Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

– Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet.

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimilön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstolstolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbetsmarknadsmodellen och för arbetsmarknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

– Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige varnar sju länder

2025 11 11

Försvarsminister Pål Jonson (M) går ut med en skarp uppmaning till Sveriges allierade i Östersjöområdet.

I en intervju med Litauens public service-bolag LRT säger Jonson att länderna i Nordeuropa och Baltikum måste fördjupa sitt säkerhetssamarbete och agera som en gemensam ”operativ zon” mot ryska hot.

– Antingen klarar vi oss tillsammans eller så sjunker vi tillsammans, varnar försvarsministern.

Enligt Jonson är säkerhetsintressena i regionen tätt sammanflätande.

– Jag ser hela den nordisk-baltiska regionen som en enda operativ zon. Som svar på Rysslands agerande behöver vi både politiska uttalanden och militära åtgärder, säger han.

Jonson varnar för att Ryssland kommer fortsätta att utveckla sin hybridkrigföring och dra lärdomar av sina misslyckanden och erfarenheter i Ukraina.

– Ryssland anpassar sig till den tekniska utvecklingen. Vi måste förbli snabba, flexibla och tekniskt kapabla att reagera på de nya verktyg och metoder som Ryssland använder, säger han.

Sju länder

Utöver Sverige ingår följande länder i Östersjöområdet:

- Danmark

- Finland

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Tyskland

Under de senaste åren har länderna succesivt fördjupat sitt militära samarbete – bland annat genom flygoperationerna Operation Eastern Watch och Operation Baltic Watch, som syftar till att stärka säkerheten i Östersjön.

– Operation Baltic Watch i Östersjön har gett goda resultat. Det har inte förekommit några incidenter eller attacker som skadat undervattensinfrastrukturen på senare tid, säger Pål Jonson.

LÄS MER: Akut åtgärd i Ryssland – första gången under kriget

Ryssland har hotat

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare hotat länderna i Östersjöområdet. När den ryske ledaren besökte den ryska exklaven Kaliningrad i januari 2024 utfärdade han ett hätskt hot mot västvärlden.

– Despoten varnade för att länder som gränsar till Östersjön inte är förberedda på "vad som kommer att hända härnäst", rapporterade brittiska Daily Mail.

Tidningen hänvisar till att Putin reagerade starkt på att många av länderna i området rivit sovjetiska krigsminnesmärken.

– Det är bedrövligt och det visar på otrolig okunskap och en brist på förståelse för området där de bor, vad de sysslar med och vad som kommer att hända härnäst, sade diktatorn.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Foto: Rickard Törnhjelm Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Oväntat besked – Storbritannien säger nej till USA

2025 11 11

Storbritannien slutar nu dela vissa underrättelser med USA.

USA och Storbritannien är som bekant mycket nära allierade.

De två länderna har under en lång tid haft ett intensivt samarbete vad gäller delandet av underrättelser.

Men nu kommer uppgifter om att Storbritannien säger nej till USA – London kommer inte att dela underrättelser om misstänkta knarkbåtar i Karibien med Washington, rapporterar CNN.

Slutar dela

USA har under en tid attackerat de misstänkta knarkbåtarna och samtidigt trappat upp retoriken gentemot Venezuela.

Men Storbritannien vill inte vara medskyldiga till de amerikanska militärattackerna, och anser att de är olagliga.

– Storbritanniens beslut utgör ett betydande avsteg från dess närmaste allierade och partner för underrättelsedelning, och understryker den växande skepsisen kring lagligheten i den amerikanska militärens insatser runt Latinamerika, uppger CNN.

Har hjälpt tidigare

I åratal har Storbritannien, som är verksamma vid ett antal territorier i Karibien där de har underrättelsebaser, hjälpt USA att lokalisera fartyg misstänkta för att frakta narkotika så att den amerikanska kustbevakningen kunde ingripa mot dem.

Det innebar att fartygen stoppades, bordades, besättningen frihetsberövades och drogerna beslagtogs.

Men Storbritannien anser att USA har gått för långt när de började attackera båtarna – och slutar nu dela underrättelser.

Läs mer: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Senast igår

Så sent som igår kom besked om den senaste amerikanska attacken.

Sex personer dog då i attacker mot två misstänkta knarkbåtar, rapporterar PBS.

Hegseths ord

Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade.

– Dessa fartyg var, enligt vår underrättelsetjänst, kända för att vara associerade med illegal narkotikasmuggling, fraktade narkotika, och färdades längs en känd smugglingsrutt för narkotika, framhöll han.

Läs mer: Trump varnar för ”ekonomisk katastrof”

Foto: Simon Dawson No 10 Downing Street

Text: Redaktionen