SVERIGE: Myndighet agerar mot ukrainska hundar

2023 01 31

Totalt stoppades 552 hundar från att komma in till Sverige under 2022.

Det är ett 29 fler än året dessförinnan och ett nytt rekord, meddelar Tullverket i ett pressmeddelande.

Ukrainska hundar förklarar ökning

En av förklaringarna till ökningen tros vara Vladimir Putins krig i Ukraina och den flyktingström av människor som invasionen orsakat.

Många ukrainare som flyr från de ryska bomberna tar med sig sina fyrbenta familjemedlemmar, vilket märktes extra tydligt i Nynäshamn där det förra året stoppades 34 hundar jämfört med enbart tre stycken året innan.

– Den ökningen berodde till stor del på flyktingströmmen från Ukraina via Polenfärjorna, framhåller Tullverket.

114 av 552 från Ukraina

Totalt visar Tullverkets statistik att 114 av de 552 stoppade hundarna under 2022 var i sällskap av krigsflyktingar från Ukraina.

– Majoriteten av de hundar som kom från Ukraina utan vaccinationspass och andra handlingar sattes i hemkarantän eller fick andra begränsningar för att minska risken för spridning av rabies och andra sjukdomar, uttrycker myndigheten.

Smuggelhundar fortsatt stort problem

Tullverket betonar att man betraktar den ökande statistiken med mycket stort allvar.

Framför allt syftar man då på de så kallade smuggelhundarna, vars antal sköt i höjden i samband med coronapandemin då efterfrågan på hundar steg.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

Cyniska metoder

Till de sorgliga nyheterna hör även att Tullverket under förra året noterat ett nytt cyniskt sätt att smuggla in hundvalpar.

I augusti greps en man i en bil vid Öresundsbron med fem hundar i uppenbart dåligt skick, varav flera dräktiga, i bagageutrymmet.

Hundarnas pass var ofullständiga och mannen, som påstod att han skulle besöka en vän och därefter återvända till Ungern med hundarna, som inte kunde namnen på hundarna greps.

Han åtalades för att i kommersiellt syfte ha fört in fem dräktiga hundar i landet. Åklagaren yrkade på att smugglingen skulle betecknas som grov då mannen transporterat hundarna på ett inhumant sätt och varit medveten om att passen var felaktiga.

Tingsrätten höll inte med om att gärningen var grov men dömde mannen till tre månaders fängelse för smuggling av normalgraden.

– Visst kan man tycka att det är lite märkligt att mannen inte dömdes för grov smuggling med tanke på den cyniska hanteringen av de fem dräktiga hundarna, säger Håkan Hansson.

Färre avlivas

Till de positiva nyheterna hör emellertid att färre av de stoppade hundarna avlivades 2022 jämfört med 2021. Totalt avlivades 61 hundar 2022, år 2021 var siffran 86 stycken.

Flest hundar, 180 stycken, stoppades på Arlanda under fjolåret.

Fakta: Antal stoppade hundar 2019-2022

2019: 200

2020: 280

2021: 523

2022: 552

Källa: Tullverket

Foto: MFA of Ukraine resp S. Douglas

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen