Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

– Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet.

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimilön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstolstolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbetsmarknadsmodellen och för arbetsmarknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

– Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen

JUST NU: Tidötopps oväntade utspel – kräver kärnvapen

2025 11 15

En av Tidöpartiernas toppolitiker gör ett oväntat utspel om kärnvapen.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är en av de mest tongivande politikerna bland Tidöpartierna.

Nu gör hon ett oväntat utspel om Europas försvarsförmåga – och efterfrågar en större kärnvapenarsenal.

”Behov av kärnvapen”

Alice Teodorescu Måwe sitter som enda svensk i Europaparlamentets kommitté för säkerhet och försvar, rapporterar DI.

KD-toppen vill nu att EU ska växla upp sin försvarsförmåga.

Då behövs bland annat en större europeisk kärnvapenarsenal, vilket också är ett sätt att stärka Europas oberoende, menar hon.

– I den kontexten har jag lyft behovet av europeiska kärnvapen. Det som till syvende och sist gör Nato till Nato är att det finns ett kärnvapenparaply, säger Alice Teodorescu Måwe till tidningen.

Hon öppnar därför för att andra länder ska hjälpa Frankrike, som idag är EU:s enda kärnvapenmakt.

– Vi har inte helt landat i hur det ska gå till, men en möjlighet är att bistå Frankrike med att utvidga och utveckla deras kärnvapenparaply till att omfatta Europa på ett annat sätt, säger KD-toppen till tidningen.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan användas för att skydda andra europeiska länder, och har sagt att han är öppen för samtal om en europeisk kärnvapenstrategi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Teodorescu Måwe i partistyrelsen

Alice Teodorescu Måwe har nu tagit plats i KD:s partistyrelse efter att ha röstats fram i rikstinget.

Hon är en av partiets mest tongivande företrädare.

Som EU-parlamentariker har hon också bland annat tagit strid mot vad hon beskriver som ”orealistiska, obalanserade, omotiverade och omöjliga klimatmål” inom EU.

– En realistisk klimatpolitik måste vila på insikten om att EU endast kan vara en global ledare om vi visar att grön omställning kan förenas med tillväxt; att slå sönder vår egen industri är i det perspektivet kontraproduktivt, skrev Alice Teodorescu nyligen i en debattartikel i Expressen.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv och Moskva överens – glädjebesked för Ukraina

2025 11 15

Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse i en viktig fråga.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att skörda offer på båda sidor varje dag.

Men nu har Kyiv och Moskva nått en överenskommelse i en viktig fråga, meddelar den ukrainska sidan.

Kyiv och Moskva överens

Parterna har kommit överens om att gå vidare med avtal som har ingåtts i Istanbul angående fångutväxling, rapporterar Kyiv Independent.

Det innebär för ukrainsk del att 1 200 ukrainska fångar ska friges från ryskt fångenskap, uppger det ukrainska säkerhets- och försvarsrådets sekreterare Rustem Umerov i ett inlägg på Telegram.

Beskedet kommer efter att Umerov haft möten med medlare från Turkiet och Förenade Arabemiraten angående att återuppta utbytesprocessen.

Processen ska snart slutföras praktiskt.

Förhoppningen är nu att 1 200 ukrainare ska få komma hem så att de får fira jul hemma i Ukraina.

– Vi arbetar utan paus så att ukrainare som ska återvända från fångenskap kan fira nyår och jul hemma, vid familjens bord och med sina nära och kära, säger Rustem Umerov, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Har fått hem över 5 000

Enligt Umerov har samtalen resulterat i ett ”tydligt åtagande” för att fångutbytet ska genomföras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i somras att Kyiv har fått hem mer än 5 800 ukrainska fångar genom utbyten med Ryssland.

Kyiv har å sin sida velat få till en överenskommelse om ett utbyte enligt principen ”alla för alla”.

Putinregimen har dock avvisat det förslaget.

Änka till Tjernobyloffer dödad av Ryssland

Samtidigt fortsätter Rysslands invasionskrig som kräver nya offer varje dag.

På lördagen rapporterar ukrainska medier att änkan till Tjernobylkatastrofens första offer har dött i Kyiv efter att ha skadats allvarligt i en rysk attack natten till den 15 november.

Det handlar om Natalia Khodymchuk, änka efter Valerii Khodymchuk, som alltså var den första som dog vid Tjernobylkatastrofen 1986.

Natalia Khodymchuk, 73, dog efter att hennes hus hade träffats i en rysk attack som ledde till att hela hennes lägenhet brändes ner.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: "Enorma mängder" ryska bomber avslöjas

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen