SVERIGE: Migrationsverket ryter ifrån

2023 02 22

Migrationsverket slår tillbaka hårt mot vad man kallar “missvisande uppgifter” om myndigheten.

Bakgrunden är en granskning i tidningen Fokus som pekar ut en rad problem inom Migrationsverkets arbete.

Det handlar bland annat om nyrekryteringar, beslut, språkförbistringar och otillåtna slagningar i register.

Ryter ifrån

På myndighetens hemsida ryter dock Migrationsverket ifrån mot flera av uppgifterna som man anser är “missvisande”.

Man anklagar tidningen för att ha förmedlat en “förenklad och felaktig bild”.

– Tidningen plockar uppgifter ur olika granskningsrapporter utan att ange hela bakgrunden, framhåller Migrationsverket i ett pressmeddelande.

"Blir missvisande"

En av uppgifterna gör gällande att en stor mängd tillstånd kopplat till anhöriginvandring 2017 skulle vara byggt på felaktigt beslutsunderlag.

Migrationsverket menar dock att Fokus utelämnat väsentliga siffror som visar behovet av utredning i de olika ärendena.

– Det blir naturligtvis missvisande, uttrycker myndigheten.

"Stämmer inte med innehållet"

Migrationsverket är också kritisk till vinklingen av myndighetens ansvar i samband med att kriget i Syrien bröt ut 2012 och den stora påfrestning som följde efter flyktingvågen 2015.

– Det stämmer att Migrationsverket under de exceptionella omständigheter som rådde hade svårt upprätthålla samma kvalitet i prövningen som under normala förhållanden. Det visar de kvalitetsuppföljningar myndigheten gjorde 2016 och 2017.

Myndigheten tillägger:

– I tidningen Fokus blir slutsatsen att runt hälften av besluten de här åren kan ha fattats på felaktiga grunder, vilket inte stämmer med innehållet i rapporterna.

Fick stora konsekvenser

Fokus granskning fick stora svallvågor och ledde bland annat till att Sverigedemokraterna kallade upp myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Kort därefter offentliggjordes att generaldirektören lämnar sitt uppdrag, någonting som dock beslutades redan i december.

– Migrationsverket måste hålla sig till lagar och regler, både när det är till fördel och nackdel för den enskilde. En myndighet som har så pass känsliga uppgifter, och vars funktionssätt har så enorm påverkan på Sverige, måste ta sitt uppdrag på större allvar än vad som nu sker, sade SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling till SVT.

"Viktigt med granskning"

Enligt Migrationsverket har man haft ett system för att identifiera de brister som Fokus granskning pekat ut och vidta åtgärder.

I pressmeddelandet poängteras att detta inte lyftes fram i tidningens artikel, och därmed inte heller förutsättningarna som myndigheten jobbade under.

– Även andra påståenden i tidningsartikeln är förenklat beskrivna och skulle kunna förklaras djupare. Medias granskning är viktig och missförhållanden ska belysas när de förekommer, skriver Migrationsverket.

– Lika viktigt är dock att granskningar av komplexa skeenden beskriver hela bilden och inte förenklar eller utelämnar centrala delar.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen