SVERIGE: ÖB ger glädjande besked

2023 05 21

Den svenska militärövningen Aurora 23 har nyligen avslutats.

Det var den största militärövningen i Sverige på 30 år, och ett stort deltagande från andra länder har bidragit till att öva på att försvara landet.

Överbefälhavare Micael Bydén menar att övningen är ett styrkebesked.

– Jag får bekräftelser på att vi blir bättre och starkare. Alla de stora betydande målsättningarna med övningen har vi nått, säger han till SvD.

Stärker organisationen

Försvarsmakten har som mål att fördubbla krigsorganisationen till 2035.

Då ska det handla om 120 000 personer, vilket innebär att fyra brigader ska fyllas med soldater bara i armén.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige ökat satsningarna när det kommer till såväl nationellt som internationellt försvarsarbete.

“Riktigt duktiga”

Bydén medger att det finns svagheter i numerärerna och att det alltjämt finns saker att förbättra, men pekar inte ut kvaliteten som något problem.

– Det vi gör är vi riktigt duktiga på, säger han.

“Kompetent och säkert”

I en rapport från den utvärderingsgrupp som hanterat Aurora 23 framgår att säkerhet legat i fokus och att övningen i stort letts på ett skickligt sätt.

– Aurora 23 har genomförts på ett kompetent och säkert sätt, och både övade och övningsledningen har visat stort engagemang och en påtaglig vilja att nå övningens mål, säger Gunnar Karlson som är chef för utvärderingsgruppen.

Kan samarbeta

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har Sverige ansökt till försvarsorganisationen Nato.

Aurora 23 har involverat deltagare från flera olika länder, någonting som gett erfarenhet när det gäller samarbete över gränserna.

– Jag är otroligt nöjd med övningen. Alla deltagares positiva inställning och professionalism har varit helt avgörande för övningens framgång. Nu har vi på allvar visat att vi kan samarbeta över gränserna och agera tillsammans för att försvara våra värderingar, säger övningsledaren Stefan Andersson enligt Försvarsmakten.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen