SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

2022 06 14

Privatpersoner i Sverige bör ha 2 000 kronor i kontanter redo om krisen skulle slå till.

Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.

Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.

Pengar för mat och bensin

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Problemet: bankomaterna

Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.

Färre kontanter i Sverige

Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.

10 procent har kontanter

För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.

Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.

Kan Sverige bli kontantlöst?

Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen. 

Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.

“Tre problem”

Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.

– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.

Beteendeförändring efter kriget

En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.

– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.

Foto: MSB resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Sällsynt “superfenomen“ på himlen – nästa gång blir 2042

2025 12 04

En supermåne lyser upp himlen inatt.

Ikväll väntar årets sista supermåne, ett sällsynt himlafenomen som inte återkommer förrän 2042 och som kan ses från nästan hela världen, inklusive flera platser i Sverige, rapporterar The Mirror.

Årets mest spektakulära

Den så kallade ”Kalla månen” når sin perigeum, alltså den punkt i sin bana som ligger närmast jorden, och kommer därför att se upp till åtta procent större och femton procent ljusare ut än en vanlig fullmåne.

Kombinationen av detta med slutet på en 18-årig måncykel gör fenomenet särskilt ovanligt.

Supermånen blir den sista i serien för 2025, och nästa gång en måne når samma spektakulära höjd kommer först år 2042.

Fenomenet inträffar när jorden, solen och månen står i perfekt linje, en astronomisk position som kallas syzygi.

Astronomer påpekar att månen kommer att stå ovanligt högt på norra halvklotet och därmed vara lätt att observera även från svenska breddgrader.

LÄS MER: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

När och hur man ser supermånen

I Sverige kan månen observeras hela kvällen, med bäst sikt under natten och fram till gryning.

När månen står nära horisonten kan man se den i en djup orange färg, en effekt som kallas månhorisontillusionen.

I Sverige blir natten mestadels molntäckt i många delar av landet med vindar och regnskurar.

Även om moln kan skymma sikten kommer månen att vara synlig större delen av natten.

– Med de sydliga vindarna passerar också regnskurar norrut över främst de västra delarna av Götaland och Svealand, vilka från Nordvästra Svealand och norrut över södra Norrlands inland och fjälltrakter övergår i snöfall, uppger SMHI.

– I gränsen mellan regn och snö kan det förekomma inslag av underkylt regn. I norra Norrland väntas snöfall som lokalt kan bli ymnigt.

Även synlig 5 december

Även tidigt den 5 december går det att se månen, även om den då inte längre står exakt i perigeum.

Fullmånen kommer fortfarande att vara tydligt synlig och lysa upp himlen, men den kommer inte att upplevas lika stor och ljus som under toppögonblicket kvällen den 4:e.

För den som missar kvällssikten finns alltså fortfarande möjlighet att njuta av fenomenet imorgon bitti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Foto: L Macronnet

Text: Redaktionen

4dec2025

Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen