SVERIGE: Minister utfärdar krisvarning

2023 05 16

Läsförmågan rasar hos svenska barn.

Det framgår av den internationella studien PIRLS som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.

Studien visar att läsförmågan hos svenska tioåringar försämrats avsevärt.

Nu går skolminister Lotta Edholm (L) ut med en krisvarning.

– Det gör mig väldigt, väldigt bekymrad. Vi har en läskris i svensk skola, framför allt för de resurssvaga eleverna och skolorna, säger hon enligt TV4 och tillägger att Sverige ”riskerar att få en hel generation analfabeter” om trenden fortsätter.

”En förutsättning”

Regeringen går nu fram med flera åtgärder för att stärka läsförmågan hos svenska barn.

– Bland annat har regeringen satsat 685 miljoner kronor 2023 för att skolhuvudmän ska kunna köpa in läromedel och 43 miljoner kronor för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, framhåller regeringen i ett uttalande.

Enligt skolminister Lotta Edholm är det bråttom.

– Att elever lär sig läsa och förstår vad de läser är en förutsättning för deras fortsatta lärande. Därför en oroande utveckling att läsförmågan sjunker bland barn och unga.

– Svensk skola behöver gå tillbaka till grunderna. Fokus ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger hon.

Pekar ut pandemin

Även Skolverket har regerat på den nya undersökningen.

– Det är inte bra när grupper av elever får en försämrad läsförståelse, eftersom det minskar chanserna att lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Han tror att coronapandemin är en bidragande orsak till den negativa utvecklingen.

– Pandemin är en trolig förklaring till att många länder har försämrat resultaten i PIRLS 2021. En ytterligare förklaring som vi ser i de svenska resultaten handlar om demografiska förändringar, då antalet elever som inte talar svenska i hemmet har ökat, säger han.

Olika förutsättningar

Skillnaden i läsförmåga mellan elever med olika bakgrund har ökat i Sverige, enligt undersökningen.

Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar halkar efter.

– De elever som har försämrat sina resultat är framför allt elever med mindre hemresurser, som inte alltid talar svenska i hemmet och som dessutom går på skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska förutsättningar, fastslår Skolverket.

För elever med starka socioekonomiska förutsättningar har läsförmågan varken förbättrats eller försämrats sedan 2016. 

Foto: B. Wicks

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen