SVERIGE: Mycket positiv signal från svenska folket

2022 11 15

Svenska folket är beredda att ställa upp för varandra om krisen kommer.

Det visar en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort inför en informationssatsning för ökad försvarsvilja.

Enligt myndigheten finns det goda förutsättningar för en ökad motståndskraft och försvarsvilja i Sverige. 

- 94 procent av befolkningen mellan 16 och 70 år, svarar ja på frågan om man tycker att Sverige är ett bra land att leva i.

- 77 procent uppger att det är en självklarhet att hjälpa andra vid en olycka eller en kris. Siffran blir 90 procent om man även räknar in de som svarar att det är självklart att hjälpa de man känner.

- 37 procent uppger att de klarar sig minst en vecka vid en samhällskris. Det är fler än vid MSB:s tidigare undersökningar.

”En styrka för vårt land”

MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka är mycket nöjd med resultatet av undersökningen. 

– Att så många vill hjälpa andra när något händer är en styrka för vårt land. Nu stärker Sverige både det civila och militära försvaret för att bättre kunna möta olika former av hot. Därför är det väldigt bra att fler också ser över sin hemberedskap. Ju fler som är beredda, desto starkare blir Sveriges samlade beredskap, säger hon i ett pressmeddelande.

Enligt MSB stärks viljan att försvara Sverige av att många tycker att Sverige är ett bra land att leva i. En annan viktig förutsättning är att man upplever sig vara en del av den samlade beredskapen och förstår sin roll.

–  Viljan att hjälpa varandra finns i oss alla. De kriser som Sverige har gått igenom de senaste åren, som skogsbränder, terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm och pandemin har visat att det finns en stark vilja och förmåga hos många att hjälpa varandra när samhället hotas. Den viljan och beslutsamheten är grundläggande för Sveriges samlade styrka, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Ny informationssatsning

MSB genomför just nu en stor informationssatsning som syftar till att öka försvarsviljan hos befolkningen.

Myndigheten vill bland annat öka försvarsviljan genom att lyfta fram:

  • människors inneboende vilja att hjälpa varandra och gå samman när något hotar oss
  • att vi alla behöver bidra och är en del av det civila försvaret - om man inte har en roll i det militära försvaret
  • att Sverige har totalförsvarsplikt

Viktigt att förstå sin roll

Enkäten som MSB låtit Kantar Public göra mellan den 22 och 25 oktober indikerar att många är beredda att ställa upp för varandra. Men kunskapen om vad civilt försvar och totalförsvarsplikt innebär är bristande.   

Det är viktigt att man förstår sin roll och vad man själv kan göra vid kriser och krig för att man ska känna sig som en del av Sveriges beredskap. Vi behöver bli bättre på att nå ut med information om hur Sveriges totalförsvar fungerar, säger Christina Andersson, riskkommunikatör vid MSB.

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen