SVERIGE OCH NATO: Så kan Putin svara

2022 05 12

Vladimir Putins varningar till Sverige och Finland har inte fungerat. De nordiska grannländerna stormar mot ett medlemskap i Nato.

Ett scenario som får Rysslands diktator att klia sig i huvudet. Hans invasion av Ukraina har lett till det han fruktar mest. En expansion av Natos gränser.

Så hur kommer han svara?

BBC:s säkerhetskorrespondent Frank Gardner radar upp tre punkter.  

En militär respons

För närvarande har Putin händerna fulla i Ukraina. Att diktatorn skulle skicka militära trupper i västlig riktning mot Finland och Sverige är osannolikt, bedömer Gardner.

Han konstaterar dock att både Sverige och Finland kan förvänta sig en rysk upptrappning.

– Ryska trupper som tidigare befann sig nära den östra gränsen har förflyttats söderut. Men med tiden kommer Putin sannolikt att flytta både trupper och långdistansrobotar närmare Finland. De nordiska länderna kan även förvänta sig aggressiva luft- och sjöpatruller, skriver Gardner.

Hybrid krigsföring

Cyberattacker och cyberspionage från rysk sida har pågått under en längre tid. Attackerna och spionaget har riktats mot flera länder i Europa.

Den ryska aktiviteten kan nu förväntas rikta sig specifikt mot Sverige och Finland om länderna går med i Nato, konstaterar Gardner och framhäver att Putin i sedvanlig ordning kommer att förneka alla anklagelser.

Påverkanskampanjer

– Putin gillar att spela ett långsiktigt spel och kan mycket väl bestämma sig för att de två nordiska ländernas historiska neutralitet innebär att deras beslut att gå med i Nato går att omvända, skriver Gardner.

Han konstaterar att den ryska diktatorn med tiden kan försöka påverka Nato-opinionen i länderna med hjälp av onlinebotar och falska konton på sociala medier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21 jan 2026

S har bestämt sig – det blir SD

2026 01 21

Socialdemokraterna har bestämt sig.

Partiet pekar ut Sverigedemokraterna som sin huvudsakliga motståndare i valet 2026.

Det bekräftar Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, rapporterar Expressen.

– Ulf Kristersson och Moderaterna är andrafiolen i Tidösamarbetet, det är därför vi väljer bort Moderaterna, säger han till tidningen.

"Råder ingen tvekan"

Redan i oktober kom uppgifter om att det hade börjat diskuteras i Socialdemokraterna vilket parti som ska utnämnas som Magdalena Anderssons (S) huvudsakliga motståndare till valet.

Nu har man alltså bestämt sig.

Tobias Baudin kallar valet “naturligt” eftersom SD är det näst största partiet i riksdagen. Sverigedemokraterna är dessutom största parti i Tidösamarbetet.

– Det råder ingen tvekan om vem som egentligen kommer att bestämma om Tidöpartierna vinner det här valet. Oavsett om Jimmie Åkesson blir statsminister eller inte så är det han som kommer att styra regeringen inifrån, säger Tobias Baudin. 

"Inte orimligt"

SD har kommenterat S-beskedet via partisekreterare Mattias Bäckström Johansson som säger att valet “inte är orimligt”, just med tanke på partiets storlek.

Även inför förra valet ville Socialdemokraterna i första hand mäta sig med Sverigedemokraterna. Inför några av de sista tv-sända debatterna tog S kontakt med SVT och TV4 i syfte att få Magdalena Andersson att debattera mot Jimmie Åkesson istället för Ulf Kristersson (M), uppgav Aftonbladet vid tillfället.

Då fick man inte gehör för önskemålet.

LÄS MER: Trump storhånar Nato

"Går bra i stora delar av landet"

I den senaste opinionsmätningen från Verian i mitten av januari uppgick Sverigedemokraternas väljarstöd till 21,3 procent. 

– Partiet går bra i stora delar av landet, med undantag för några av storstäderna. Stödet på 21,3 procent är nu bara 2,3 procentenheter lägre än vad regeringspartiernas stöd summerar till, framhöll Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, i en kommentar då.

Moderaterna nådde 17,5 procent och Socialdemokraterna 33,8 procent.

LÄS MER: Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen