SVERIGE: Myndighet dömer ut SD-förslag

2022 10 27

Sverigedemokraternas mål om en nollvision kring invandringen sågas av Migrationsverket.

Målet om att helt stoppa invandring till Sverige skulle vara omöjligt att uppnå.

Det menar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, enligt Sveriges Radio.

– Noll? Nej, det tror jag inte, säger Ribbenvik när han intervjuas i Studio Ett.

– Jag tror inte det blir noll. Det tror jag inte.

Oklarheter kring utvisningar

Än så länge går det inte att svara på vad det så kallade Tidöavtalet kommer att innebära när det väl börjar praktiseras.

Detta eftersom det inte finns några lagda förslag ännu, säger Mikael Ribbenvik.

Han pekar bland annat på att det finns oklarheter i hur Migrationsverket ska agera när det kommer till att utvisa människor på grund av “bristande vandel”.

Inget genomslag

Generaldirektören är även konfunderad kring uppdraget i Tidöavtalet om att Migrationsverket ska jobba för ökad återvandring.

Mikael Ribbenvik menar att det krävs större drivkrafter hos människorna att flytta tillbaka för att kunna arbeta med sådana mål.

– Sveriges erfarenhet är inte så stor för vi har inte satsat på det. De program som vi har haft genom tiderna har inte fått något genomslag. Så där måste man nog titta på hur sådana program ska utformas för att någon ska vilja gå med på det, säger han till SR.

"Vi har en nollvision"

Målet om ingen invandring alls till Sverige har vid flera tillfällen proklamerats av Sverigedemokraterna.

– Vi har en nollvision för invandring, sade bland annat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt i samband med att SD presenterade sin budget hösten 2015.

Före detta riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) uttryckte sig i liknande termer vid samma tillfälle.

– Vi har en nollvision för de som kommer till Sverige för att söka asyl. Så länge det inte är kris i våra direkta närområden är det inte i Sverige man ska söka asyl. Då ska man komma till Sverige via någon form av vidarebosättning, sade hon till Svenska Dagbladet.

Talar om paradigmskifte

Jimmie Åkesson (SD) har talat om ett “paradigmskifte” i svensk migrationspolitik.

– Det innebär skärpta regler, både för den som vill komma till Sverige och den som redan befinner sig i Sverige och vill ta hit sina anhöriga till exempel, sade han på pressträffen då Tidöavtalet presenterades.

En uppmärksammad punkt i avtalet är att man skulle kunna bli utvisad för bristande vandel, exempelvis prostitution, missbruk, association med kriminell organisation eller deltagande i extremistiska rörelser.

– Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkning, framhålls i Tidöavtalet.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen