Sverige öppnar för nödlösning – för att slippa invandring

2024 03 13

Efter en utdragen process har EU:s medlemsländer enats om en gemensam politik för asyl och migration.

Den 20 december 2023 enades medlemsstaterna om en gemensam asyl- och migrationspakt.

Den nya överenskommelsen innebär bland annat att ansvaret för att ta emot flyktingar ligger kvar hos länderna vid EU:s yttre gräns.

Samtidigt förbinder sig samtliga EU-länder att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer dock kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Men prislappen kommer inte hindra Sverige från att utnyttja åtgärden. Regeringen är beredd att öppna plånboken.

I en intervju med DN uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergaard (M) att det är värt pengarna att ”köpa sig fri”.  

– Jämfört med att ha en ohållbar nivå på invandringen som får konsekvenser i generationer efteråt, så skulle jag säga att det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring, säger ministern till tidningen.

”Måste fortsätta”

Enligt Migrationsverkets senaste siffror väljer allt färre asylsökande i Europa att ta sig till Sverige.

Förra året sökte cirka 12 500 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med att total 1,1 miljoner personer sökte asyl i Europa under 2023.

– Den högsta noteringen sedan 2015-2016. Men Sveriges andel av de asylsökande fortsätter att minska, uppger Migrationsverket.  

Migrationsministern anser att trenden är positiv. Hennes regering är tydlig med att man vill minska invandringen till Sverige.

– Det här är en utveckling som regeringen menar måste fortsätta, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Storbank varnar allmänheten för katastrof – kan inträffa i höst

2025 05 31

USA står inför en finanskris som kan få stora konsekvenser för hela världen.

Det hävdar Jamie Dimon, vd för storbanken JP Morgan Chase.

Enligt Dimon är en ekonomisk krasch oundviklig om USA inte gör någonting åt landets gigantiska statsskuld som fortsätter att öka.

– Utan betydande förändringar är USA på väg mot en härdsmälta. Jag har sagt till tillsynsmyndigheterna att det kommer att hända – och ni kommer att få panik, säger Dimon till The Wall Street Journal.

Enligt storbankens vd kan en krasch inträffa så tidigt som i slutet av hösten.

– Vi kommer att se en krasch på obligationsmarknaden. Det kommer att hända. Frågan är bara om det blir en kris om sex månader eller sex år.

Trumps politik kan öka statsskulden

Jamie Dimons varning utfärdas samtidigt som president Donald Trump fått igenom ett stort lagpaket som förväntas öka USA:s statsskuld avsevärt.

Åtgärdspaketet innehåller både omfattande skattesänkningar och utgiftsökningar. Enligt den oberoende organisationen Committee for a Responsible Federal Budget (CRFB) kan Trumps politik leda till att statsskulden ökar med 7 500 miljarder dollar till 2035, vilket skulle höja den amerikanska statsskulden från nuvarande 123 procent till 142 procent av BNP.

Påverkar hela världen

Ekonomiska kriser i USA påverkar hela världen.

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

Nyligen varnade Riksbanken för att osäkerheten i USA kan få konsekvenser för Sverige.

– Den amerikanska ekonomin spelar en viktig roll i världsekonomin. Om förtroendet för den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer snabbt försämras skulle detta kunna få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten, framhöll centralbanken i en rapport.

LÄS MER: Riksbanken varnar för USA

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige slår till mot Ryssland

2025 05 31

Sverige agerar mot den ryska skuggflottan i Östersjön.

Från och med första juli får Kustbevakningen och Sjöfartsverket nya order. Myndigheterna ska skärpa kontrollerna av utländska fartyg.

Enligt en ny förordning ska Kustbevakningen och Sjöfartsverket samla in försäkringsuppgifter från fartyg som passerar svenskt sjöterritorium eller ekonomisk zon, rapporterar SR Ekot.

Tidigare har kontroller endast utförts på fartyg som anlöper en hamn.

”Avskräckande effekt”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar det nya beslutet för en ”viktig markering” mot Rysslands ökända skuggflotta. 

– Vi tänker att det både ska ha en preventiv, avskräckande effekt mot fartyg som ingår i den ryska skuggflottan, och också ge underlag för att vidta andra åtgärder, som exempelvis att sanktionslista fler fartyg, säger han till radion.

Fartygen är inte skyldiga att svara på begäran, men Strömmer menar att ett uteblivet svar kan vara lika viktigt.

– Även avsaknaden av ett svar är i sig intressant. Det kan vara indikation på en anledning att följa fartyget extra noggrant, säger justitieministern.

Sverige har varnat för katastrof

Fartygen i den ryska skuggflottan är en viktig del av Putinregimens finansiering av anfallskriget i Ukraina. Moskva använder skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners, vilket genererar betydande inkomster till den ryska krigskassan.

Fartygen i skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Efter krigsutbrottet har snittåldern på oljefartygen ökat från 8,9 till 16,6 år.

Sveriges tidigare utrikesminister Tobias Billström (M) har varnat för att den ryska fartygstrafiken kan få förödande konsekvenser.

– Vi kommer alla att påverkas om det skulle uppstå ett problem på grund av en kollision eller ett oljeläckage från ett av dessa fartyg, som dessutom i många fall inte är sjödugliga eller mycket nära att inte vara sjödugliga, sade Billström till The Guardian i april 2024.

LÄS MER OM RYSKA SKUGGFLOTTAN HÄR:

Ryssland kan orsaka katastrof i hela Östersjöområdet

Ryska fartyg i Norge

Ryssland hävdar: ”Aggressiva aktioner” nära Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen