SVERIGE: Myndighet varnar för kycklingsmitta – kan drabba människor

2022 09 06

Bakterien campylobacter har upptäckts hos kycklinguppfödare.

Därför löper en stor mängd människor risk att bli sjuka av att äta just kycklingkött för tillfället. 

Varningen kommer direkt från myndigheten Livsmedelsverket, som nu går ut med råd för hur kyckling bör tillagas för att minska risken att bli sjuk.

Det meddelar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Extra viktigt just nu

Enligt myndigheten är det inte ovanligt att mängden campylobacter ökar på kycklinggårdar under sommaren.

Inte heller i år.

Men samtidigt ökar risken den här tiden på året för att även människor ska bli sjuka.

– Därför är det extra viktigt just nu att ta hand om och tillaga kyckling i köket på rätt sätt. Då minskar du risken att bli sjuk, säger Jonas Toljander, mikrobiolog på Livsmedelsverket, till myndighetens hemsida.

Myndighetens tre råd

Livsmedelsverket har formulerat tre rekommendationer för hur du bör agera när du tillagar kyckling för att undvika att bli smittad.

  • Tvätta händerna före matlagning samt direkt efter du hanterat kyckling.
  • Försäkra dig om dina redskap är rena och använd en ren arbetsbänk. Var noga med att diska knivar och skärbräda efter att du skurit kyckling.
  • Genomstek kycklingen undan undantag. På så sätt dör eventuella bakterier.

Åt 14,9 kycklingar 2021

Enligt Djurens Rätt, Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation, åt en genomsnittlig svensk 14,9 kycklingar under 2021.

Det var en måttlig ökning från 14,2 år 2020, men en minskning jämfört med 2019.

Då åt svenskar i snitt 15,10 kycklingar under ett år.

Mängden har ökat

Däremot har den förbrukade mängden kilo ökat bland svenska folket.

Trots att man åt färre kycklingar år 2021 förbrukade varje person i snitt 23,1 kilo kyckling samma år, jämfört med 2019 då man åt fler kycklingar – men enbart förbrukade 22,4 kilo.

Arbetar förebyggande

Livsmedelsverket uppger även i pressmeddelandet att förebyggande arbete inom svensk kycklingproduktion har fått effekt på smittspridningen.

– I kycklingflockarna har mängden campylobacter minskat senaste åren, vilket också minskar risken för att människor ska smittas. Men trots det finns det ofta mer campylobacter på kycklingköttet vissa tider på året, framhåller myndigheten.

Foto: C. Lin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA överväger häpnadsväckande besked om Ukraina

2025 03 18

USA:s president Donald Trump ska idag tala med den ryska ledaren Vladimir Putin.

Inför samtalen uppges den amerikanska administrationen överväga ett antal olika åtgärder för att övertyga Kreml om att avsluta kriget i Ukraina.

En av dem är att erkänna den ukrainska Krymregionen som ryskt territorium, uppger två källor till nyhetssajten Semafor.

Erkännandet skulle i så fall vara en del av ett framtida fredsavtal.

– Tjänstemän inom administrationen har också diskuterat möjligheten att få USA att uppmana FN att göra detsamma, framhåller Senator med hänvisning till de anonyma källorna och tillägger:

– En sådan begäran skulle justera Trump-administrationen till den ryska presidenten Vladimir Putins position, som länge har sett Krym som sin nations territorium.

Vore en förbluffande vändning

Donald Trump har formellt inte fattat några beslut i frågan än. Åtgärden att erkänna Krym som ryskt nämns som ett av flera alternativ som hans administration diskuterar.

Om uppgiften stämmer måste den dock ses som häpnadsväckande.

När Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 fördömdes aktionen av mer eller mindre hela världen, däribland USA och resten av G7-länderna samt EU.

– Vi fördömer återigen Rysslands illegala annektering av Krim och åtgärder för att destabilisera östra Ukraina. Dessa handlingar är oacceptabla och strider mot internationell lag, underströk Vita huset i ett uttalande sommaren 2014.

Även FN fördömde samma år den ryska annekteringen med 100 röster mot elva. 58 nationer lade ned sina röster.

Röda linjer för båda läger

Ukraina kommer vid ett eventuellt fredsavtal inte att erkänna några ockuperade territorier som en del av Ryssland. Det är en röd linje, meddelade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj förra veckan.

– Vi kämpar för vårt oberoende. Därför kommer vi inte att erkänna några ockuperade territorier som Rysslands. Detta är ett faktum, sade Zelenskyj enligt Kyiv Independent.

Samtidigt är Moskvas krav att ryskockuperade områden, däribland Krym, ska erkännas som ryskt.

Danska TV2 sammanfattar de mest centrala ukrainska och ryska hållningarna enligt följande utifrån de uppgifter som hittills framkommit:

Rysslands krav:

  • Ukrainska styrkor i den ryska Kurskregionen måste kapitulera
  • De erövringar som Ryssland gjort sedan krigets början måste erkännas internationellt som ryskt territorium.
  • Ukraina måste decimeras i sin förmåga att mobilisera militär.
  • Västerländskt militärt bistånd till Ukraina måste minskas eller stoppas.
  • Inga västerländska fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Ukrainas krav:

  • Återlämnande av tusentals ukrainska barn som olagligt utvisats till Ryssland.
  • Tusentals civila som olagligt fängslats av Ryssland måste släppas.
  • Internationella säkerhetsgarantier i händelse av att Ryssland bryter vapenvilan.
  • Ukrainas självbestämmande angående Natomedlemskap.
  • Inga territoriella eftergifter från ukrainsk sida.

Trumps preliminära förslag:

  • Fördelning av mark och kraftverk mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Zelenskyj drar röd linje inför fredsförhandlingar

LÄS MER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA uppges säger ja till alltihop

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Larm om ”orimlig” avgift för elkunder – ”tvingas betala flera gånger”

2025 03 18

Skillnaderna mellan de olika elprisområdena i Sverige har resulterat i en “orimlig situation”.

Det anser Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Branschorganisationen pekar på tillfällen då elpriserna i södra landet varit 80 gånger så höga som i norr.

Helt oacceptabelt, då det enligt Ikem innebär att etablerade industriföretag tvingas konstatera elpriser som var "otänkbara när verksamheten en gång startades”.

– Det är helt omöjligt att föreställa sig att södra Sverige, under dessa förutsättningar, skulle kunna locka till sig nyetableringar eller klimatinvesteringar, säger Jonas Hagelqvist, vd för Ikem, i ett uttalande.

“Tvingas betala flera gånger om”

Det är Svenska kraftnät som ska hantera elprisskillnader mellan olika områden, vilket görs genom en så kallad flaskhalsavgift som betalas av elkunderna. Avgiften ska finansiera nätutbyggnad och är som högst i elområde 4, det vill säga södra Sverige.

Men med dagens tillståndsprocesser dröjer åtgärderna. Och följden blir att elkunderna får betala avgiften flera gånger om, menar Ikem.

– Det är orimligt att kunderna ska betala för brister i ett system som tar oöverskådlig tid att åtgärda, lika orimligt är att kunderna tvingas betala för icke-åtgärderna flera gånger om, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert, Ikem. 

"Brinner i knutarna"

Nu uppmanar branschorganisationen regeringen att förhandla fram bättre hantering av de så kallade flaskhalsavgifterna. Bland annat kräver man att regeringen driver på inom EU för att Tyskland ska införa elprisområden. Man vill dessutom ha ett nej till ökad sammankoppling med länder som anses ha stora brister i elsystemen.

Ikem pekar bland annat på hur det ser ut i Norge där Statnett, den norska motsvarigheten till Svenska kraftnät, målas upp som en förebild. 

Detta eftersom det ligger i uppdraget att “värna norska intressen”.

– Energiminister Ebba Busch kan rädda södra Sveriges konkurrenskraft. Men nu brinner det i knutarna, säger Malin Johansson.

Busch: "Vansinnig på tyskarna"

När elpriserna i Sverige steg kraftigt i december förra året riktade regeringen hård kritik mot Tyskland för att inte ha infört elområden. 

Enligt Busch kallade den tyska politiken för “oansvarig” och menade att uteblivna elområden  påverkar Sverige mycket mer än vad som skulle vara fallet annars. 

– Låt mig säga så här: Jag är vansinnig på tyskarna. Man har fattat ett beslut för sitt eget område, som man har rätt att fatta. Men det har fått väldigt stora konsekvenser, sade energiministern vid tillfället.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text. Redaktionen