SVERIGE: Minister helvänder – “Har misstolkats”

2022 12 29

Sveriges finansminister försvarar sig själv efter stor kritikstorm.

Regeringens klimatpolitik har ifrågasatts och kritik har riktats mot deras ambitioner gällande klimatkrisen.

I en intervju med SvD fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) frågan om vad det skulle innebära om inte Sverige når klimatmålen.

– Det innebär att vi inte når målen. Gör vi inte det så gör vi inte det, sade finansministern då.

Nu menar hon att hon blivit misstolkad, rapporterar Aftonbladet.

– Det där har misstolkats! Tack för frågan. Självklart ska vi nå klimatmålen! Vi jobbar för fullt med det, säger Svantesson.

“Kommit ett krig”

I den tidigare intervjun förklarade finansministern att det handlade om målkonflikter.

Hon förtydligade då att saker och ting hade försvårat kampen för att nå klimatmålen.

– I grund och botten ska vi ha höga ambitioner och har det med våra nationella mål. Men det har också nu kommit ett krig och en inflation emellan. Då får man ju se vad vi kan göra på bästa sätt nu för att både underlätta för människor och se till att vi ställer om så snabbt som möjligt, sade hon till SvD.

Fick kritik

Till följd av uttalandet fick Svantesson stor kritik och bland annat forskare och politiker rasade mot uttalandet.

Hon menar nu att den nuvarande regeringen arbetar hårt för att uppnå de klimatmål som Sverige satt upp.

Finansministern förtydligar även att tolkningen att hon inte bryr sig om klimatmålen är helt felaktig.

Stora kostnader

Klimatkrisen har bidragit till ett antal katastrofer runt om i världen i år.

Orkanen Ian som slog till mot USA och Kuba i september blev årets dyraste storm, rapporterar The Guardian.

De finansiella efterföljderna blev katastrofala och stormen orsakade skador för uppemot hundra miljarder dollar.

130 personer dog och över 40 000 människor tvingades iväg.

Enorma översvämningar

Den största skadan på mänskligt liv var de enorma översvämningarna i Pakistan som varade mellan juni och september i år.

Översvämningarna orsakade 1 739 dödsfall och tvingade iväg sju miljoner människor från sina hem.

Forskare menar att den pågående klimatkrisen bidrog i allra största grad till katastrofen.

Foto: Statskontoret

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen