SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

2022 06 14

Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.

Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.

Pengar för mat och bensin

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Problemet: bankomaterna

Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.

Färre kontanter i Sverige

Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.

10 procent har kontanter

För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.

Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.

Kan Sverige bli kontantlöst?

Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen. 

Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.

“Tre problem”

Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.

– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.

Beteendeförändring efter kriget

En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.

– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.

Foto: MSB resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ny studie sågar smartklockor – bara ett pålitligt resultat

2025 08 08

I alla fall när det kommer till smartklockor. Att lita på sin smartwatch för att hålla koll på stressnivåerna kan vara missvisande.

En ny studie visar att klockorna i själva verket inte kan skilja på negativ stress och positiv upphetsning – vilket gör att de ofta tolkar fel.

Studien följde 800 unga vuxna under tre månader, där deltagarna bar smartklockan Garmin Vivosmart 4 och rapporterade fyra gånger om dagen hur stressade, trötta eller utvilade de kände sig.

– Min klocka sa att jag var stressad när jag pratade med en kompis på ett bröllop. Det finns i princip ingen koppling alls mellan klockans stressdata och hur stressade deltagarna själva sa att de kände sig, säger Eiko Fried, docent i klinisk psykologi vid Leiden universitetet och en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Pulsen avslöjar inte

Forskarnas slutsats är enhetlig.

Eftersom smartklockor främst mäter puls och aktivitetsnivå, blir det svårt att särskilja på vad som faktiskt orsakar den höjda pulsen – fysisk träning, glädje eller oro.

– Det är inte konstigt att resultatet blev som det blev. Hjärtfrekvensen påverkas av många känslor – inte bara stress utan även sexuell upphetsning eller eufori, säger Fried, till tidningen.

Sömn – enda stabila faktorn

När det gäller sömnmätning visar smartklockorna mer pålitliga resultat.

I två tredjedelar av fallen kunde klockan förutsäga längre sömn när deltagarna själva upplevde att de sovit bättre. Skillnaden var i vissa fall så mycket som två timmar.

Men även här finns brister, påpekar Fried.

– Klockan mäter sömntid, men säger inget om hur utvilad man verkligen känner sig. Det här är konsumentprodukter, inte medicinska verktyg. Man ska inte leva sitt liv utifrån vad klockan visar, säger han.

Förebyggande arbete

Målet med forskningen är att på sikt kunna använda bärbar teknik som ett tidigt varningssystem för depression – men enligt forskarna krävs mer för att tolka data korrekt.

Fler omfattande studier och tekniska utvecklingar behövs för att kunna få en mer pålitlig bild.

– Det är viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna med teknik som detta, säger Margarita Panayiotou, forskare vid University of Manchester, till The Guardian.

Foto: A Amin Mir

Text: Redaktionen

Livsmedelsverket varnar för svenska kräftor

2025 08 08

Inför kräftsäsongen höjer experter ett varnande finger. Det eftersom vissa svenska kräftor innehåller farliga ämnen långt över gränsvärdet.

Kräftor från svenska vatten – särskilt från Vättern, kan innehålla högre halter av PFAS-ämnen än importerade kräftor från till exempel Kina eller Spanien, visar både Livsmedelsverkets data och tidigare tester från nyhetsbyrån Testfakta.

Svenska vatten varierar

I Vättern låg halterna mellan 20–40 procent över gränsvärdet för PFAS förra året.  

I andra svenska vatten som Mälaren och Hjälmaren är halterna betydligt lägre och anses inte utgöra samma risk. Fiskare i området är därför heller inte lika oroade.

– Jag är personligen inte särskilt orolig över PFAS. Hjälmaren är en sjö som har klarat sig ganska bra trots allt, säger Martin Åkerström, kräftfiskare vid Hjälmaren, till SR.

Riktlinjer för intag

Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur ofta man bör äta kräftor från PFAS-drabbade områden.

Vuxna som äter kräftor från Vättern rekommenderas att begränsa intaget till högst 12 gånger per år.

Men för barn, ungdomar och kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att bli gravida, är rekommendationen betydligt striktare till endast 2–3 gånger per år.

– Om man äter kräftor ett par gånger per år är det inte skadligt trots att halterna kan överskrida gränsvärdet, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelsverket, till SR.

Över 5 000 kemikalier

PFAS är ett samlingsnamn för över 5 000 kemikalier.

De flesta har inte testats ordentligt, men flera är kopplade till allvarliga hälsorisker som sköldkörtelrubbningar, leverskador och försämrat immunförsvar.

Vissa ämnen misstänks också vara cancerframkallande.

Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen – utan lagras i kroppen hos både djur och människor – kallas de ofta för "evighetskemikalier."

Sedan 2023 pågår ett arbete i länsstyrelserna med att kartlägga förekomsten av PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att få en tydligare bild av omfattningen i hela landet.

Foto: Irenna

Text: Redaktionen