SVERIGE: Myndighet varnar för energisparande produkt

2022 10 09

När elpriserna stiger har många svenska hushåll försökt hitta kreativa sätt att spara energi.

En metod är att investera i så kallade energisparboxar, som används i syfte att minska på förbrukningen av energi i hemmet.

De kan också användas till att förlänga livslängden på utrustning som drivs av elektricitet.

Men metoden kan också vara förenat med stor fara, varnar nu myndigheten Elsäkerhetsverket, enligt SVT.

Uppfyller inte EU-krav

Anledningen är att de flesta produkter köps in från länder utanför EU, vilket gör att de inte nödvändigtvis uppfyller de säkerhetskrav som ställs inom unionen.

Exempelvis att de ska vara CE-märkta eller anpassade efter EU:s elnät.

– I vår marknadskontroll ser vi att produkter som säljs direkt till konsumenter från länder utanför EU i högre grad har brister som kan orsaka bränder eller elchock, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Risk för brand och personskador

Enligt Per Samuelsson vid Elsäkerhetsverket kan produkterna utgöra en säkerhetsrisk.

– Det handlar om risk för brand eller personskador, säger han till SVT.

Trenden att köpa energisparboxar uppstod i samband med att elpriserna gick upp i vintras.

– När elpriserna rusar iväg kommer det alltid finnas ett antal företag som vädjar till folks oro, säger Per Samuelsson.

Kompenserar för reaktiv effekt

Myndigheten förklarar vad det är som gör att problemen med produkterna uppstår.

– De kompenserar för något som kallas för reaktiv effekt. Det är egentligen inget problem i ett hushåll eftersom man inte mäter det. Det är en förbrukning som är så liten att elnätsbolagen bortser från det när det kommer till hushåll. Det ställer inte till något problem, därför behöver man inte betala för det, säger Per Samuelsson till SVT.

Privatkonsumenter debiteras inte

På Elsäkerhetsverkets hemsida beskrivs dock hur privata hushåll har väldigt lite glädje av en energisparbox.

– Oavsett om energisparboxen fungerar eller inte så har den ingen inverkan på elförbrukningen i ditt hem eftersom privatkonsumenter inte debiteras för reaktiv effekt. Det påverkar inte den aktiva effekten, som är den som uträttar arbete och det vi betalar för. Kanske fungerar det i länder där även privatkonsumenter debiteras för reaktiv effekt, framhäver myndigheten.

Foto: D. Tausis

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen