SVERIGE: Myndighet dömer ut SD-förslag

2022 10 27

Sverigedemokraternas mål om en nollvision kring invandringen sågas av Migrationsverket.

Målet om att helt stoppa invandring till Sverige skulle vara omöjligt att uppnå.

Det menar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, enligt Sveriges Radio.

– Noll? Nej, det tror jag inte, säger Ribbenvik när han intervjuas i Studio Ett.

– Jag tror inte det blir noll. Det tror jag inte.

Oklarheter kring utvisningar

Än så länge går det inte att svara på vad det så kallade Tidöavtalet kommer att innebära när det väl börjar praktiseras.

Detta eftersom det inte finns några lagda förslag ännu, säger Mikael Ribbenvik.

Han pekar bland annat på att det finns oklarheter i hur Migrationsverket ska agera när det kommer till att utvisa människor på grund av “bristande vandel”.

Inget genomslag

Generaldirektören är även konfunderad kring uppdraget i Tidöavtalet om att Migrationsverket ska jobba för ökad återvandring.

Mikael Ribbenvik menar att det krävs större drivkrafter hos människorna att flytta tillbaka för att kunna arbeta med sådana mål.

– Sveriges erfarenhet är inte så stor för vi har inte satsat på det. De program som vi har haft genom tiderna har inte fått något genomslag. Så där måste man nog titta på hur sådana program ska utformas för att någon ska vilja gå med på det, säger han till SR.

"Vi har en nollvision"

Målet om ingen invandring alls till Sverige har vid flera tillfällen proklamerats av Sverigedemokraterna.

– Vi har en nollvision för invandring, sade bland annat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt i samband med att SD presenterade sin budget hösten 2015.

Före detta riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) uttryckte sig i liknande termer vid samma tillfälle.

– Vi har en nollvision för de som kommer till Sverige för att söka asyl. Så länge det inte är kris i våra direkta närområden är det inte i Sverige man ska söka asyl. Då ska man komma till Sverige via någon form av vidarebosättning, sade hon till Svenska Dagbladet.

Talar om paradigmskifte

Jimmie Åkesson (SD) har talat om ett “paradigmskifte” i svensk migrationspolitik.

– Det innebär skärpta regler, både för den som vill komma till Sverige och den som redan befinner sig i Sverige och vill ta hit sina anhöriga till exempel, sade han på pressträffen då Tidöavtalet presenterades.

En uppmärksammad punkt i avtalet är att man skulle kunna bli utvisad för bristande vandel, exempelvis prostitution, missbruk, association med kriminell organisation eller deltagande i extremistiska rörelser.

– Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkning, framhålls i Tidöavtalet.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen