Sverige öppnar för nödlösning – för att slippa invandring

2024 03 13

Efter en utdragen process har EU:s medlemsländer enats om en gemensam politik för asyl och migration.

Den 20 december 2023 enades medlemsstaterna om en gemensam asyl- och migrationspakt.

Den nya överenskommelsen innebär bland annat att ansvaret för att ta emot flyktingar ligger kvar hos länderna vid EU:s yttre gräns.

Samtidigt förbinder sig samtliga EU-länder att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer dock kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Men prislappen kommer inte hindra Sverige från att utnyttja åtgärden. Regeringen är beredd att öppna plånboken.

I en intervju med DN uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergaard (M) att det är värt pengarna att ”köpa sig fri”.  

– Jämfört med att ha en ohållbar nivå på invandringen som får konsekvenser i generationer efteråt, så skulle jag säga att det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring, säger ministern till tidningen.

”Måste fortsätta”

Enligt Migrationsverkets senaste siffror väljer allt färre asylsökande i Europa att ta sig till Sverige.

Förra året sökte cirka 12 500 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med att total 1,1 miljoner personer sökte asyl i Europa under 2023.

– Den högsta noteringen sedan 2015-2016. Men Sveriges andel av de asylsökande fortsätter att minska, uppger Migrationsverket.  

Migrationsministern anser att trenden är positiv. Hennes regering är tydlig med att man vill minska invandringen till Sverige.

– Det här är en utveckling som regeringen menar måste fortsätta, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Vulkanutbrott – askmoln stiger 10 000 meter

2025 10 15

Indonesien har höjt beredskapen till den högsta nivån med anledning av ett vulkanutbrott.

Det är vulkanen Lewotobi på ön Flores, öster om turistparadiset Bali, som fått ett stort utbrott. Ett askmoln stiger 10 000 meter upp i luften efter utbrottet, rapporterar Reuters.

"Håll er lugna" 

Lokala myndigheter uppger att invånare i närliggande områden har evakuerats.

Det finns i dagsläget inga uppgifter om dödsoffer eller personskador.

Vulkanen har haft flera utbrott under de senaste åren. Vid ett större utbrott i november förra året omkom 10 personer. 

Allmänheten uppmanas att endast ta del av information från myndigheter.

– Håll er lugna och följ de lokala myndigheternas anvisningar. Tro inte på information från oklara källor, framhåller Indonesiens geologiska myndighet i ett uttalande.

Uppmanar: Håll er borta

Invånare uppmanas att bära munskydd och hålla sig minst sju kilometer från kratern. 

– Människor som bor nära vulkanen bör vara medvetna om risken för vulkaniska lerflöden som kan uppstå vid kraftigt regn, säger Muhammad Wafid, chef för geologiska myndigheten, enligt Reuters. 

Påverkar turister

Lewotobi har tidigare haft flera kraftiga utbrott, vilket fått stor påverkan på flygtrafiken till Bali. I juli tvingades flera flygbolag ställa in avgångar till paradisön på grund av vulkanisk aska i luften. 

Det senaste utbrottet kommer också påverka resenärer. Flygplatsen Fransiskus Xaverius Seda i staden Maumere, cirka 60 kilometer väster om Lewotobi, kommer att stängas med omedelbar verkan.

Det är oklart om flygningar till Balis internationella flygplats kommer att påverkas.

– Om askmolnet sprider sig ytterligare kan det påverka  flera flygplatser och flygrutter, säger Muhammad Wafid. 

LÄS MER: Forskare varnar för massivt vulkanutbrott – inget liknande har skett

"Stilla havets eldring" 

Indonesien har över 120 aktiva vulkaner och är ett av de mest vulkaniskt aktiva länderna i världen. Landet ligger på Stilla havets så kallade "eldring" – ett område med intensiv seismisk aktivitet som sträcker sig från Japan, genom Sydostasien och vidare över Stillahavsområdet.

LÄS OCKSÅ: Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättebråk i EU – Ungern har fått pengar

2025 10 15

EU skakas av interna stridigheter.

Under onsdagen har Europaparlamentet kallat EU-kommissionen till EU-domstolen.

Kommissionen anklagas för att ha brutit mot sina egna regler när den i december 2023 hävde frysningen av finansiering till Ungern, rapporterar Politico.

Beslutet om att återuppta utbetalningarna till Ungern kom strax före ett avgörande EU-toppmöte om ekonomiskt stöd till Ukraina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán hade tidigare motsatt sig stödet, men ändrade sig kort efter att finansieringen till hans land återupptogs.  

EU-parlamentets chefsjurist Richard Crowe menar att beslutet stred mot unionens regelverk.  

– Kommissionen skyndade sig med att avsluta blockeringen av EU-medel. Beslutet baserades på en förhastad och ofullständig bedömning av Ungerns efterlevnad av normer för rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende, säger Crowe till domstolen.

”Sålt ut EU:s värderingar”

Katalin Cseh, ungersk ledamot av Europaparlamentet och politisk motståndare till Orbán, har kritiserat kommissionens beslut.

– Kommissionen har sålt ut EU:s värderingar, sade Cseh under ett anförande i EU-parlamentet.  

Slår tillbaka

EU-kommissionen försvarar den återupptagna finansieringen. Enligt kommissionens jurister har beslutet baserats på en ”detaljerad och objektiv juridisk analys”.

– Tidpunkten för beslutet berodde inte på politiska överväganden, utan helt enkelt på att kommissionen, efter ett långdraget utredningsförfarande, inte hade ytterligare skäl att förlänga förfarandet, säger kommissionens chefsjurist Bernd Martenczuk enligt Politico.

LÄS MER: Ungern väljer bort Ryssland

EU:s svarta får

Ungern pekas ofta ut som EU:s ”svarta får”.

Under premiärminister Viktor Orban har demokratin nedmonterats i landet. År 2022 fastslog EU att Ungern inte längre kan räknas som en fullvärdig demokrati på grund av flera antidemokratiska reformer som den ungerska regeringen genomfört.

Orban och hans parti Fidesz anklagas bland annat för att ha begränsat pressfriheten och minskat domstolarnas oberoende.

Dessutom har kritik riktats mot den utbredda korruptionen i Ungern och tillbakadragandet av asylsökande och hbtqi-personers rättigheter.  

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: EU-miljarder till Ungern

Foto: European union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen