SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

2022 06 14

Privatpersoner i Sverige bör ha 2 000 kronor i kontanter redo om krisen skulle slå till.

Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.

Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.

Pengar för mat och bensin

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Problemet: bankomaterna

Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.

Färre kontanter i Sverige

Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.

10 procent har kontanter

För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.

Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.

Kan Sverige bli kontantlöst?

Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen.

Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.

“Tre problem”

Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.

– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.

Beteendeförändring efter kriget

En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.

– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.

Foto: MSB resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen