SVERIGE: ÖB ger glädjande besked

2023 05 21

Den svenska militärövningen Aurora 23 har nyligen avslutats.

Det var den största militärövningen i Sverige på 30 år, och ett stort deltagande från andra länder har bidragit till att öva på att försvara landet.

Överbefälhavare Micael Bydén menar att övningen är ett styrkebesked.

– Jag får bekräftelser på att vi blir bättre och starkare. Alla de stora betydande målsättningarna med övningen har vi nått, säger han till SvD.

Stärker organisationen

Försvarsmakten har som mål att fördubbla krigsorganisationen till 2035.

Då ska det handla om 120 000 personer, vilket innebär att fyra brigader ska fyllas med soldater bara i armén.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige ökat satsningarna när det kommer till såväl nationellt som internationellt försvarsarbete.

“Riktigt duktiga”

Bydén medger att det finns svagheter i numerärerna och att det alltjämt finns saker att förbättra, men pekar inte ut kvaliteten som något problem.

– Det vi gör är vi riktigt duktiga på, säger han.

“Kompetent och säkert”

I en rapport från den utvärderingsgrupp som hanterat Aurora 23 framgår att säkerhet legat i fokus och att övningen i stort letts på ett skickligt sätt.

– Aurora 23 har genomförts på ett kompetent och säkert sätt, och både övade och övningsledningen har visat stort engagemang och en påtaglig vilja att nå övningens mål, säger Gunnar Karlson som är chef för utvärderingsgruppen.

Kan samarbeta

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har Sverige ansökt till försvarsorganisationen Nato.

Aurora 23 har involverat deltagare från flera olika länder, någonting som gett erfarenhet när det gäller samarbete över gränserna.

– Jag är otroligt nöjd med övningen. Alla deltagares positiva inställning och professionalism har varit helt avgörande för övningens framgång. Nu har vi på allvar visat att vi kan samarbeta över gränserna och agera tillsammans för att försvara våra värderingar, säger övningsledaren Stefan Andersson enligt Försvarsmakten.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen