SVERIGE: Kvinna död efter kollision med älg

2023 02 12

Under lördagskvällen skedde en olycka på E14 i Östersund väster om trafikplats Rannåsen.

En kvinna i medelåldern avled efter att bilen hon körde kolliderade med en älg.

– Anhöriga är underrättade. Fyra personer är förda till Östersund sjukhus för vård och kontroll. Närmare upplysningar om skadeläget lämnas av sjukvården. Bilen är tagen i beslag och bärgad från platsen, förklarar polisen.

Älgen dog på platsen till följd av kollisionen.

Största i skogarna

Älgar är de största djuren i de svenska skogarna och kan väga upp till 550 kilo. 

De kan mäta upp till 2 meter i mankhöjd och varje år sker olyckor på vägarna där älgar är inblandade.

En av de föreslagna lösningarna handlar om faunabroar som djuren kan använda för att säkert ta sig över vägarna.

Har ökat

Det vanligaste sättet att förhindra viltolyckor är att sätta upp viltstängsel längs vägarna, någonting som dock kan hindra djurens naturliga rörelsemönster.

Kollisioner med djur är ingen ovanlighet på de svenska vägarna och sker i stor utsträckning varje år.

– Antalet anmälda viltolyckor på väg i Sverige har ökat med 38 % mellan åren 2010 och 2021, från 47 475 till 65 430 per år, uppger Nationella viltolycksrådet.

Finns skyldigheter

Vid viltolyckor finns det vissa skyldigheter som är bra att känna till.

Att inte anmäla en viltolycka med djur som älgar, rådjur och vildsvin kan vara straffbart och klassas som en smitningsolycka.

– Om du råkat ut för en viltolycka ska du ringa 112 och göra en polisanmälan. Du ska även placera ut en varningstriangel samt märka ut platsen där olyckan skett. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann, uppger polisen.

Det händer efteråt

När en viltolycka inträffat och polis tillkallats rings en kontaktperson ut till platsen.

Därefter påbörjas försök att minska djurets lidande med hjälp av kontaktpersonens goda kännedom om platsen och eftersöksjägare.

Nationella viltolycksrådet sammanställer resultaten av alla eftersök som sedan ligger till grund för forskning och förebyggande arbete.

Foto: I. Krutainis

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA 

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen