SVERIGE: Mer i plånboken till svenska folket

2022 11 17

Svenska hushåll sparar mer och lånar mindre, något som benämns som ”ett trendbrott”.

– Det är ett trendbrott vi ser: att man under en lång tid haft en väldigt hög tillväxttakt i lån, till att nu börja ta mindre lån, säger Filip Grundberg, statistiker på SCB, rapporterar Sveriges Radio.

Vanligtvis sparar svenskarna mest under årets första och andra kvartal. Men i år är siffran rekordhög även för det tredje kvartalet.

Rustar för en ”vargavinter”

Under det tredje kvartalet i år sparade svenska hushåll 76 miljarder kronor. SCB betonar att det är en rekordhög siffra för ett tredje kvartal.

Hushållen lånade 33 miljarder kronor tredje kvartalet, den lägsta siffran för nyupplåning på åtta år. Sveriges Radio ställer frågan till Grundberg om det är så att svenskarna rustar sig för en vargavinter.

– Ja så är det nog, sannolikt, säger han.

Sparandet inkluderar inte enbart pengar på sparkontot, utan även investeringar i bostadsrätter, i fonder och sparande till tjänstepensionen.

Mindre konsumtion

I april i år lanserade SEB den nya undersökningen ”Sparkollen” för att bättre kunna förstå svenskarnas sparbeteende.

Undersökningen, som genomfördes under perioden 1 till 15 mars i år, visade att svenska hushåll planerade att sänka sin konsumtion det närmaste halvåret. Privatekonomen Américo Fernández på SEB kommenterade resultatet.

– Höga elräkningar och stigande driv- och livsmedelspriser i kombination med högre bolåneräntor gröper ur hushållens plånböcker. Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart, en utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.

Låna, laga, reparera och fixa

John Magnus Roos är konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns flera sätt att effektivt spara pengar på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa – i stället för att köpa nytt.

– En viss uppgång för ett sådant beteende kunde ses vid mätningar under finanskrisen 2008 och 2009, när Sverige befann sig i lågkonjunktur, rapporterade Roos i en artikel från DN i november förra året.

När Sverige nu står inför tuffare tider kan det därför vara klokt att hitta nya sätt att spara på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa.

Foto:  E. Kalibradov

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen