SVERIGE: Kylig vinter väntar ryska ambassaden

2022 08 03

Sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina har lett till en allt sämre ekonomisk situation för landets diplomatiska avdelningar i Sverige, rapporterar Di.

Efter uteblivna betalningar kan avdelningarna stå inför en tuff period.

– Avdelningarna kan stå utan uppvärmning i höst, fordon kan få körförbud och sjuk personal kan få klara sig utan vård, rapporterar Di.

Ambassaden ska snart betala in stora summor för bland annat el, vatten och avlopp. Även stora räkningar för sjukvård åt anställda och besiktningar för fordon ska betalas, uppger Di.

Tidningen kan inte specificera hur stora summor det rör sig om.  

Vädjar till Sverige

Nu vädjar den ryska ambassaden till Sverige.

Ambassaden har för fjärde gången i år skickat en ansökan till Kommerskollegium. En ansökan som Di tagit del av. 

Enligt tidningen vill ambassaden att Sverige ska lätta på sanktionerna och låta det ryska utrikesdepartementet skicka mer pengar till avdelningarna i Sverige.

Ansvarig myndighet

Kommerskollegiet är den myndighet i Sverige som har i uppgift att övervaka att sanktioner mot Ryssland efterlevs. Det gäller bland annat EU:s beslut om att frysa ryska tillgångar i Europa.

Det återstår att se om myndigheten kommer att bevilja ambassadens ansökan.

Kan göra undantag

På sin hemsida uppger Kommerskollegiet att myndigheten under vissa villkor kan bevilja undantag:

• I en nödsituation för att skydda hälsa och miljö.
• För export av varor i bilaga X till förordning 833/2014 finns ett generellt tillämpligt undantag avseende förpliktelser enligt ett avtal som har ingåtts före den 26 februari 2022.
• För varor enligt bilaga II förordning 833/2014 kan exporttillstånd ges om varorna inte ska slutanvändas inom vissa oljeutvinningsprojekt. Det här gäller varor som till exempel rör, borrkronor och lastare.

Rysslands diplomatiska avdelningar i Sverige

Ryssland har tre diplomatiska avdelningar i Sverige:

• Ambassaden i Stockholm.
• Konsulatet i Göteborg.
• Handelsrepresentationen i Stockholm.  

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen