SVERIGE: Minister utfärdar krisvarning
2023 05 16
Läsförmågan rasar hos svenska barn.
Det framgår av den internationella studien PIRLS som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.
Studien visar att läsförmågan hos svenska tioåringar försämrats avsevärt.
Nu går skolminister Lotta Edholm (L) ut med en krisvarning.
– Det gör mig väldigt, väldigt bekymrad. Vi har en läskris i svensk skola, framför allt för de resurssvaga eleverna och skolorna, säger hon enligt TV4 och tillägger att Sverige ”riskerar att få en hel generation analfabeter” om trenden fortsätter.
”En förutsättning”
Regeringen går nu fram med flera åtgärder för att stärka läsförmågan hos svenska barn.
– Bland annat har regeringen satsat 685 miljoner kronor 2023 för att skolhuvudmän ska kunna köpa in läromedel och 43 miljoner kronor för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, framhåller regeringen i ett uttalande.
Enligt skolminister Lotta Edholm är det bråttom.
– Att elever lär sig läsa och förstår vad de läser är en förutsättning för deras fortsatta lärande. Därför en oroande utveckling att läsförmågan sjunker bland barn och unga.
– Svensk skola behöver gå tillbaka till grunderna. Fokus ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger hon.
Pekar ut pandemin
Även Skolverket har regerat på den nya undersökningen.
– Det är inte bra när grupper av elever får en försämrad läsförståelse, eftersom det minskar chanserna att lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Han tror att coronapandemin är en bidragande orsak till den negativa utvecklingen.
– Pandemin är en trolig förklaring till att många länder har försämrat resultaten i PIRLS 2021. En ytterligare förklaring som vi ser i de svenska resultaten handlar om demografiska förändringar, då antalet elever som inte talar svenska i hemmet har ökat, säger han.
Olika förutsättningar
Skillnaden i läsförmåga mellan elever med olika bakgrund har ökat i Sverige, enligt undersökningen.
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar halkar efter.
– De elever som har försämrat sina resultat är framför allt elever med mindre hemresurser, som inte alltid talar svenska i hemmet och som dessutom går på skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska förutsättningar, fastslår Skolverket.
För elever med starka socioekonomiska förutsättningar har läsförmågan varken förbättrats eller försämrats sedan 2016.
Foto: B. Wicks
Text: Redaktionen
