SVERIGE: Myndighet dömer ut SD-förslag

2022 10 27

Sverigedemokraternas mål om en nollvision kring invandringen sågas av Migrationsverket.

Målet om att helt stoppa invandring till Sverige skulle vara omöjligt att uppnå.

Det menar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, enligt Sveriges Radio.

– Noll? Nej, det tror jag inte, säger Ribbenvik när han intervjuas i Studio Ett.

– Jag tror inte det blir noll. Det tror jag inte.

Oklarheter kring utvisningar

Än så länge går det inte att svara på vad det så kallade Tidöavtalet kommer att innebära när det väl börjar praktiseras.

Detta eftersom det inte finns några lagda förslag ännu, säger Mikael Ribbenvik.

Han pekar bland annat på att det finns oklarheter i hur Migrationsverket ska agera när det kommer till att utvisa människor på grund av “bristande vandel”.

Inget genomslag

Generaldirektören är även konfunderad kring uppdraget i Tidöavtalet om att Migrationsverket ska jobba för ökad återvandring.

Mikael Ribbenvik menar att det krävs större drivkrafter hos människorna att flytta tillbaka för att kunna arbeta med sådana mål.

– Sveriges erfarenhet är inte så stor för vi har inte satsat på det. De program som vi har haft genom tiderna har inte fått något genomslag. Så där måste man nog titta på hur sådana program ska utformas för att någon ska vilja gå med på det, säger han till SR.

"Vi har en nollvision"

Målet om ingen invandring alls till Sverige har vid flera tillfällen proklamerats av Sverigedemokraterna.

– Vi har en nollvision för invandring, sade bland annat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt i samband med att SD presenterade sin budget hösten 2015.

Före detta riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) uttryckte sig i liknande termer vid samma tillfälle.

– Vi har en nollvision för de som kommer till Sverige för att söka asyl. Så länge det inte är kris i våra direkta närområden är det inte i Sverige man ska söka asyl. Då ska man komma till Sverige via någon form av vidarebosättning, sade hon till Svenska Dagbladet.

Talar om paradigmskifte

Jimmie Åkesson (SD) har talat om ett “paradigmskifte” i svensk migrationspolitik.

– Det innebär skärpta regler, både för den som vill komma till Sverige och den som redan befinner sig i Sverige och vill ta hit sina anhöriga till exempel, sade han på pressträffen då Tidöavtalet presenterades.

En uppmärksammad punkt i avtalet är att man skulle kunna bli utvisad för bristande vandel, exempelvis prostitution, missbruk, association med kriminell organisation eller deltagande i extremistiska rörelser.

– Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkning, framhålls i Tidöavtalet.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen