SVERIGE: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

2022 10 09

Skattehöjningar kan vara att vänta i många svenska kommuner som lider av ansträngd ekonomi.

Det visar en undersökning genomförd av SVT Nyheter.

I den framgår att över 40 procent av 200 kommuner i Sverige bedömer att det ekonomiska läget är illa eller till och med mycket illa inför den stundande vintern.

Elpriserna är en av de största faktorerna till den oroande prognosen.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv så är utsikten inte god, säger exempelvis Sollentunas budgetchef Jonas Sundström SVT.

Riskerar skattesmäll

Flera av kommunerna som SVT talat med menar att det måste till politiska beslut för att förändra det dystra läget.

En sådan skulle kunna vara att höja skatterna, vilket skulle innebära ytterligare ett ekonomiskt bakslag för bland annat svenska hushåll som redan lider av höjda priser på exempelvis el, bränsle och livsmedel.

– Kommunerna gör allt för att hålla kärnverksamheten igång. Går inte det får de höja skatterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, till SVT.

Kan stänga verksamheter

Kanalens kartläggning visar även att 20 kommuner är oroliga över att man kommer att behöva stänga idrottshallar, ishallar och simbassänger under vintern.

Nio kommuner bedömer läget så allvarligt att flera delar av kommunens verksamheter kommer att behöva slå igen om ingenting förändras.

Uppmanar att spara el

Både regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmanat såväl kommuner, företag och privatpersoner att spara el för att dämpa den ekonomiska smällen inför vintern.

– Kan man spara på el på olika sätt bör man göra det, primärt av ekonomiska skäl men det hjälper också systemet, sade Niclas Damsgaard på MSB till SVT tidigare i september.

200 myndigheter ska spara el

För några veckor sedan riktade energiminister Khashayar Farmanbar (S) en liknande uppmaning till 200 statliga myndigheter i landet.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, sade ministern på en pressträff enligt Aftonbladet i början av förra månaden.

– Det kan handla om att byta till energisnål belysning och stänga av lampor och fläktar.

Riskerar att stängas av

De förlängda reparationerna av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 har pekats ut som en ökad risk för elbrist i vinter, vilket skulle kunna leda till att elen behöver stängas av.

Därför förbereder sig både myndigheter och eldistributörer för att konsekvenserna ska bli så minimala som möjligt om så blir fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, skulle man genom att minska på förbrukningen kunna minska risken för elstopp.

– Vi ser att bara några få procent minskar risken flera gånger för att få en effekt, säger han till SR.

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen