Sverige och Danmark stämmer EU

2023 01 19

Sverige och Danmark stämmer EU i frågan om minimilöner.

Den 4 oktober 2022 röstades det nya direktivet fram av EU-länderna.

För det första innebär beslutet att medlemsländer uppmanas att införa tydliga kriterier för hur lönerna ska räknas fram och uppdateras.

– Uppdateringar av de lagstadgade minimilönerna ska ske minst vartannat år (eller högst vart fjärde år i länder som använder en automatisk indexeringsmekanism), rapporterar det Europeiska rådet.

För det andra uppmanas medlemsländer där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram en handlingsplan för att främja dessa.

–  Handlingsplanen bör innehålla en tydlig tidsplan och konkreta åtgärder för att allt fler arbetstagare efterhand ska omfattas av kollektivförhandlingar, skriver Europeiska rådet. 

Kritik från Sverige och Danmark

Även om EU har poängterat att unionen inte avser att tvinga på medlemsländer ett system med lagstiftade minimilöner har Sverige och Danmark varnat för en sådan utveckling.

Arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemännens PTK – har även betonat att EU-direktivet går emot den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och kollektivavtal.

– Med direktivet skapas en EU-reglering om minimi­lön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstols­tolkning – ytterst också av vår modell. Vi är därför självfallet oroliga för direktivets långsiktiga effekter på den svenska arbets­marknads­modellen och för arbets­marknadens parters oberoende, framhöll parterna i SvD i början av oktober.

Stödjer Danmark  

I dag meddelar regeringen att Sverige kommer att stödja Danmark för att få direktivet ogiltigförklarat i EU-domstolen.

Regeringspartierna har tidigare inte tagit strid mot förslaget, men efter att både S och SD klargjort att de inte stödjer EU-direktivet saknar regeringens linje majoritet.

–  Vi har nu tagit del av den danska inlagan och vi har gjort en första analys av den. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till SR Ekot.

Hon tillägger:

– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland mycket tydligt försvara den svenska lönebildningsmodellen.

Foto: CC0 Public Domain

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk operation misslyckas – ”inte hänt på 60 år”

2025 11 28

En rysk uppskjutning har gått fel.

Ett tekniskt fel vid uppskjutningen av raketen Soyuz MS-28 har satt hela Rysslands bemannade rymdprogram på paus.

En liknande händelse av detta slag har inte inträffat på över 60 år, rapporterar ukrainska Pravda.

Olycka i Kazakstan

Olyckan inträffade vid Baikonur Cosmodrome i Kazakstan strax efter uppskjutningen.

Filmer från uppskjutningen visar en stor metallstruktur i raketens avgasrör, där den inte borde ha varit.

Tidiga bedömningar tyder på att det kan ha varit en servicemodul som skulle ha dragits undan före starten, men som av okända skäl stannade kvar under strukturen.

– Alla nödvändiga reservdelar finns tillgängliga och skadorna kommer att åtgärdas mycket snart,uppger den ryska statliga rymdmyndigheten Roscosmos.

Plattformen som skadades är den enda operativa för bemannade rymdfärder till den internationella rymdstationen ISS, vilket innebär att Ryssland tillfälligt förlorar möjligheten att skicka upp astronauter.

Nyhetskällan Medusa rapporterar att olyckan kan leda till obestämd försening av framtida Soyuz-uppdrag.

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Besättningen är säker

Trots incidenten har rymdfarkosten nått ISS utan problem.

Ombord finns två ryska austronauter och en amerikansk astronaut, som planeras stanna vid stationen i cirka åtta månader.

Dock påpekas att kollapsen av servicelasten är avgörande för förberedelser av framtida uppdrag, och förlusten kan få långvariga konsekvenser.

– Detta är en historisk situation som vi inte sett på över sex decennier, uppger tidningen.

Historisk paus

Detta är första gången sedan 1961 som Ryssland inte kan genomföra bemannade uppskjutningar.

Rymdutforskning har fortsatt vara ett av de få områden där Ryssland och USA samarbetar, trots att Washington bröt de diplomatiska förbindelserna och införde omfattande sanktioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Kontakterna blev något varmare efter Donald Trumps tillträde som president och hans försök att nå ut till Moskva.

Tidigare i år uppmanade flera ryska tjänstemän också till närmare samarbete med USA inom teknik och rymd, bland annat med Elon Musks SpaceX, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

19okt2025

JUST NU: Felaktiga pensioner har betalats ut

2025 11 28

Tiotusentals pensionärer riskerar felaktiga utbetalningar.

De felaktiga pensionerna har betalats ut då Pensionsmyndigheten inte hinner räkna om garantipensionen enligt EU:s nya och mer omfattande krav, vilket gör att många ärenden blir liggande.

Det tros i dagsläget beröra cirka 10 000 pensionärer, enligt en granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) .

”Många felutbetalningar”

Efter en EU-dom fastställd 2017 måste Pensionsmyndigheten samla in betydligt fler uppgifter än tidigare för att kunna fastställa korrekt garantipension.

För personer som har pension från ett annat EU/EES-land ska pensionen räknas om – men för närmare 10 000 pensionärer har omräkningarna fortfarande inte gjorts.

Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) leder detta till stora risker för fel.

– Vi ser att dessa problem leder till många felutbetalningar. Pensionsmyndigheten skulle behöva komma i kapp med de gamla ärendena och få bättre möjligheter att hämta in uppgifter om ändringar av utländska pensioner, säger Louise Grönqvist, projektledare och utredare vid ISF.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Nya regler sedan 2023

Sedan 2023 ska garantipension inte betalas ut till pensionärer som bor utomlands.

Men enligt ISF finns det betydande brister i myndighetens möjlighet att upptäcka när en pensionär flyttar – vilket ytterligare ökar risken för felutbetalningar.

– Det saknas aktuella studier av hur vanligt det är att pensionärer flyttar utomlands utan att meddela myndigheterna, säger Grönqvist.

Hon betonar att det därför är svårt att veta hur omfattande felutbetalningarna faktiskt är.

Myndigheten har också svårt att avgöra i vilket land en pensionär ska anses vara bosatt – något som även det försvårar både handläggning och kontroll.

Bekräftar problemet

Pensionsmyndigheten bekräftar problemet och uppger att arbetet med att räkna om de berörda pensionerna ”pågår och prioriteras”.

Den statliga enheten uppger att de prioriterar dessa ärenden och handlägger dem i turordning, samtidigt som man löpande informerar de berörda.

Myndigheten menar att den pågående omräkningen kan leda till både högre, lägre eller oförändrade pensioner, beroende på individens situation.

Grundskyddet ska utredas

ISF har länge pekat på att pensionssystemets konstruktion gör handläggningen svår.

Nu ska grundskyddet utredas politiskt – och enligt ISF är det avgörande att systemet förenklas.

– Utredningen bör ta hänsyn till de fördelar som finns med ett grundskydd som är enkelt för Pensionsmyndigheten att hantera och för pensionärerna att förstå, säger Grönqvist.

LÄS MER: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Foto: Format-arw

Text: Redaktionen