SVERIGE: Nya lagarna du bör ha koll på

2022 07 01

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

De nya lagarna handlar om allt från höjda pensioner, besöksförbud på bibliotek och hårdare straff för våldtäkt.

Här är några av lagarna som kan vara bra att hålla koll på.

Mobilförbud i skolan

Skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) berättade på onsdagen att ett mobilförbud i skolan införs lagom till höstterminen.

– Det är inte rimligt att plingande mobiltelefoner får störa undervisningen och störa koncentrationen för en hel klass. Det innebär ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid och en möjlighet att ha en hel skoldag utan mobiltelefoner, sa skolministern på en pressträff.

Besöksförbud från bibliotek och badanläggningar

Från och med den 1 juli kan stökiga besökare portas från bibliotek och badanläggningar.

Den nya lagen kan tillämpas när det finns risk för att personer begår brott på platsen.

– Ett sådant tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Regleringen tas in i den lag som reglerar tillträdesförbud till butik. Samtidigt byter lagen namn till lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek, fastslår regeringen.

Nytt kronvittnessystem

I ett försök att komma till rätta med tystnadskulturen kring gängkriminaliteten införs en typ av kronvittnessystem för att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter.

– Det innebär bland annat att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps, skriver regeringen.

Skärpta straff

Straffet för gravfridsbrott och knivbrott skärps.

Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott av normalgraden skärps till fängelse i ett år. För grovt knivbrott skärps straffet till fängelse i lägst sex månader och högst två år.

Straffet för gravfridsbrott skärps till fängelse i lägst sex månader och som högst fyra år.

– I lagen införs också omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Det kan till exempel handla om att ett lik stympats, bränts eller gömts undan för att det inte ska upptäckas. Det kan också handla om vandalisering av begravningsplatser, fastlår justitiedepartementet.

Hårdare straff för våldtäkt

Minimistraffet för våldtäkt mot barn höjs. Från fängelse i två år till fängelse i tre år.

För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans har justitiedepartementet även beslutat att utvidga lagen om våldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn.

Bland annat ändras bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering till att även omfatta ageranden där barnet är helt passivt.

Höjda pensioner

Grundnivån för garantipensionen höjs med 1000 kronor i månaden. Även konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 300 kronor för den som är ogift och med 150 kronor för den som är gift.

Foto: T I L. Firm

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen