SVERIGE: Ny utrustning till Försvarsmakten – ska kunna användas mot civila

2022 12 20

Civila drönare skapar stora säkerhetsproblem i Sverige.

Det finns över en halv miljon drönare av slaget i landet och under de senaste åren har rapporterna strömmat in om flygningar över bland annat skyddsobjekt.

Försvarsmakten har därför kommit till slutsatsen att myndigheten snabbt behöver införskaffa sig förmågan att både upptäcka och verka mot obemannade flygsystem, som till exempel drönare som styrs av civila. Det framgår i ett pressmeddelande.

"Behövs även i fredstider"

Redan innan nyår kommer enheter inom flygpvapnet och marinen ha sin utrustning på plats. Under nästa år kommer systemen är bli tillgängliga för exempelvis hemvärnet.

– Den här förmågan behövs både i fred, i kris och i väpnad konflikt. Det har varit bråttom och tack vare ett intensivt arbete som startade 2018 är vi nu i mål med den här första delen i projektet, som handlar om obemannade flygsystem där drönaren väger under 25 kilo, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Counter Unmanned Aerial Vehicle, C-uas, inom Försvarsmakten.

Köps från Danmark

Processen har gått snabbt och Försvarsmakten köper in sin utrustning från ett danskt företag.

– Det handlar om två system. Det är bärbart och ska gå till förband med bevakningsuppgifter. Det har en enhet som varnar för drönare och en som stör ut den. Systemet heter Wingman och Pitbull och köps från Danmark, säger Ulf Lepp till myndighetens hemsida.

Återkommande säkerhetsbrott

Anledningen till att Försvarsmakten agerar är som sagt att drönare återkommande tagit sig in över anläggningar som bland annat flygbaser och marinbaser de senaste åren.

Planen är nu att dessutom installera än mer kvalificerade och fasta system för att skydda sådana platser i framtiden.

– Försvarsmakten genomför transporter som behöver skyddas från insyn utifrån. Därför köps också fordonsmonterad utrustning för att identifiera och verka mot drönare. Den kommer från samma danska tillverkare och heter Dobberman, framhåller myndigheten i sitt pressmeddelande.

Nya regler 2021

Från och med 1 januari 2021 infördes nya regler för drönarflygning i Sverige. Till exempel behöver man ta ett drönarkort för 130 kronor och registrera sig som operatör i den öppna klassen. Det behövs också särskilt tillstånd för att flyga högre än 120 meter över marken.

De drönare som är under 25 kilo, samma som Försvarsmakten nu rustar sig för att kunna skydda sig mot, behövs emellertid inget tillstånd om de håller sig under nämnda höjdgräns.

– Dessa drönare omfattas av den öppna kategorin. Däremot kan tillstånd från andra krävas, som från Lantmäteriet för spridningstillstånd av bild och film, eller från den lokala flygtrafikledningen vid närmsta flygplats för flygning inom kontrollzon, framhåller Transportstyrelsen på sin hemsida.

Flyger man över ett skyddsområde kan man göra sig skyldig till brott mot skyddslagen. 

“Våld mot farkosten får då användas om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt” står det i lagen.

Foto: D. Henrichs resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen