SVERIGE: Kvinna död efter kollision med älg

2023 02 12

En kvinna har omkommit i en trafikolycka i Östersund.

Under lördagskvällen skedde en olycka på E14 i Östersund väster om trafikplats Rannåsen.

En kvinna i medelåldern avled efter att bilen hon körde kolliderade med en älg.

– Anhöriga är underrättade. Fyra personer är förda till Östersund sjukhus för vård och kontroll. Närmare upplysningar om skadeläget lämnas av sjukvården. Bilen är tagen i beslag och bärgad från platsen, förklarar polisen.

Älgen dog på platsen till följd av kollisionen.

Största i skogarna

Älgar är de största djuren i de svenska skogarna och kan väga upp till 550 kilo.

De kan mäta upp till 2 meter i mankhöjd och varje år sker olyckor på vägarna där älgar är inblandade.

En av de föreslagna lösningarna handlar om faunabroar som djuren kan använda för att säkert ta sig över vägarna.

Har ökat

Det vanligaste sättet att förhindra viltolyckor är att sätta upp viltstängsel längs vägarna, någonting som dock kan hindra djurens naturliga rörelsemönster.

Kollisioner med djur är ingen ovanlighet på de svenska vägarna och sker i stor utsträckning varje år.

– Antalet anmälda viltolyckor på väg i Sverige har ökat med 38 % mellan åren 2010 och 2021, från 47 475 till 65 430 per år, uppger Nationella viltolycksrådet.

Finns skyldigheter

Vid viltolyckor finns det vissa skyldigheter som är bra att känna till.

Att inte anmäla en viltolycka med djur som älgar, rådjur och vildsvin kan vara straffbart och klassas som en smitningsolycka.

– Om du råkat ut för en viltolycka ska du ringa 112 och göra en polisanmälan. Du ska även placera ut en varningstriangel samt märka ut platsen där olyckan skett. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann, uppger polisen.

Det händer efteråt

När en viltolycka inträffat och polis tillkallats rings en kontaktperson ut till platsen.

Därefter påbörjas försök att minska djurets lidande med hjälp av kontaktpersonens goda kännedom om platsen och eftersöksjägare.

Nationella viltolycksrådet sammanställer resultaten av alla eftersök som sedan ligger till grund för forskning och förebyggande arbete.

Foto: I. Krutainis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen