SVERIGE: Nya regler för dricksvatten – det här gäller

2022 12 21

Från och med den 1 januari 2023 gäller en ny lagstiftning för svenskt dricksvatten.

Bland annat kommer nya gränsvärden införas för PSA-ämnen samt arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, rapporterar Livsmedelsverket.

– För PFAS sätts ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra, skriver myndigheten.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen.

– Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön, framhåller Kemikalieinspektionen.

Undkom skadestånd

Under gårdagen föll domen i det uppmärksammade PFAS-målet i Ronneby kommun. Tusentals Kallingebor fick kraftigt förhöjda PFAS-värden genom dricksvatten.

Tingsrätten slog fast att Ronneby Miljöteknik ska kompensera de Kallingebor som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier.

– Forskningen ger stöd för att exponering för PFAS ger en ökad risk för framtida sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, rapporterar SVT Nyheter.

Men Hovrätten över Skåne och Blekinge rev upp tingsrättens dom.

– Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada, säger hovrättsrådet Sofia Olsson till SVT Nyheter.

Pågående arbete

Livsmedelsverket har sedan 2014 uppmanat alla kommuner att undersöka om det finns PFAS-ämnen i dricksvattnet och att åtgärda halter som varit för höga.

Den nya lagstiftningen ger myndigheten utökade befogenheter att kontrollera PFAS-nivåerna.

– Med det nya gränsvärdet kan kontrollmyndigheterna kräva att dricksvattnet ska ha mindre är 4 nanogram per liter dricksvatten och att halter över det måste sänkas, uppger Livsmedelsverket.

Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, betonar att det nya gränsvärdet följer internationell standard.

– Vi vill få bort så mycket PFAS från vattnet som möjligt. Det svenska gränsvärdet utgår från den bedömning som den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjort.

Arsenik, bly och kadmium

Livsmedelsverket strävar även efter att minska mängden metaller som befolkningen utsätts för.

– För att minska mängden metaller vi utsätts för och skydda hälsan sänks gränsvärdena för arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, skriver myndigheten.

De nya gränsvärdena blir 5 mikrogram per liter för arsenik och bly samt 0,50 mikrogram per liter för kadmium.

Fakta nya lagstiftningen

- Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller för kommunalt dricksvatten samt dricksvatten från offentliga och kommersiella verksamheter

- De nya gränsvärdena omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

Foto: E. Akyurt resp J. Dylag

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen