SVERIGE: Minister helvänder – “Har misstolkats”

2022 12 29

Sveriges finansminister försvarar sig själv efter stor kritikstorm.

Regeringens klimatpolitik har ifrågasatts och kritik har riktats mot deras ambitioner gällande klimatkrisen.

I en intervju med SvD fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) frågan om vad det skulle innebära om inte Sverige når klimatmålen.

– Det innebär att vi inte når målen. Gör vi inte det så gör vi inte det, sade finansministern då.

Nu menar hon att hon blivit misstolkad, rapporterar Aftonbladet.

– Det där har misstolkats! Tack för frågan. Självklart ska vi nå klimatmålen! Vi jobbar för fullt med det, säger Svantesson.

“Kommit ett krig”

I den tidigare intervjun förklarade finansministern att det handlade om målkonflikter.

Hon förtydligade då att saker och ting hade försvårat kampen för att nå klimatmålen.

– I grund och botten ska vi ha höga ambitioner och har det med våra nationella mål. Men det har också nu kommit ett krig och en inflation emellan. Då får man ju se vad vi kan göra på bästa sätt nu för att både underlätta för människor och se till att vi ställer om så snabbt som möjligt, sade hon till SvD.

Fick kritik

Till följd av uttalandet fick Svantesson stor kritik och bland annat forskare och politiker rasade mot uttalandet.

Hon menar nu att den nuvarande regeringen arbetar hårt för att uppnå de klimatmål som Sverige satt upp.

Finansministern förtydligar även att tolkningen att hon inte bryr sig om klimatmålen är helt felaktig.

Stora kostnader

Klimatkrisen har bidragit till ett antal katastrofer runt om i världen i år.

Orkanen Ian som slog till mot USA och Kuba i september blev årets dyraste storm, rapporterar The Guardian.

De finansiella efterföljderna blev katastrofala och stormen orsakade skador för uppemot hundra miljarder dollar.

130 personer dog och över 40 000 människor tvingades iväg.

Enorma översvämningar

Den största skadan på mänskligt liv var de enorma översvämningarna i Pakistan som varade mellan juni och september i år.

Översvämningarna orsakade 1 739 dödsfall och tvingade iväg sju miljoner människor från sina hem.

Forskare menar att den pågående klimatkrisen bidrog i allra största grad till katastrofen.

Foto: Statskontoret

Text: Redaktionen

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen