01 mars 26

SVERIGE: Nya regler för dricksvatten – det här gäller

2022 12 21

Från och med den 1 januari 2023 gäller en ny lagstiftning för svenskt dricksvatten.

Bland annat kommer nya gränsvärden införas för PSA-ämnen samt arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, rapporterar Livsmedelsverket.

– För PFAS sätts ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra, skriver myndigheten.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen.

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön, framhåller Kemikalieinspektionen.

Undkom skadestånd

Under gårdagen föll domen i det uppmärksammade PFAS-målet i Ronneby kommun. Tusentals Kallingebor fick kraftigt förhöjda PFAS-värden genom dricksvatten.

Tingsrätten slog fast att  Ronneby Miljöteknik ska kompensera de Kallingebor som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier.

– Forskningen ger stöd för att exponering för PFAS ger en ökad risk för framtida sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, rapporterar SVT Nyheter.

Men Hovrätten över Skåne och Blekinge rev upp tingsrättens dom.

– Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada, säger hovrättsrådet Sofia Olsson till SVT Nyheter.

Pågående arbete

Livsmedelsverket har sedan 2014 uppmanat alla kommuner att undersöka om det finns PFAS-ämnen i dricksvattnet och att åtgärda halter som varit för höga. 

Den nya lagstiftningen ger myndigheten utökade befogenheter att kontrollera PFAS-nivåerna.  

– Med det nya gränsvärdet kan kontrollmyndigheterna kräva att dricksvattnet ska ha mindre är 4 nanogram per liter dricksvatten och att halter över det måste sänkas, uppger Livsmedelsverket.

Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, betonar att det nya gränsvärdet följer internationell standard.

– Vi vill få bort så mycket PFAS från vattnet som möjligt. Det svenska gränsvärdet utgår från den bedömning som den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjort.

Arsenik, bly och kadmium

Livsmedelsverket strävar även efter att minska mängden metaller som befolkningen utsätts för.

– För att minska mängden metaller vi utsätts för och skydda hälsan sänks gränsvärdena för arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, skriver myndigheten.

De nya gränsvärdena blir 5 mikrogram per liter för arsenik och bly samt 0,50 mikrogram per liter för kadmium.

Fakta nya lagstiftningen

- Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller för kommunalt dricksvatten samt dricksvatten från offentliga och kommersiella verksamheter

- De nya gränsvärdena omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

 

 

Foto: E. Akyurt resp J. Dylag

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen