SVERIGE: Kvinna död efter kollision med älg

2023 02 12

En kvinna har omkommit i en trafikolycka i Östersund.

Under lördagskvällen skedde en olycka på E14 i Östersund väster om trafikplats Rannåsen.

En kvinna i medelåldern avled efter att bilen hon körde kolliderade med en älg.

– Anhöriga är underrättade. Fyra personer är förda till Östersund sjukhus för vård och kontroll. Närmare upplysningar om skadeläget lämnas av sjukvården. Bilen är tagen i beslag och bärgad från platsen, förklarar polisen.

Älgen dog på platsen till följd av kollisionen.

Största i skogarna

Älgar är de största djuren i de svenska skogarna och kan väga upp till 550 kilo. 

De kan mäta upp till 2 meter i mankhöjd och varje år sker olyckor på vägarna där älgar är inblandade.

En av de föreslagna lösningarna handlar om faunabroar som djuren kan använda för att säkert ta sig över vägarna.

Har ökat

Det vanligaste sättet att förhindra viltolyckor är att sätta upp viltstängsel längs vägarna, någonting som dock kan hindra djurens naturliga rörelsemönster.

Kollisioner med djur är ingen ovanlighet på de svenska vägarna och sker i stor utsträckning varje år.

– Antalet anmälda viltolyckor på väg i Sverige har ökat med 38 % mellan åren 2010 och 2021, från 47 475 till 65 430 per år, uppger Nationella viltolycksrådet.

Finns skyldigheter

Vid viltolyckor finns det vissa skyldigheter som är bra att känna till.

Att inte anmäla en viltolycka med djur som älgar, rådjur och vildsvin kan vara straffbart och klassas som en smitningsolycka.

– Om du råkat ut för en viltolycka ska du ringa 112 och göra en polisanmälan. Du ska även placera ut en varningstriangel samt märka ut platsen där olyckan skett. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann, uppger polisen.

Det händer efteråt

När en viltolycka inträffat och polis tillkallats rings en kontaktperson ut till platsen.

Därefter påbörjas försök att minska djurets lidande med hjälp av kontaktpersonens goda kännedom om platsen och eftersöksjägare.

Nationella viltolycksrådet sammanställer resultaten av alla eftersök som sedan ligger till grund för forskning och förebyggande arbete.

Foto: I. Krutainis

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen