SVERIGE: Nu höjs pensionsåldern – det här gäller

2022 12 31

Om några få timmar, vid årsskiftet, ändras flera åldersgränser gällande pensionen.

De nya pensionsåldrarnas styr när allmän pension kan tas ut första gången och när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut.

Tidigaste uttagsålder för allmän pension höjs till 63 år från och med 2023.

Ändringen berör personer som är födda 1961 och 1962.

Tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg ändras från 65  till 66 år från och med nästa år.

– Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år, framhåller Pensionsmyndigheten och tillägger:

– För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år. 

Riktålder från och med 2026

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet  

Riktåldern för år 2020, 2021 och 2022 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla tre åren.

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Höjs igen om tre år

Om tre år, när riktåldern ändras till 67 år, kommer således tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

– Det innebär att du som är född 1963 eller senare kommer kunna ta ut allmän pension vid 64 års ålder som tidigast, skriver Pensionsmyndigheten.

Prognos för varje årskull

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kan inte yngre personer veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.

Men Pensionsmyndigheten har tagit fram en prognos på riktålderns utveckling.

Det här gäller för alla årskullar:

Född 1957

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 61 år.

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 65 år (2022).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 65 års ålder.

Född 1958 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 61 år.

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 66 år (2024).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 66 års ålder.

Född 1959 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 66 år (2025).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 66 års ålder.

Född 1960 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år (2027).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder.

Född 1961 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 63 år (2024 ).

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år (2028).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder.

Född 1962 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 63 år (2025).

- Enligt prognosen för riktåldern kan du  tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år (2029).

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder

Född 1963 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2027).

- Enligt prognosen för riktåldern kan du tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år (2030). 

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder.

Född 1964 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2028).

- Enligt prognosen för riktåldern kan du tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år (2031). 

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder.

Född 1965-1966 (prognos) 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 67 år. 

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 67 års ålder.

Född 1967-1969  (prognos) 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 68 år. 

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 68 års ålder.

Född 1970-1980 (prognos)

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 65 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 68 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 68 års ålder.

Född 1981-1983 (prognos)

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 65 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 69 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 69 års ålder.

Född 1984-1996 (pronos)

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 66år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 69 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 69 års ålder.

Född 1997-1999 (prognos) 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 66 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 70 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 70 års ålder.

Född 2000-2014 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 67år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 70 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 70 års ålder.

Född 2015-2017 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 67år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 71 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 71 års ålder.

Född 2018 eller senare 

- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 68 år. 

- Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 71 år.

- Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 71 års ålder.

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen