SVERIGE: Mystisk röst ackompanjerade Hesa Fredrik

2022 12 05

När Hesa Fredik-signalen ekade över Sverige under måndagseftermiddagen kunde invånare i Ronneby och Karlskrona även höra en obekant röst.

Den mystiska rösten var dock planerad sedan länge.

Men allmänheten hade inte informerats, rapporterar SVT Nyheter.

– Syftet var inte att skrämma upp folk, säger Peter Åstrand, driftstekniker vid räddningstjänsten i östra Blekinge, till tv-kanalen.

Han fortsätter:

– Det skedde inom ramen för vår testverksamhet, ett förinspelat meddelande som vi testade i Karlskrona och Ronneby för första gången. Det var planerat så.

Flera invånare reagerade säkerligen med förvåning när rösten plötsligt hördes jämte Hesa Fredriks dånande läte.

På frågan om räddningstjänsten borde ha förvarnat allmänheten, svarar Peter Åstrand:

– Det kanske vi borde ha gjort, men om rösten och larmet gått fram kan man ju säga att vi lyckades. Det är egentligen inga konstigheter alls och syftet var inte att skrämma upp folk.

Nytt ljud runt kärnkraftverk

Det var inte bara Blekingebor som bjöds på en annorlunda ljudbild när larmet testades  på måndagen.

Runt kärnkraftverket i Oskarshamn hade säkerhetszonen utökats med 60 nya tutor.

Samtliga tutor, som kommit till i den nya yttre beredskapszonen runt kärnkraftverket, testades i dag.

– Utbyggnaden innebär att fler människor snabbt ska kunna varnas i händelse av en olycka på kärnkraftverket. Men de nya tutorna kommer även att kunna aktiveras vid andra typer av händelser, säger Andreas Gustafsson vid Länsstyrelsen i Kalmars krisberedskapsenhet.

Fakta Hesa Fredrik

- Ett nätverk av tutor som är en del av hela det svenska varningssystemet.

- Det finns ungefär 4500 tutor och dom sitter ofta på hustak eller andra höga ställen.

- På landsbygden är det inte lika många tutor som i städerna.

- Ungefär hälften av alla svenskar bor så att dom kan höra tutan när dom är utomhus. 

- Tutorna testas fyra gånger om året. Det är alltid klockan 15 den första måndagen i mars, juni, september och december. Om den första måndagen är en röd dag görs testet en vecka senare.

- När en akut fara hotar kan allmänheten snabbt varnas med hjälp av utomhuslarmet Viktigt meddelande. Signalen består av en 7 sekunder lång ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter.

När man hör signalen ska man:

  • Gå inomhus
  • Lyssna på TV och radio
  • Stänga dörrar, fönster och ventilation

Källa: Krisinformation.se

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen