SVERIGE: Nytt besked om kärnkraft – regeringen kritiseras

2022 11 18

Den nya regeringen vill satsa mer på kärnkraft och genomföra utredningar om vad som krävs för att återstarta nedstängda reaktorer.

Nu menar forskaren Lars J Nilsson på Lunds Universitet att utvecklingen inte kommer ske som regeringen yttrat.

– Jag misstänker att det är ett spel för gallerierna, säger han till DN.

Vill satsa

Energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) menar att Sverige bör återgå till en kärnkraftsvänlig politik.

– Vi vill vara tydliga med att vindkraft kommer vara en viktig del av energimixen, men det kommer inte vara basen. Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas, säger hon enligt Aftonbladet.

I Tidöavtalet tydliggör regeringens samarbetspartier sin positiva inställning till kärnkraften och understryker att “ny svensk kärnkraft ska byggas”.

“För dyrt”

Lars J Nilsson hävdar att detta inte kommer ske, bland annat av ekonomiska skäl.

– Min bild är att det inte kommer byggas någon ny kärnkraft i Sverige så länge man inte ställer ut stora, långtgående garantier och subventioner. Det är helt enkelt för dyrt.

I Tidöavtalet presenteras ett förslag om att utreda en återstart av de nedstängda reaktorerna Ringhals ett och två.

Nilsson menar att det inte är lönsamt att återstarta reaktorerna.

Redo att bygga nytt

VD för Barsebäck kraft Åsa Carlson har förklarat att de är redo att bygga ny kärnkraft i Barsebäck, rapporterar DN.

Hennes förhoppningar handlar om att ha ny kärnkraft på plats i området under 2030-talet.

– Det är ju självklart väldigt glädjande, sade Ebba Busch.

Med i Tidöavtalet

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har kommit överens om ett antal viktiga frågor.

Detta i form av Tidöavtalet, som innehåller knappt 200 reformförslag och är över 60 sidor långt.

Där finns bland annat ett antal förslag om klimat och energi.

Bland annat vill regeringen satsa 400 miljarder kronor i kreditgarantier till ny kärnkraft och införa ett samlat elprisområde för hela Sverige, rapporterar SVT. 

Foto: Moderaterna resp Vattenfall group

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen