SVERIGE: Kraftig prisökning på nästan tusen läkemedel

2023 07 20

Den ansvariga myndigheten för läkemedelspriser i Sverige kommer att höja maxpriset som apoteken får köpa in produkter för.

Det väntas leda till kraftiga prisökningar på nästan tusen läkemedel.

Totalt rör det sig om 988 receptbelagda läkemedel som väntas bli så mycket som 25 procent dyrare, rapporterar Sveriges Radio.

Anledningen uppges vara att öka tillgången på bland annat antibiotika, då flera läkemedelsbolag hotat om att bojkotta den svenska marknaden på grund av de nuvarande priserna.

Måste göras

Cecilia Frostegård, avdelningschef vid myndigheten TLV, menar att prishöjningen är nödvändig.

– Om vi inte gör den här höjningen så kommer vi inte ha tillgång till de här läkemedlen över huvud taget, säger hon.

Lägre än i andra länder

Priset på exempelvis penicillin är i Sverige lägre än i andra länder, delvis på grund av den svaga kronan.

Johan Wallér är vd hos Sveriges apoteksförening, och han ser positivt på förändringen.

– Man behöver ständigt se över hela prissättningssystemet för läkemedel utifrån att vi ska ha en god tillgänglighet. Så det är positivt, säger han.

Ska ses över

Det råder allt fler bristsituationer när det kommer till läkemedel i Sverige.

Det är någonting som regeringen har aviserat att de kommer att se över.

– Antalet rest- och bristsituationer av läkemedel ökar, både i Sverige och i resten av EU, vilket orsakar problem för enskilda patienter och i förlängningen ökar belastningen inom hälso- och sjukvården, framhåller regeringen.

– Nu ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att se över hur dessa situationer kan hanteras och förebyggas.

“Utgör en risk”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) menar att nationell lagstiftning kommer att ses över.

– Varje gång som en patient inte får tillgång till sin medicin utgör det en risk och det här är ett eskalerande problem vars effekter ökar bördan i sjukvårdssystemet.

Foto: C.V Craft

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen