SVERIGE: Nytt besked om kärnkraft – regeringen kritiseras

2022 11 18

Den nya regeringen vill satsa mer på kärnkraft och genomföra utredningar om vad som krävs för att återstarta nedstängda reaktorer.

Nu menar forskaren Lars J Nilsson på Lunds Universitet att utvecklingen inte kommer ske som regeringen yttrat.

– Jag misstänker att det är ett spel för gallerierna, säger han till DN.

Vill satsa

Energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) menar att Sverige bör återgå till en kärnkraftsvänlig politik.

– Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte vara basen. Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas, säger hon enligt Aftonbladet.

I Tidöavtalet tydliggör regeringens samarbetspartier sin positiva inställning till kärnkraften och understryker att “ny svensk kärnkraft ska byggas”.

“För dyrt”

Lars J Nilsson hävdar att detta inte kommer ske, bland annat av ekonomiska skäl.

– Min bild är att det inte kommer byggas någon ny kärnkraft i Sverige så länge man inte ställer ut stora, långtgående garantier och subventioner. Det är helt enkelt för dyrt.

I Tidöavtalet presenteras ett förslag om att utreda en återstart av de nedstängda reaktorerna Ringhals ett och två.

Nilsson menar att det inte är lönsamt att återstarta reaktorerna.

Redo att bygga nytt

VD för Barsebäck kraft Åsa Carlson har förklarat att de är redo att bygga ny kärnkraft i Barsebäck, rapporterar DN.

Hennes förhoppningar handlar om att ha ny kärnkraft på plats i området under 2030-talet.

– Det är ju självklart väldigt glädjande, sade Ebba Busch.

Med i Tidöavtalet

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har kommit överens om ett antal viktiga frågor.

Detta i form av Tidöavtalet, som innehåller knappt 200 reformförslag och är över 60 sidor långt.

Där finns bland annat ett antal förslag om klimat och energi.

Bland annat vill regeringen satsa 400 miljarder kronor i kreditgarantier till ny kärnkraft och införa ett samlat elprisområde för hela Sverige, rapporterar SVT. 

Foto: Moderaterna resp Vattenfall group

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen