SVERIGE: Migrationsverket ryter ifrån

2023 02 22

Migrationsverket slår tillbaka hårt mot vad man kallar “missvisande uppgifter” om myndigheten.

Bakgrunden är en granskning i tidningen Fokus som pekar ut en rad problem inom Migrationsverkets arbete.

Det handlar bland annat om nyrekryteringar, beslut, språkförbistringar och otillåtna slagningar i register.

Ryter ifrån

På myndighetens hemsida ryter dock Migrationsverket ifrån mot flera av uppgifterna som man anser är “missvisande”.

Man anklagar tidningen för att ha förmedlat en “förenklad och felaktig bild”.

– Tidningen plockar uppgifter ur olika granskningsrapporter utan att ange hela bakgrunden, framhåller Migrationsverket i ett pressmeddelande.

"Blir missvisande"

En av uppgifterna gör gällande att en stor mängd tillstånd kopplat till anhöriginvandring 2017 skulle vara byggt på felaktigt beslutsunderlag.

Migrationsverket menar dock att Fokus utelämnat väsentliga siffror som visar behovet av utredning i de olika ärendena.

– Det blir naturligtvis missvisande, uttrycker myndigheten.

"Stämmer inte med innehållet"

Migrationsverket är också kritisk till vinklingen av myndighetens ansvar i samband med att kriget i Syrien bröt ut 2012 och den stora påfrestning som följde efter flyktingvågen 2015.

– Det stämmer att Migrationsverket under de exceptionella omständigheter som rådde hade svårt upprätthålla samma kvalitet i prövningen som under normala förhållanden. Det visar de kvalitetsuppföljningar myndigheten gjorde 2016 och 2017.

Myndigheten tillägger:

– I tidningen Fokus blir slutsatsen att runt hälften av besluten de här åren kan ha fattats på felaktiga grunder, vilket inte stämmer med innehållet i rapporterna.

Fick stora konsekvenser

Fokus granskning fick stora svallvågor och ledde bland annat till att Sverigedemokraterna kallade upp myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Kort därefter offentliggjordes att generaldirektören lämnar sitt uppdrag, någonting som dock beslutades redan i december.

– Migrationsverket måste hålla sig till lagar och regler, både när det är till fördel och nackdel för den enskilde. En myndighet som har så pass känsliga uppgifter, och vars funktionssätt har så enorm påverkan på Sverige, måste ta sitt uppdrag på större allvar än vad som nu sker, sade SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling till SVT.

"Viktigt med granskning"

Enligt Migrationsverket har man haft ett system för att identifiera de brister som Fokus granskning pekat ut och vidta åtgärder.

I pressmeddelandet poängteras att detta inte lyftes fram i tidningens artikel, och därmed inte heller förutsättningarna som myndigheten jobbade under.

Även andra påståenden i tidningsartikeln är förenklat beskrivna och skulle kunna förklaras djupare. Medias granskning är viktig och missförhållanden ska belysas när de förekommer, skriver Migrationsverket.

– Lika viktigt är dock att granskningar av komplexa skeenden beskriver hela bilden och inte förenklar eller utelämnar centrala delar.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen