Sverige öppnar för nödlösning – för att slippa invandring

2024 03 13

Efter en utdragen process har EU:s medlemsländer enats om en gemensam politik för asyl och migration.

Den 20 december 2023 enades medlemsstaterna om en gemensam asyl- och migrationspakt.

Den nya överenskommelsen innebär bland annat att ansvaret för att ta emot flyktingar ligger kvar hos länderna vid EU:s yttre gräns.

Samtidigt förbinder sig samtliga EU-länder att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien. EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer dock kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Men prislappen kommer inte hindra Sverige från att utnyttja åtgärden. Regeringen är beredd att öppna plånboken.

I en intervju med DN uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergaard (M) att det är värt pengarna att ”köpa sig fri”.

– Jämfört med att ha en ohållbar nivå på invandringen som får konsekvenser i generationer efteråt, så skulle jag säga att det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring, säger ministern till tidningen.

”Måste fortsätta”

Enligt Migrationsverkets senaste siffror väljer allt färre asylsökande i Europa att ta sig till Sverige.

Förra året sökte cirka 12 500 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med att total 1,1 miljoner personer sökte asyl i Europa under 2023.

– Den högsta noteringen sedan 2015-2016. Men Sveriges andel av de asylsökande fortsätter att minska, uppger Migrationsverket.

Migrationsministern anser att trenden är positiv. Hennes regering är tydlig med att man vill minska invandringen till Sverige.

– Det här är en utveckling som regeringen menar måste fortsätta, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen