SVERIGE: Mycket positiv signal från svenska folket

2022 11 15

Svenska folket är beredda att ställa upp för varandra om krisen kommer.

Det visar en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort inför en informationssatsning för ökad försvarsvilja.

Enligt myndigheten finns det goda förutsättningar för en ökad motståndskraft och försvarsvilja i Sverige. 

- 94 procent av befolkningen mellan 16 och 70 år, svarar ja på frågan om man tycker att Sverige är ett bra land att leva i.

- 77 procent uppger att det är en självklarhet att hjälpa andra vid en olycka eller en kris. Siffran blir 90 procent om man även räknar in de som svarar att det är självklart att hjälpa de man känner.

- 37 procent uppger att de klarar sig minst en vecka vid en samhällskris. Det är fler än vid MSB:s tidigare undersökningar.

”En styrka för vårt land”

MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka är mycket nöjd med resultatet av undersökningen. 

– Att så många vill hjälpa andra när något händer är en styrka för vårt land. Nu stärker Sverige både det civila och militära försvaret för att bättre kunna möta olika former av hot. Därför är det väldigt bra att fler också ser över sin hemberedskap. Ju fler som är beredda, desto starkare blir Sveriges samlade beredskap, säger hon i ett pressmeddelande.

Enligt MSB stärks viljan att försvara Sverige av att många tycker att Sverige är ett bra land att leva i. En annan viktig förutsättning är att man upplever sig vara en del av den samlade beredskapen och förstår sin roll.

–  Viljan att hjälpa varandra finns i oss alla. De kriser som Sverige har gått igenom de senaste åren, som skogsbränder, terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm och pandemin har visat att det finns en stark vilja och förmåga hos många att hjälpa varandra när samhället hotas. Den viljan och beslutsamheten är grundläggande för Sveriges samlade styrka, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Ny informationssatsning

MSB genomför just nu en stor informationssatsning som syftar till att öka försvarsviljan hos befolkningen.

Myndigheten vill bland annat öka försvarsviljan genom att lyfta fram:

  • människors inneboende vilja att hjälpa varandra och gå samman när något hotar oss
  • att vi alla behöver bidra och är en del av det civila försvaret - om man inte har en roll i det militära försvaret
  • att Sverige har totalförsvarsplikt

Viktigt att förstå sin roll

Enkäten som MSB låtit Kantar Public göra mellan den 22 och 25 oktober indikerar att många är beredda att ställa upp för varandra. Men kunskapen om vad civilt försvar och totalförsvarsplikt innebär är bristande.   

– Det är viktigt att man förstår sin roll och vad man själv kan göra vid kriser och krig för att man ska känna sig som en del av Sveriges beredskap. Vi behöver bli bättre på att nå ut med information om hur Sveriges totalförsvar fungerar, säger Christina Andersson, riskkommunikatör vid MSB.

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

– Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

– Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

– Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

– Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen