SVERIGE: Ny kritik mot Iranavtal

2022 10 27

De svenska samarbetsavtalen med Iran ifrågasätts nu av riksdagsledamot från Vänsterpartiet.

År 2017 tecknade Ann Linde samarbetsavtal med Iran under sitt besök i Teheran.

Nu kritiseras avtalet av riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V), rapporterar Aftonbladet.

Jag undrar om den nya utrikesministern Tobias Billström likt kvinnorna i Iran som klipper av sig håret är beredd att klippa de här avtalen med den iranska regimen, säger han.

Handlar om kvinnors rättigheter

Avtalen från 2017 handlar bland annat om forskningssamarbeten, vägtransporter och kvinnors rättigheter.

Målet med avtalen var att “stärka bilateralt samarbete”, uppger Aftonbladet.

Efter den senaste tidens händelser i Iran ifrågasätts avtalen.

Ifrågasatt under frågestund

Det var på riksdagens frågestund under torsdagen som Svenneling tog upp avtalen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson riktade kritik mot utrikesminister Tobias Billström (M).

De här samarbetsavtalen med demokratin Sverige ger en bild av att man kan tänka sig att samarbeta med det totalitära Iran, menar Svenneling.

Uppmanas att riva avtalen

Svenneling uppmanar utrikesministern att riva avtalen med Iran i syfte att göra en markering mot Irans regim. 

Man behöver anmäla till den iranska regimen att man säger upp de här avtalen för att markera en skillnad i de svensk-iranska relationerna och att påtala att det är med anledning av att man inte lyssnar på folket, säger Svenneling enligt Aftonbladet.

Utrikesministern kommenterar

Tobias Billström svarar att han vill agera gemensamt med EU och måste konsultera med andra EU-länder.

Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen men vi måste också göra det konstaterat och fundera över hur övriga EU-stater betraktar utvecklingen, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

Enorma protester i landet

Oroligheter har präglat Iran sedan 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av landets sedlighetspolis.

Tusentals demonstranter har protesterat mot regimen och bland annat bränt sina sjalar i stöd för Amini.

EU har infört sanktioner mot Iran efter att landet bistått Ryssland med drönare, och diskuterat ytterligare sanktioner efter de utbredda våldsamheterna, uppger Reuters.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen