Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

–  Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet. 

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimi­lön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstols­tolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbets­marknads­modellen och för arbets­marknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark  

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

–  Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen


2 sep 2026

Svenskar överger tv-tjänst – 200 000 har lämnat

2026 09 03

Allt fler svenskar skrotar en omtvistad tv-lösning.

Allt färre svenska hushåll använder idag en populär tv-lösning.

På bara ett år har användningen minskat med 27 procent.

Kraftig minskning på ett år

För ett år sedan hade omkring 650 000 svenska hushåll tillgång till illegal IPTV.

Nu har siffran sjunkit till cirka 465 000 hushåll, enligt nya siffror från analysföretaget Mediavision.

Det innebär en minskning med 27 procent.

Trots nedgången är det fortfarande en mycket stor marknad.

Det genomsnittliga priset för en illegal IPTV-tjänst ligger enligt Mediavision på omkring 171 kronor i månaden.

Sammantaget innebär det att svenska hushåll betalar omkring 80 miljoner kronor varje månad för tjänsterna – motsvarande nästan en miljard kronor om året.

LÄS MER: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Därför kan svenskarna ha vänt

Mediavision kan inte slå fast exakt varför användningen minskar, men en möjlig förklaring är att kunskapen om problemen kring illegal IPTV har ökat.

– Fler kan ha blivit medvetna om att illegal IPTV inte är ett harmlöst lågprisalternativ och om vad pengarna riskerar att finansiera, säger Adrian Grande, analytiker på Mediavision.

Frågan har fått stor uppmärksamhet i Sverige under det senaste året.

Regeringens utredning om illegal IPTV har bland annat pekat på kopplingar mellan verksamheten och organiserad brottslighet, medan svenska TV-bolag har gått ut med varningar om tjänsten.

– Sverige stärker totalförsvaret, men låter en kriminell medieinfrastruktur växa. Men illegal ip-tv är en säkerhetsrisk vi inte har råd att ignorera, skrev Mathias Berg, vd på TV4, och Anders Olsson, vd på Telia Sverige, i en debattartikel i SvD, i våras.

Pengar kan gå till kriminella

Problematiken handlar inte bara om upphovsrätt.

En statlig utredning har beskrivit illegal IPTV som ett omfattande samhällsproblem där stora inkomster kan hamna hos kriminella nätverk.

Samtidigt drabbas film- och tv-branschen, idrotten och andra rättighetshavare när innehåll distribueras utan tillstånd.

Problemet kan dessutom vara större än förlorade intäkter.

Den statliga utredningen har varnat för att den omfattande användningen av illegal IPTV även kan innebära ett säkerhets- och beredskapsproblem.

LÄS MER: Undvik Moskva – alla flygbolag varnas

Foto: Glenn Carstens Peters

Text: Redaktionen


Använd ej på SoMe!

“Enorm vändning” på gång i Tyskland – inte hänt på 80 år

2026 09 02

Världens blickar riktas mot Tyskland på söndag.

En historisk förändring är på väg att ske i EU-jätten.

Alternative für Deutschland (Alternativ för Tyskland), AfD, är på väg att bli största parti i delstatsvalet i Sachsen-Anhal på söndag. Enligt opinionsmätningarna har partiet till och med chans på majoritet.

Något motsvarande har inte skett sedan Adolf Hitlers tid.

Detta skulle vara första gången i Förbundsrepubliken Tyskland efter andra världskriget som ett öppet radikalt högerparti har stigit till ledning av en delstat eller blivit det största partiet, säger Kimmo Elo, forskare vid Östra Finlands universitet, till finländska Iltalehti som beskriver scenariot som en “enorm vändning”. 

Infört en "brandvägg"

Till följd av landets nazistiska historia har Tysklands styrande partier isolerat ett antal mindre nynazistiska partier, samt AfD, från beslutsfattande.

Det har gjorts med en så kallad Brandmauer, en “brandvägg”.

De här valen visar tyvärr att försöken att isolera AfD och bryta dess stöd inte har varit framgångsrika. Partiet har fortsatt att både radikaliseras och växa bakom brandväggen, säger Elo. 

LÄS MER: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Merz löfte

AfD, som av det tyska inrikesdepartementets underrättelsetjänst klassats som ett misstänkt högerextremistiskt hot, har växt särskilt mycket sedan nuvarande förbundskansler Friedrich Merz tog över som Tysklands ledare i maj 2025.

Merz har försäkrat att hans parti CDU inte kommer att ha några bredare samarbeten med AfD eller låta Sachen-Anhalt falla i “händerna på radikaler”.

På tysk nivå har CDU hittills varit ganska enade. Kritiska röster har dock hörts, särskilt i de östtyska delstaterna, säger Kimmo Elo och tillägger:

– Valet i Sachsen-Anhalt kommer säkerligen att starta en diskussion inom CDU om hur partiet ska närma sig AfD i framtiden.

LÄS MER: Undvik Moskva – alla flygbolag varnas

Foto: Bundesarchiv Bild 183-S33882 CC BY-SA 3.0 DE resp Official White House Photo by Daniel Torok resp Elekes Andor Wikipedia Commons CC BY 4.0

Text: Redaktionen