SVERIGE: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

2022 10 09

Skattehöjningar kan vara att vänta i många svenska kommuner som lider av ansträngd ekonomi.

Det visar en undersökning genomförd av SVT Nyheter.

I den framgår att över 40 procent av 200 kommuner i Sverige bedömer att det ekonomiska läget är illa eller till och med mycket illa inför den stundande vintern.

Elpriserna är en av de största faktorerna till den oroande prognosen.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv så är utsikten inte god, säger exempelvis Sollentunas budgetchef Jonas Sundström SVT.

Riskerar skattesmäll

Flera av kommunerna som SVT talat med menar att det måste till politiska beslut för att förändra det dystra läget.

En sådan skulle kunna vara att höja skatterna, vilket skulle innebära ytterligare ett ekonomiskt bakslag för bland annat svenska hushåll som redan lider av höjda priser på exempelvis el, bränsle och livsmedel.

– Kommunerna gör allt för att hålla kärnverksamheten igång. Går inte det får de höja skatterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, till SVT.

Kan stänga verksamheter

Kanalens kartläggning visar även att 20 kommuner är oroliga över att man kommer att behöva stänga idrottshallar, ishallar och simbassänger under vintern.

Nio kommuner bedömer läget så allvarligt att flera delar av kommunens verksamheter kommer att behöva slå igen om ingenting förändras.

Uppmanar att spara el

Både regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmanat såväl kommuner, företag och privatpersoner att spara el för att dämpa den ekonomiska smällen inför vintern.

– Kan man spara på el på olika sätt bör man göra det, primärt av ekonomiska skäl men det hjälper också systemet, sade Niclas Damsgaard på MSB till SVT tidigare i september.

200 myndigheter ska spara el

För några veckor sedan riktade energiminister Khashayar Farmanbar (S) en liknande uppmaning till 200 statliga myndigheter i landet.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, sade ministern på en pressträff enligt Aftonbladet i början av förra månaden.

– Det kan handla om att byta till energisnål belysning och stänga av lampor och fläktar.

Riskerar att stängas av

De förlängda reparationerna av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 har pekats ut som en ökad risk för elbrist i vinter, vilket skulle kunna leda till att elen behöver stängas av.

Därför förbereder sig både myndigheter och eldistributörer för att konsekvenserna ska bli så minimala som möjligt om så blir fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, skulle man genom att minska på förbrukningen kunna minska risken för elstopp.

– Vi ser att bara några få procent minskar risken flera gånger för att få en effekt, säger han till SR.

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen