SVERIGE: Populärt berusningsmedel oroar – vill införa reglering

2022 05 27

Tomma ballonger och patroner i drivor är en vanlig syn på Stockholms gator efter en festnatt, enligt Aftonbladets kartläggning.  

Sjukhusfall ökar

Lustgas används vanligtvis inom sjukvården för smärtlindring vid förlossning och operationer.

Men den senaste tiden har lustgasen fått ett nytt användningsområde.

– På senare år har intresset för lustgas ökat som ett socialt och lite roligare inslag på fester, där man vid lämplig dosering snabbt nyktrar till och inte drabbas av en kraftig “baksmälla” jämfört med alkohol eller andra substanser, skriver en återförsäljare enligt Aftonbladet.

Samtidigt ökar antalet sjukhusfall kopplade till lustgas. Förra året kopplades 50 fall till ett användande av lustgas. En stor ökning.  Mellan 2010 och 2020 kopplades drygt 10 fall per år till lustgas, uppger tidningen med hänvisning till Giftinformationscentralen.

Läkare varnar

Johanna Nordmark Grass, överläkare på Giftinformationscentralen, betonar att det populära berusningsmedlet kan orsaka stor skada. Vid överanvändning förstörs vitamin B12 som människan har i kroppen.

– Vi har haft fall där man blir så svag av nervpåverkan att man inte kunnat gå, och behövt sitta i rullstol. Men det kan också sätta sig på nervsystemet i hjärnan så man får psykoser, depressioner eller ångesttillstånd. Man kan till och med få en demensbild, säger hon till Aftonbladet.

Kräver reglering

Hon tillägger att de flesta fall kan behandlas. En långvarig användning av lustgas kan dock få konsekvenser.

– Om man fortsätter så hjälper det inte att bara att tillföra B12, för den förstörs ju av lustgasen. Men man kan inte säkert lova att det går tillbaka, det finns fall där det inte har gjort det, säger hon till tidningen och tillägger:

– Vi tycker absolut att man borde reglera den här försäljningen.

Säljs på nätet

I dag säljs lustgas fritt på nätet och även på gatorna i Stockholm – Medborgarplatsen och Stureplan är vanliga platser.

Socialminister Lena Hallengren (S) har kommenterat utvecklingen. I ett mejl till Aftonbladet skriver hon att ”användning av lustgas i berusningssyfte måste motverkas”.

– Jag kommer att återkomma i den frågan. Samtidigt har lustgas flera användningsområden och är viktig inom till exempel sjukvården. Därför behöver det göras en grundlig analys av hur en sådan reglering skulle kunna se ut, fastlår Lena Hallengren.

Fakta lustgas

• Lustgas är dikväveoxid. Den kemiska beteckningen är N₂O. Det är en färglös gas som är svagt sötaktig i smak och lukt .
• Lustgas är ett läkemedel som används som smärtlindring inom vården.
• Det som används inom vården är lustgas blandat med syrgas. Man andas då in gasblandningen genom en mask. Det är vanligt att använda lustgas när man föder barn. Gasen påverkar hjärnan så att man slappnar av och inte upplever smärta lika starkt.
• Den första dokumenterade användningen av lustgas i medicinskt syfte (sövning) ägde rum år 1844. Det var den amerikanske tandläkaren Horace Wells (1815-48) som använde lustgas i samband med utdragning av en tand.
• Lustgas är inte narkotikaklassat.
• Källa: Drugsmart

Foto: A. Kokab

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen