SVERIGE: Oroväckande besked inför julen – läkemedel slut i lager

2022 11 14

Naltrexon, ett vanligt läkemedel mot alkoholberoende, är slut på svenska apotek.

Nu riskerar flera patienter att stå utan medicinering under jul och nyår, rapporterar DN.

– Det skapar en osäkerhet i hela familjen. Läkemedlet minskar suget, samtidigt som det egentligen inte har några nackdelar. De närmaste i familjen känner att det är något konkret som har gjorts, säger en man som använder läkemedlet till tidningen.

Han har fått besked om att det är osäkert när medicinen finns i lager igen. Kanske behöver han vänta till slutet av januari. Enligt Läkemedelsverket har företagen som säljer Naltrexon meddelat att läkemedlet återigen kan vara tillgängligt någon gång mellan mitten av december och slutet av januari, uppger DN.

Det finns således en stor risk för att flera patienter tvingas klara sig utan läkemedlet under de intensiva julveckorna. 

”Det är skandalöst”

Sven Andréasson, läkare vid alkoholmottagningen Riddargatan 1 och professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, är mycket upprörd och oroad.

Han betonar att det inte är första gången som medicin mot alkoholberoende inte finns i apotekens lager.

–  Det är skandalöst faktiskt! Vi har varit med om detta i flera omgångar, men det börjar hända oftare nu. Vi får ingen förklaring, säger han till DN.

Han understryker att det är extra allvarligt då alkoholförbrukningen i regel ökar under julen. Högtiden betraktas som en riskperiod för personer med alkoholberoende.

Dömer ut andra mediciner

Det finns alternativa läkemedel. Sven Andréasson varnar dock för att ett byte till ett annat läkemedel inte alltid är en lösning. Framför allt inte för patienter som behandlas med Naltrexon.

– Det går att byta till exempelvis Campral, som minskar suget efter alkohol. Men i likhet med Naltrexon så biter det inte på alla. Antabus är en betydligt mer radikal medicin, och det kan skrämma många, men vara bra för den som vill få en paus i sitt drickande. En del av våra patienter vill inte sluta dricka helt, bara begränsa sitt drickande, säger läkaren till DN.

Julen och alkohol

Enligt en undersökning från Sifo anser åtta av tio svenskar att det inte är viktigt att servera alkohol i samband med julfirandet. Åtta av tio anser även att det inte är viktigt att servera alkohol till julmaten.

I en annan undersökning från mätinstitutet uppger sju av tio att de tror att deras jul- och nyårsfirande skulle bli lika bra, eller bättre, om de drack mindre alkohol.

Fakta alkoholberoende

- Alkohol är den vanligaste beroendeframkallande substansen i Sverige.

- I Sverige finns det cirka 330 000 personer med alkoholberoende. Det är dock skillnad på riskbruk, skadligt bruk och beroende.

- Därför är det troligen många fler som befinner sig i riskzonen för alkoholberoende och har upplevt negativa konsekvenser av sin alkoholkonsumtion.

- Enligt Socialstyrelsen innebär ett riskbruk en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller en intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden.

- Källor: Beroendecentrum Stockholm resp Socialstyrelsen

Foto: K. Kelly resp T. Crazzolara

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen