Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

– Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet.

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimilön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstolstolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbetsmarknadsmodellen och för arbetsmarknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

– Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen