SVERIGE: Mer i plånboken till svenska folket

2022 11 17

– Det är ett trendbrott vi ser: att man under en lång tid haft en väldigt hög tillväxttakt i lån, till att nu börja ta mindre lån, säger Filip Grundberg, statistiker på SCB, rapporterar Sveriges Radio.

Vanligtvis sparar svenskarna mest under årets första och andra kvartal. Men i år är siffran rekordhög även för det tredje kvartalet.

Rustar för en ”vargavinter”

Under det tredje kvartalet i år sparade svenska hushåll 76 miljarder kronor. SCB betonar att det är en rekordhög siffra för ett tredje kvartal.

Hushållen lånade 33 miljarder kronor tredje kvartalet, den lägsta siffran för nyupplåning på åtta år. Sveriges Radio ställer frågan till Grundberg om det är så att svenskarna rustar sig för en vargavinter.

– Ja så är det nog, sannolikt, säger han.

Sparandet inkluderar inte enbart pengar på sparkontot, utan även investeringar i bostadsrätter, i fonder och sparande till tjänstepensionen.

Mindre konsumtion

I april i år lanserade SEB den nya undersökningen ”Sparkollen” för att bättre kunna förstå svenskarnas sparbeteende.

Undersökningen, som genomfördes under perioden 1 till 15 mars i år, visade att svenska hushåll planerade att sänka sin konsumtion det närmaste halvåret. Privatekonomen Américo Fernández på SEB kommenterade resultatet.

– Höga elräkningar och stigande driv- och livsmedelspriser i kombination med högre bolåneräntor gröper ur hushållens plånböcker. Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart, en utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.

Låna, laga, reparera och fixa

John Magnus Roos är konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns flera sätt att effektivt spara pengar på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa – i stället för att köpa nytt.

– En viss uppgång för ett sådant beteende kunde ses vid mätningar under finanskrisen 2008 och 2009, när Sverige befann sig i lågkonjunktur, rapporterade Roos i en artikel från DN i november förra året.

När Sverige nu står inför tuffare tider kan det därför vara klokt att hitta nya sätt att spara på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa.

Foto:  E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen