SVERIGE: Man attackerad av björn

2023 01 14

En man har förts till sjukhus med ambulans efter att ha bitits av en björn.

I Edebo utanför Norrtälje attackerades en man av en björn under lördagen.

Larmet inkom på eftermiddagen och skadeläget är än så länge okänt, rapporterar Norrtelje Tidning.

Varken polis eller räddningstjänst har varit på plats men mannen uppges ha förts till sjukhus efter händelsen.

– Det låter som att mannen fördes till sjukhus med ambulans i alla fall, säger Helena Boström Thomas, presstalesperson vid polisen, till tidningen.

SOS Alarm kan inte uttala sig om det enskilda sjukvårdsärendet på grund av sekretessbestämmelser.

Mycket ovanligt

Björnar är naturligt skygga och det är därför mycket ovanligt att stöta på en björn.

Djuren undviker människor med hjälp av god hörsel och ett välutvecklat luktsinne.

Om man mot förmodan skulle stöta på en björn finns det dock ett antal saker som kan vara bra att veta.

– Gör tydliga ljud, så att björnen hela tiden hör dig. Var lugn i dina rörelser. Gå långsamt tillbaka samma väg som du kom. Spring inte, menar Världsnaturfonden WWF.

Vanligast i jaktsituationer

Björnangrepp är vanligast i jaktsituationer och det finns vissa saker som kan förvärra situationen.

Världsnaturfonden menar att tät terräng, hund och vapen är riskfaktorer när det gäller björnangrepp.

– En björn som irriteras av en hund kan reagera aggressivt, vilket kan gå ut över människan som hunden söker sig till. En skadad björn är mer benägen att gå till angrepp, och påskjutna björnar kan vara direkt livsfarliga, uppger WWF.

Skyddsjakt och licensjakt sker

Björnen är fridlyst i Sverige och får endast jagas under strikt kontrollerade former.

I syfte att reglera antalet björnar i landet och för att förebygga skador på tamdjur och renar sker skyddsjakt och viss licensjakt som beslutas av länsstyrelse.

– Björn jagas från och med den 21 augusti till och med den 15 oktober eller tills beslutat antal björnar inrapporterats är fällda, menar Naturvårdsverket.

Besiktigar fällda björnar

Länsstyrelsen besiktigar sedan björnarna som fällts och tar prover.

– Statens veterinärmedicinska anstalt kan med hjälp av dessa prover bestämma exempelvis ålder på björnen, uppger Naturvårdsverket.

Foto: Z. Machacek

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen