SVERIGE: Myndighet varnar för energisparande produkt

2022 10 09

När elpriserna stiger har många svenska hushåll försökt hitta kreativa sätt att spara energi.

En metod är att investera i så kallade energisparboxar, som används i syfte att minska på förbrukningen av energi i hemmet.

De kan också användas till att förlänga livslängden på utrustning som drivs av elektricitet.

Men metoden kan också vara förenat med stor fara, varnar nu myndigheten Elsäkerhetsverket, enligt SVT.

Uppfyller inte EU-krav

Anledningen är att de flesta produkter köps in från länder utanför EU, vilket gör att de inte nödvändigtvis uppfyller de säkerhetskrav som ställs inom unionen.

Exempelvis att de ska vara CE-märkta eller anpassade efter EU:s elnät.

– I vår marknadskontroll ser vi att produkter som säljs direkt till konsumenter från länder utanför EU i högre grad har brister som kan orsaka bränder eller elchock, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Risk för brand och personskador

Enligt Per Samuelsson vid Elsäkerhetsverket kan produkterna utgöra en säkerhetsrisk.

– Det handlar om risk för brand eller personskador, säger han till SVT.

Trenden att köpa energisparboxar uppstod i samband med att elpriserna gick upp i vintras.

– När elpriserna rusar iväg kommer det alltid finnas ett antal företag som vädjar till folks oro, säger Per Samuelsson.

Kompenserar för reaktiv effekt

Myndigheten förklarar vad det är som gör att problemen med produkterna uppstår.

– De kompenserar för något som kallas för reaktiv effekt. Det är egentligen inget problem i ett hushåll eftersom man inte mäter det. Det är en förbrukning som är så liten att elnätsbolagen bortser från det när det kommer till hushåll. Det ställer inte till något problem, därför behöver man inte betala för det, säger Per Samuelsson till SVT.

Privatkonsumenter debiteras inte

På Elsäkerhetsverkets hemsida beskrivs dock hur privata hushåll har väldigt lite glädje av en energisparbox.

– Oavsett om energisparboxen fungerar eller inte så har den ingen inverkan på elförbrukningen i ditt hem eftersom privatkonsumenter inte debiteras för reaktiv effekt. Det påverkar inte den aktiva effekten, som är den som uträttar arbete och det vi betalar för. Kanske fungerar det i länder där även privatkonsumenter debiteras för reaktiv effekt, framhäver myndigheten.

Foto: D. Tausis

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen