SVERIGE: Oroväckande trend på arbetsmarknaden

2022 06 07

Nya siffror pekar på en dyster trend för en särskild grupp på arbetsmarknaden i Sverige.

De goda nyheterna är att alla arbetslöshetssiffror i Arbetsförmedlingens statistik från april har gått ned jämfört med året innan.

Förutom för en grupp – nämligen de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden i Sverige.

Rekordmånga långtidsarbetslösa

Det handlar om de som tillhör gruppen långtidsarbetslösa, det vill säga de som varit utan jobb i minst ett halvår. Den gruppen har tvärtom blivit rekordhög, rapporterar Sveriges Radio.

Antalet långtidsarbetslösa har ökat med 6,2 procent, vilket innebär att totalt nästan 100 000 personer i Sverige har varit utan sysselsättning i minst sex månader.

Trenden fortsätter efter pandemin

Noterbart är att antalet fortsätter att öka trots att pandemin i många avseenden är över. Långtidsarbetslösa uppges därmed ha fått det svårare än någonsin att komma in på arbetsmarknaden.

– Redan före pandemin hade arbetslösheten börjat stiga. De som då hade svårt att få ett jobb innan pandemin har liksom blivit nedflyttade i kön. De har ännu svårare att få ett jobb nu, säger Anders Jemlin, arbetsmarknadsreporter på SR Ekot. 

Totala arbetslösheten sjunker

Totalt har Sverige för närvarande en arbetslöshetsnivå på 6,6 procent, uppger Arbetsförmedlingen i sin senaste uppdatering. Under 2021 låg siffran på 8,8 procent enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Enligt myndigheten fick över 60 000 personer ett jobb sista veckan i maj, medan drygt 5 200 personer skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa på myndigheten uppgår därmed till ungefär 335 000 personer.

Här finns jobben

En bransch som skriker efter personal är hotellbranschen. Flera hotell i Sverige har  tvingats att begränsa eller stänga ner delar av sin verksamhet, rapporterar SR.

– Vi har varit tvungna att begränsa oss i restaurangen framför allt. Vi har inte behövt stänga ner hotellrummen, men i restaurangen har vi fått att begränsa antalet plaster. Det är för att vi inte har haft tillräckligt med personal för att kunna ta emot alla gäster, säger Laura Melander, hotelldirektör på Scandic Stora Hotellet i Nyköping.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen