SVERIGE: Kustbevakningens övning – dumpade 8 000 liter popcorn i sjön

2022 05 10

8 000 liter av det tidlösa snackset släpptes ut i Mälaren under måndagen av Kustbevakningen.

Bakgrunden är en övning där myndigheten ska lära sig hur de ska agera om det uppstår plötsliga och stora oljeutsläpp i vatten, rapporterar SVT.

Popcorn liknar olja

– Vi gör det här för att öva och förbättra våra driftprognoser. Popcorn har den egenheten att det liknar olja, säger Manuel Dahlberg, räddningstjänsthandläggare på Kustbevakningen, till kanalen.

Lugnande besked

För de som är oroliga över eventuell miljöförstöring på grund av den enorma mängden popcorn i vattnet lämnar Kustbevakningen lugnande besked.

– Popcorn har inte någon miljöpåverkan överhuvudtaget så det är jättelämpligt att använda, säger Manuel Dahlberg.

Studerade popcornens beteende

Åtta kubik popcorn släpptes ut på ett noga utvalt ställe där myndigheten bedömer att risken för oljeutsläpp är stor.

Därefter följde Kustbevakningen hur popcornen betedde sig och hur det spred sig.

Inga popcorn på stranden

Popcornen låg kvar i vattnet i ungefär fyra timmar innan de städades upp, uppger Sveriges Radio. Snackssugna Södertäljebor lär därmed inte förvänta sig att hitta några popcorn uppspolade på Mälarens strand.

– Sedan kommer Södertäljes fartyg gå ut och ta upp popcornen, säger Manuel Dahlberg,

Kustbevakningen har huvudansvar

Kustbevakningen har det högsta ansvaret i landet om en oljekatastrof skulle drabba Sveriges vatten.

– Vi har huvudansvar för miljöräddning till sjöss och arbetar för att skadorna vid utsläpp av olja eller andra farliga ämnen så att naturen kan skyddas så långt det är möjligt, skriver myndigheten på sin hemsida.

Kan få allvarliga konsekvenser

Oljeutsläpp är mycket allvarligt och även om Sverige varit förskonade från större olyckor varnar man för eventuella konsekvenser av en sådan på Krisinformation.se, krisinformation från svenska myndigheter.

– Utsläpp av olja orsakar allvarliga skador Växt- och djurliv skadas, stränder kletas ned och bottnar förstörs. Om ett oljeutsläpp inträffar måste man så snabbt som möjligt ta hand om oljan så att skadorna blir så små som möjligt, går det att läsa.

Foto: C. Laberinto

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen