SVERIGE: Myndighet dömer ut SD-förslag

2022 10 27

Sverigedemokraternas mål om en nollvision kring invandringen sågas av Migrationsverket.

Målet om att helt stoppa invandring till Sverige skulle vara omöjligt att uppnå.

Det menar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, enligt Sveriges Radio.

– Noll? Nej, det tror jag inte, säger Ribbenvik när han intervjuas i Studio Ett.

– Jag tror inte det blir noll. Det tror jag inte.

Oklarheter kring utvisningar

Än så länge går det inte att svara på vad det så kallade Tidöavtalet kommer att innebära när det väl börjar praktiseras.

Detta eftersom det inte finns några lagda förslag ännu, säger Mikael Ribbenvik.

Han pekar bland annat på att det finns oklarheter i hur Migrationsverket ska agera när det kommer till att utvisa människor på grund av “bristande vandel”.

Inget genomslag

Generaldirektören är även konfunderad kring uppdraget i Tidöavtalet om att Migrationsverket ska jobba för ökad återvandring.

Mikael Ribbenvik menar att det krävs större drivkrafter hos människorna att flytta tillbaka för att kunna arbeta med sådana mål.

– Sveriges erfarenhet är inte så stor för vi har inte satsat på det. De program som vi har haft genom tiderna har inte fått något genomslag. Så där måste man nog titta på hur sådana program ska utformas för att någon ska vilja gå med på det, säger han till SR.

"Vi har en nollvision"

Målet om ingen invandring alls till Sverige har vid flera tillfällen proklamerats av Sverigedemokraterna.

– Vi har en nollvision för invandring, sade bland annat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt i samband med att SD presenterade sin budget hösten 2015.

Före detta riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) uttryckte sig i liknande termer vid samma tillfälle.

– Vi har en nollvision för de som kommer till Sverige för att söka asyl. Så länge det inte är kris i våra direkta närområden är det inte i Sverige man ska söka asyl. Då ska man komma till Sverige via någon form av vidarebosättning, sade hon till Svenska Dagbladet.

Talar om paradigmskifte

Jimmie Åkesson (SD) har talat om ett “paradigmskifte” i svensk migrationspolitik.

– Det innebär skärpta regler, både för den som vill komma till Sverige och den som redan befinner sig i Sverige och vill ta hit sina anhöriga till exempel, sade han på pressträffen då Tidöavtalet presenterades.

En uppmärksammad punkt i avtalet är att man skulle kunna bli utvisad för bristande vandel, exempelvis prostitution, missbruk, association med kriminell organisation eller deltagande i extremistiska rörelser.

– Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkning, framhålls i Tidöavtalet.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen