SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

2022 06 14

Privatpersoner i Sverige bör ha 2 000 kronor i kontanter redo om krisen skulle slå till.

Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.

Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.

Pengar för mat och bensin

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Problemet: bankomaterna

Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.

Färre kontanter i Sverige

Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.

10 procent har kontanter

För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.

Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.

Kan Sverige bli kontantlöst?

Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen. 

Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.

“Tre problem”

Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.

– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.

Beteendeförändring efter kriget

En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.

– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.

Foto: MSB resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen