SVERIGE: Nya lagarna du bör ha koll på

2022 07 01

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

De nya lagarna handlar om allt från höjda pensioner, besöksförbud på bibliotek och hårdare straff för våldtäkt.

Här är några av lagarna som kan vara bra att hålla koll på.

Mobilförbud i skolan

Skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) berättade på onsdagen att ett mobilförbud i skolan införs lagom till höstterminen.

– Det är inte rimligt att plingande mobiltelefoner får störa undervisningen och störa koncentrationen för en hel klass. Det innebär ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid och en möjlighet att ha en hel skoldag utan mobiltelefoner, sa skolministern på en pressträff.

Besöksförbud från bibliotek och badanläggningar

Från och med den 1 juli kan stökiga besökare portas från bibliotek och badanläggningar.

Den nya lagen kan tillämpas när det finns risk för att personer begår brott på platsen.

– Ett sådant tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Regleringen tas in i den lag som reglerar tillträdesförbud till butik. Samtidigt byter lagen namn till lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek, fastslår regeringen.

Nytt kronvittnessystem

I ett försök att komma till rätta med tystnadskulturen kring gängkriminaliteten införs en typ av kronvittnessystem för att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter.

– Det innebär bland annat att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps, skriver regeringen.

Skärpta straff

Straffet för gravfridsbrott och knivbrott skärps.

Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott av normalgraden skärps till fängelse i ett år. För grovt knivbrott skärps straffet till fängelse i lägst sex månader och högst två år.

Straffet för gravfridsbrott skärps till fängelse i lägst sex månader och som högst fyra år.

– I lagen införs också omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Det kan till exempel handla om att ett lik stympats, bränts eller gömts undan för att det inte ska upptäckas. Det kan också handla om vandalisering av begravningsplatser, fastlår justitiedepartementet.

Hårdare straff för våldtäkt

Minimistraffet för våldtäkt mot barn höjs. Från fängelse i två år till fängelse i tre år.

För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans har justitiedepartementet även beslutat att utvidga lagen om våldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn.

Bland annat ändras bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering till att även omfatta ageranden där barnet är helt passivt.

Höjda pensioner

Grundnivån för garantipensionen höjs med 1000 kronor i månaden. Även konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 300 kronor för den som är ogift och med 150 kronor för den som är gift.

Foto: T I L. Firm

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen