SVERIGE: Ny utrustning till Försvarsmakten – ska kunna användas mot civila

2022 12 20

Civila drönare skapar stora säkerhetsproblem i Sverige.

Det finns över en halv miljon drönare av slaget i landet och under de senaste åren har rapporterna strömmat in om flygningar över bland annat skyddsobjekt.

Försvarsmakten har därför kommit till slutsatsen att myndigheten snabbt behöver införskaffa sig förmågan att både upptäcka och verka mot obemannade flygsystem, som till exempel drönare som styrs av civila. Det framgår i ett pressmeddelande.

"Behövs även i fredstider"

Redan innan nyår kommer enheter inom flygpvapnet och marinen ha sin utrustning på plats. Under nästa år kommer systemen är bli tillgängliga för exempelvis hemvärnet.

– Den här förmågan behövs både i fred, i kris och i väpnad konflikt. Det har varit bråttom och tack vare ett intensivt arbete som startade 2018 är vi nu i mål med den här första delen i projektet, som handlar om obemannade flygsystem där drönaren väger under 25 kilo, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Counter Unmanned Aerial Vehicle, C-uas, inom Försvarsmakten.

Köps från Danmark

Processen har gått snabbt och Försvarsmakten köper in sin utrustning från ett danskt företag.

– Det handlar om två system. Det är bärbart och ska gå till förband med bevakningsuppgifter. Det har en enhet som varnar för drönare och en som stör ut den. Systemet heter Wingman och Pitbull och köps från Danmark, säger Ulf Lepp till myndighetens hemsida.

Återkommande säkerhetsbrott

Anledningen till att Försvarsmakten agerar är som sagt att drönare återkommande tagit sig in över anläggningar som bland annat flygbaser och marinbaser de senaste åren.

Planen är nu att dessutom installera än mer kvalificerade och fasta system för att skydda sådana platser i framtiden.

– Försvarsmakten genomför transporter som behöver skyddas från insyn utifrån. Därför köps också fordonsmonterad utrustning för att identifiera och verka mot drönare. Den kommer från samma danska tillverkare och heter Dobberman, framhåller myndigheten i sitt pressmeddelande.

Nya regler 2021

Från och med 1 januari 2021 infördes nya regler för drönarflygning i Sverige. Till exempel behöver man ta ett drönarkort för 130 kronor och registrera sig som operatör i den öppna klassen. Det behövs också särskilt tillstånd för att flyga högre än 120 meter över marken.

De drönare som är under 25 kilo, samma som Försvarsmakten nu rustar sig för att kunna skydda sig mot, behövs emellertid inget tillstånd om de håller sig under nämnda höjdgräns.

– Dessa drönare omfattas av den öppna kategorin. Däremot kan tillstånd från andra krävas, som från Lantmäteriet för spridningstillstånd av bild och film, eller från den lokala flygtrafikledningen vid närmsta flygplats för flygning inom kontrollzon, framhåller Transportstyrelsen på sin hemsida.

Flyger man över ett skyddsområde kan man göra sig skyldig till brott mot skyddslagen. 

“Våld mot farkosten får då användas om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt” står det i lagen.

Foto: D. Henrichs resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen