SVERIGE: Minister ställs till svars för Säpo-kontroller

2022 06 01

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) kallas till trafikutskottet.

Ministern ska svara på frågor om den bakgrundskontroll som Säpo gör av nyanställd flygpersonal, rapporterar SR Ekot.

Orsakar långa köer

Säpos arbete och tidskrävande bakgrundskontroller är en starkt bidragande anledning bakom kökaoset som råder på Arlanda.

Det säger trafikutskottets förste vice ordförande, centerpartisten Anders Åkesson. Han påpekar att Säpos handläggningstid har gått från två-tre till tio-tolv veckor.

– En flaskhals för Swedavia att kunna rekrytera den personal som de behöver just nu är Säpo och den bakgrundskontroll de måste göra på säkerhetsklassad personal, säger han till SR Ekot.

Ansvarig för myndigheten

Säkerhetspolisen är en myndighet under justitieministern. Som ansvarig minister har Morgan Johansson därför kallats in till trafikutskottet för att svara på frågor om Säpos bakgrundskontroller.

– Han får förklara både vad han har gjort för att Säpo ska kunna steppa upp sin kapacitet respektive hur han möter de konkreta och kloka förslagen från Transportföretagen, kommenterar Anders Åkesson.

Branchorganisationen Transportföretagen har tidigare skickat in flera förslag med åtgärder som syftar till att minska kökaoset på flygplatsen, rapporterar SR.

Kommer bli värre

Samtidigt som Morgan Johansson ställs till svars förväntas kökaoset på Arlanda bli värre i sommar.

Bemanningen på flygplatsen har inte hängt med i den snabba ökningen av resenärer. Flygtrafiken väntas snart nå samma nivå som under 2019, rapporterar nyhetsbyrån TT.

–  Det är väldigt svårt att göra något nu, för nu har miljoner resenärer bokat sina biljetter och flygbolagen har lagt upp sina rutter, säger Hans Jørgen Elnæs, flyganalytiker på konsultföretaget Winair.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

Ryanair sätter in direktflyg – till två nya svenskfavoriter

2025 06 29

Svenska folket tycks ha drabbats av ordentlig resfeber.

Efterfrågan på att åka utomlands har skjutit i höjden.

Den trenden har inte Ryanair missat.

Nu sätter lågprisbolaget in nya direktlinjer från Sverige till två nya resmål.

Ryanair kommer nämligen inom kort att börja flyga direkt från Göteborg Landvetter Airport till både Malta och Porto. 

"Mycket glädjande"

När det gäller den sistnämnda destinationen är det första gången som Ryanair kommer att flyga direkt från Sverige till den portugisiska staden.

Swedavia jublar över beskedet. 

– Det är mycket glädjande att Ryanair nu expanderar sitt utbud på Göteborg Landvetter Airport. Swedavias främsta mål är att underlätta för människor att träffas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner och Ryanair med sitt omfattande nätverk spelar en viktig roll i detta, säger Charlotte Ljunggren, direktör Marknad och försäljning på Swedavia.

Även Anna Störmwall, flygplatschef på Landvetter, är lyrisk.

– Jag är mycket glad över att Ryanair fortsätter att satsa på Göteborg Landvetter Airport. Både Porto och Malta känns som mycket spännande resmål, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: Ryanair flög till “fel” destination – passagerare i tårar

"Stor efterfrågan"

Beskedet är ett följd på den förstärkta ressuget bland svenska turister, understryker Anna Strömwall.

– Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på internationella resor till och från Sverige, och genom att kunna erbjuda ett brett utbud av destinationer på våra flygplatser stärker vi tillgängligheten och underlättar för människor att resa, oavsett om det är på fritiden eller för att besöka familj och vänner, säger hon.

Nya flyg även till Spanien

Premiär för Portoflygen blir 26 oktober. Ryanair kommer att flyga till staden två gånger i veckan, på onsdagar och söndagar. Den 28 oktober sätts flygen in till Malta. Även till Medelhavsön blir det två flyg i veckan som gäller.

Tidigare i våras gav Ryanair även besked om att nya direktlinjer kommer att sättas in till den nya semesterfavoriten Valencia i Spanien. Den linjen kommer att trafikeras från Stockholm Arlanda varje månad och torsdag.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen