01 mars 26

SVERIGE: Nya regler för dricksvatten – det här gäller

2022 12 21

Från och med den 1 januari 2023 gäller en ny lagstiftning för svenskt dricksvatten.

Bland annat kommer nya gränsvärden införas för PSA-ämnen samt arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, rapporterar Livsmedelsverket.

– För PFAS sätts ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra, skriver myndigheten.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen.

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön, framhåller Kemikalieinspektionen.

Undkom skadestånd

Under gårdagen föll domen i det uppmärksammade PFAS-målet i Ronneby kommun. Tusentals Kallingebor fick kraftigt förhöjda PFAS-värden genom dricksvatten.

Tingsrätten slog fast att  Ronneby Miljöteknik ska kompensera de Kallingebor som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier.

– Forskningen ger stöd för att exponering för PFAS ger en ökad risk för framtida sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, rapporterar SVT Nyheter.

Men Hovrätten över Skåne och Blekinge rev upp tingsrättens dom.

– Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada, säger hovrättsrådet Sofia Olsson till SVT Nyheter.

Pågående arbete

Livsmedelsverket har sedan 2014 uppmanat alla kommuner att undersöka om det finns PFAS-ämnen i dricksvattnet och att åtgärda halter som varit för höga. 

Den nya lagstiftningen ger myndigheten utökade befogenheter att kontrollera PFAS-nivåerna.  

– Med det nya gränsvärdet kan kontrollmyndigheterna kräva att dricksvattnet ska ha mindre är 4 nanogram per liter dricksvatten och att halter över det måste sänkas, uppger Livsmedelsverket.

Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, betonar att det nya gränsvärdet följer internationell standard.

– Vi vill få bort så mycket PFAS från vattnet som möjligt. Det svenska gränsvärdet utgår från den bedömning som den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjort.

Arsenik, bly och kadmium

Livsmedelsverket strävar även efter att minska mängden metaller som befolkningen utsätts för.

– För att minska mängden metaller vi utsätts för och skydda hälsan sänks gränsvärdena för arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, skriver myndigheten.

De nya gränsvärdena blir 5 mikrogram per liter för arsenik och bly samt 0,50 mikrogram per liter för kadmium.

Fakta nya lagstiftningen

- Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller för kommunalt dricksvatten samt dricksvatten från offentliga och kommersiella verksamheter

- De nya gränsvärdena omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

 

 

Foto: E. Akyurt resp J. Dylag

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen