SVERIGE: Minister utfärdar krisvarning

2023 05 16

Läsförmågan rasar hos svenska barn.

Det framgår av den internationella studien PIRLS som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.

Studien visar att läsförmågan hos svenska tioåringar försämrats avsevärt.

Nu går skolminister Lotta Edholm (L) ut med en krisvarning.

– Det gör mig väldigt, väldigt bekymrad. Vi har en läskris i svensk skola, framför allt för de resurssvaga eleverna och skolorna, säger hon enligt TV4 och tillägger att Sverige ”riskerar att få en hel generation analfabeter” om trenden fortsätter.

”En förutsättning”

Regeringen går nu fram med flera åtgärder för att stärka läsförmågan hos svenska barn.

– Bland annat har regeringen satsat 685 miljoner kronor 2023 för att skolhuvudmän ska kunna köpa in läromedel och 43 miljoner kronor för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, framhåller regeringen i ett uttalande.

Enligt skolminister Lotta Edholm är det bråttom.

– Att elever lär sig läsa och förstår vad de läser är en förutsättning för deras fortsatta lärande. Därför en oroande utveckling att läsförmågan sjunker bland barn och unga.

– Svensk skola behöver gå tillbaka till grunderna. Fokus ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger hon.

Pekar ut pandemin

Även Skolverket har regerat på den nya undersökningen.

– Det är inte bra när grupper av elever får en försämrad läsförståelse, eftersom det minskar chanserna att lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Han tror att coronapandemin är en bidragande orsak till den negativa utvecklingen.

– Pandemin är en trolig förklaring till att många länder har försämrat resultaten i PIRLS 2021. En ytterligare förklaring som vi ser i de svenska resultaten handlar om demografiska förändringar, då antalet elever som inte talar svenska i hemmet har ökat, säger han.

Olika förutsättningar

Skillnaden i läsförmåga mellan elever med olika bakgrund har ökat i Sverige, enligt undersökningen.

Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar halkar efter.

– De elever som har försämrat sina resultat är framför allt elever med mindre hemresurser, som inte alltid talar svenska i hemmet och som dessutom går på skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska förutsättningar, fastslår Skolverket.

För elever med starka socioekonomiska förutsättningar har läsförmågan varken förbättrats eller försämrats sedan 2016. 

Foto: B. Wicks

Text: Redaktionen

13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

13 april 26

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten. 

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust 

Jordskredsseger 

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

 LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen