SVERIGE: Migrationsverket ryter ifrån

2023 02 22

Migrationsverket slår tillbaka hårt mot vad man kallar “missvisande uppgifter” om myndigheten.

Bakgrunden är en granskning i tidningen Fokus som pekar ut en rad problem inom Migrationsverkets arbete.

Det handlar bland annat om nyrekryteringar, beslut, språkförbistringar och otillåtna slagningar i register.

Ryter ifrån

På myndighetens hemsida ryter dock Migrationsverket ifrån mot flera av uppgifterna som man anser är “missvisande”.

Man anklagar tidningen för att ha förmedlat en “förenklad och felaktig bild”.

– Tidningen plockar uppgifter ur olika granskningsrapporter utan att ange hela bakgrunden, framhåller Migrationsverket i ett pressmeddelande.

"Blir missvisande"

En av uppgifterna gör gällande att en stor mängd tillstånd kopplat till anhöriginvandring 2017 skulle vara byggt på felaktigt beslutsunderlag.

Migrationsverket menar dock att Fokus utelämnat väsentliga siffror som visar behovet av utredning i de olika ärendena.

– Det blir naturligtvis missvisande, uttrycker myndigheten.

"Stämmer inte med innehållet"

Migrationsverket är också kritisk till vinklingen av myndighetens ansvar i samband med att kriget i Syrien bröt ut 2012 och den stora påfrestning som följde efter flyktingvågen 2015.

– Det stämmer att Migrationsverket under de exceptionella omständigheter som rådde hade svårt upprätthålla samma kvalitet i prövningen som under normala förhållanden. Det visar de kvalitetsuppföljningar myndigheten gjorde 2016 och 2017.

Myndigheten tillägger:

– I tidningen Fokus blir slutsatsen att runt hälften av besluten de här åren kan ha fattats på felaktiga grunder, vilket inte stämmer med innehållet i rapporterna.

Fick stora konsekvenser

Fokus granskning fick stora svallvågor och ledde bland annat till att Sverigedemokraterna kallade upp myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Kort därefter offentliggjordes att generaldirektören lämnar sitt uppdrag, någonting som dock beslutades redan i december.

– Migrationsverket måste hålla sig till lagar och regler, både när det är till fördel och nackdel för den enskilde. En myndighet som har så pass känsliga uppgifter, och vars funktionssätt har så enorm påverkan på Sverige, måste ta sitt uppdrag på större allvar än vad som nu sker, sade SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling till SVT.

"Viktigt med granskning"

Enligt Migrationsverket har man haft ett system för att identifiera de brister som Fokus granskning pekat ut och vidta åtgärder.

I pressmeddelandet poängteras att detta inte lyftes fram i tidningens artikel, och därmed inte heller förutsättningarna som myndigheten jobbade under.

Även andra påståenden i tidningsartikeln är förenklat beskrivna och skulle kunna förklaras djupare. Medias granskning är viktig och missförhållanden ska belysas när de förekommer, skriver Migrationsverket.

– Lika viktigt är dock att granskningar av komplexa skeenden beskriver hela bilden och inte förenklar eller utelämnar centrala delar.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen