen att fisk från svenska insjöar och Östersjön tycks innehålla höga halter av miljögiftet PFAS, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man kan undra varför Livsmedelsverket inte har tydligare kostråd som ska skydda oss från det här, säger Mattias Öberg som forskar om PFAS på Karolinska institutet.

Gös och abborre

Bland annat har gös och abborre som från svenska vatten som säljs i mataffärer analyserats.

En portion gös från Hjälmaren eller Mälaren har visat sig innehålla mellan 10 och 16 gånger mer av miljögiftet PFAS än vad en person bör få i sig dagligen.

Livsmedelsverket har idag inga kostråd som handlar om att skydda sig från PFAS.

“Lätt att få i sig”

Enligt EU:s riktvärde bör personer inte få i sig mer än 44 nanogram PFAS om dagen.

I undersökningen från Eurofins framkommer att gös från hjälmaren innehåller 300 nanogram PFAS per 100 gram livsmedel.

Gös från Mälaren innehåller 470 gram, och lax från Vänern 400.

Även lax och löjrom från bottenviken innehåller höga halter.

– Det här visar hur lätt det är att få i sig för mycket PFAS om man köper fisk från svenska vatten, säger Cecilia Hedfors vid Naturskyddsföreningen till DN.

Misstänkt cancerframkallande

Naturskyddsföreningen understryker att det finns studier som visar en koppling mellan PFAS och flera hälsoproblem.

Bland annat handlar det om leverskador, förhöjda halter av blodfetter, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar.

Två PFAS-ämnen vid namn PFOS och PFOA är även misstänkt cancerframkallande, och kan försämra reproduktionsförmågan.

Därför finns det

PFAS har skapats för att stöta bort fett och smuts och hittas i bland annat stekpannor och skor.

Naturskyddsföreningen arbetar aktivt med att få ett förbud mot PFAS.

– Samtidigt sätter vi tryck på företagen att gå före och frivilligt fasa ut PFAS ur sina produkter, förklarar organisationen.

Foto: CA Creative

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen