Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

– Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet.

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimilön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstolstolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbetsmarknadsmodellen och för arbetsmarknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

– Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen

JUST NU: 15-årig pojke död i olycka

2025 05 30

En 15-årig pojke har förlorat livet av en olycka i Götene, Västra Götalands län.

Det bekräftar polisen på fredagsmorgonen.

Pojken har avlidit till följd av skadorna efter en otäck olycka under torsdagskvällen när en A-traktor körde av vägen.

– En person, en yngre man i 15-årsåldern, har avlidit av sina skador. Anhöriga är underrättade, informerar vakthavande befäl från polisen.

20-åring anhållen

Det var vid 19-tiden igår kväll som polisen rapporterade en olycka söder om Kestad i Götene.

Fyra unga män skadades och samtliga fördes till sjukhus.

Polisen utreder händelsen.

– Förundersökning gällande vårdslöshet i trafik, vållande till kroppsskada samt olovlig körning, bekräftar myndigheten.

Rubriceringen har nu ändrats efter dödsbeskedet på morgonen.

– En person som var förare av fordonet, en man i 20-årsåldern, har anhållits efter händelsen och är misstänkt för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada, vårdslöshet i trafik.

Fordonet har tagits i beslag för att genomgå en teknisk undersökning.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer. En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

För två månader sedan ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Text: Redaktionen

JUST NU: USA säger ja till Ryssland

2025 05 30

Rysslands diktator Vladimir Putin har lagt fram ett nytt krav för att avsluta kriget i Ukraina.

Enligt uppgifter till Reuters vill Putin ha ett "skriftligt löfte” från västerländska ledare om att “sluta utvidga Nato österut”.

Nu svarar USA.

Stormakten säger ja till Putins nya krav.

Det uppger Keith Kellogg, USA:s särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, i en intervju med ABC News.

Kellogg bekräftar att president Trump är redo att ge Putin ett löfte om att Nato inte kommer expandera österut.

– Det är en av de frågor som Ryssland kommer att ta upp. Och de pratar inte bara om Ukraina – de pratar också om Georgien och Moldavien, säger han till kanalen och fortsätter:

– Och vi kommer att svara: ”Okej, vi kan stoppa Natos expansion nära er gräns”. Det är ett säkerhetsproblem för dem.

”Inte det enda landet som säger det”

Keith Kellogg understryker att ett Natomedlemskap för Ukraina inte är aktuellt och att minst fyra Natoländer delar denna ståndpunkt.

– Vi har sagt att ett ukrainskt medlemskap i Nato inte är aktuellt. Och vi är inte det enda landet som säger det. Jag kan nämna fyra exempel på andra Natomedlemmar som delar denna uppfattning.

För att ett land ska gå med i Nato krävs det ett godkännande från samtliga medlemmar i försvarsalliansen, 32 av 32 länder måste ratificera ansökan.

Vägrar artikel 5

USA har tidigare gått med på flera krav från rysk sida.

Exempelvis har stormakten fastslagit att en fredsbevarande styrka i Ukraina inte ska omfattas av Natos artikel 5.

– Om fredsbevarande styrkor skulle komma på plats i Ukraina ska de inte göra det i Natos namn och de ska inte omfattas av artikel 5, sade USA:s försvarsminister Pete Hegseth under ett toppmöte i Bryssel i februari.

Det har också cirkulerat uppgifter om att USA är berett att officiellt erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen