SVERIGE: Migrationsverket ryter ifrån

2023 02 22

Migrationsverket slår tillbaka hårt mot vad man kallar “missvisande uppgifter” om myndigheten.

Bakgrunden är en granskning i tidningen Fokus som pekar ut en rad problem inom Migrationsverkets arbete.

Det handlar bland annat om nyrekryteringar, beslut, språkförbistringar och otillåtna slagningar i register.

Ryter ifrån

På myndighetens hemsida ryter dock Migrationsverket ifrån mot flera av uppgifterna som man anser är “missvisande”.

Man anklagar tidningen för att ha förmedlat en “förenklad och felaktig bild”.

– Tidningen plockar uppgifter ur olika granskningsrapporter utan att ange hela bakgrunden, framhåller Migrationsverket i ett pressmeddelande.

"Blir missvisande"

En av uppgifterna gör gällande att en stor mängd tillstånd kopplat till anhöriginvandring 2017 skulle vara byggt på felaktigt beslutsunderlag.

Migrationsverket menar dock att Fokus utelämnat väsentliga siffror som visar behovet av utredning i de olika ärendena.

– Det blir naturligtvis missvisande, uttrycker myndigheten.

"Stämmer inte med innehållet"

Migrationsverket är också kritisk till vinklingen av myndighetens ansvar i samband med att kriget i Syrien bröt ut 2012 och den stora påfrestning som följde efter flyktingvågen 2015.

– Det stämmer att Migrationsverket under de exceptionella omständigheter som rådde hade svårt upprätthålla samma kvalitet i prövningen som under normala förhållanden. Det visar de kvalitetsuppföljningar myndigheten gjorde 2016 och 2017.

Myndigheten tillägger:

– I tidningen Fokus blir slutsatsen att runt hälften av besluten de här åren kan ha fattats på felaktiga grunder, vilket inte stämmer med innehållet i rapporterna.

Fick stora konsekvenser

Fokus granskning fick stora svallvågor och ledde bland annat till att Sverigedemokraterna kallade upp myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Kort därefter offentliggjordes att generaldirektören lämnar sitt uppdrag, någonting som dock beslutades redan i december.

– Migrationsverket måste hålla sig till lagar och regler, både när det är till fördel och nackdel för den enskilde. En myndighet som har så pass känsliga uppgifter, och vars funktionssätt har så enorm påverkan på Sverige, måste ta sitt uppdrag på större allvar än vad som nu sker, sade SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling till SVT.

"Viktigt med granskning"

Enligt Migrationsverket har man haft ett system för att identifiera de brister som Fokus granskning pekat ut och vidta åtgärder.

I pressmeddelandet poängteras att detta inte lyftes fram i tidningens artikel, och därmed inte heller förutsättningarna som myndigheten jobbade under.

– Även andra påståenden i tidningsartikeln är förenklat beskrivna och skulle kunna förklaras djupare. Medias granskning är viktig och missförhållanden ska belysas när de förekommer, skriver Migrationsverket.

– Lika viktigt är dock att granskningar av komplexa skeenden beskriver hela bilden och inte förenklar eller utelämnar centrala delar.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen