SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen