SVERIGE: Kraftig prisökning på nästan tusen läkemedel

2023 07 20

Receptbelagda läkemedel ser ut att bli dyrare.

Den ansvariga myndigheten för läkemedelspriser i Sverige kommer att höja maxpriset som apoteken får köpa in produkter för.

Det väntas leda till kraftiga prisökningar på nästan tusen läkemedel.

Totalt rör det sig om 988 receptbelagda läkemedel som väntas bli så mycket som 25 procent dyrare, rapporterar Sveriges Radio.

Anledningen uppges vara att öka tillgången på bland annat antibiotika, då flera läkemedelsbolag hotat om att bojkotta den svenska marknaden på grund av de nuvarande priserna.

Måste göras

Cecilia Frostegård, avdelningschef vid myndigheten TLV, menar att prishöjningen är nödvändig.

– Om vi inte gör den här höjningen så kommer vi inte ha tillgång till de här läkemedlen över huvud taget, säger hon.

Lägre än i andra länder

Priset på exempelvis penicillin är i Sverige lägre än i andra länder, delvis på grund av den svaga kronan.

Johan Wallér är vd hos Sveriges apoteksförening, och han ser positivt på förändringen.

– Man behöver ständigt se över hela prissättningssystemet för läkemedel utifrån att vi ska ha en god tillgänglighet. Så det är positivt, säger han.

Ska ses över

Det råder allt fler bristsituationer när det kommer till läkemedel i Sverige.

Det är någonting som regeringen har aviserat att de kommer att se över.

– Antalet rest- och bristsituationer av läkemedel ökar, både i Sverige och i resten av EU, vilket orsakar problem för enskilda patienter och i förlängningen ökar belastningen inom hälso- och sjukvården, framhåller regeringen.

– Nu ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att se över hur dessa situationer kan hanteras och förebyggas.

“Utgör en risk”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) menar att nationell lagstiftning kommer att ses över.

– Varje gång som en patient inte får tillgång till sin medicin utgör det en risk och det här är ett eskalerande problem vars effekter ökar bördan i sjukvårdssystemet.

Foto: C.V Craft

Text: Redaktionen

Svenskarnas p-böter kan bli högre

2025 07 10

Snart kan det bli ännu dyrare att få en p-bot.

En dom i EU-domstolen från 2022 slår fast att p-böter är en typ av tjänst – och därför ska moms läggas på summan.

Det innebär att parkeringsbolag och kollektivtrafik också måste betala moms på tilläggsavgifter, exempelvis när någon parkerar fel eller plankar på bussen.

Tidigare har detta inte ansetts momspliktigt, någonting som nu ändras. Men vem som betalar är fortfarande oklart. Skatteverket har nu gett sin tolkning.

– I vissa fall anser Skatteverket att kontrollavgifter, felparkeringsavgifter och andra tilläggsavgifter ska ingå i ersättningen för det ursprungliga tillhandahållandet såsom parkeringen eller persontransporter, skriver de i ett uttalande.

Vem ska egentligen betala?

Det är dock fortfarande oklart om den nya momsen ska betalas av bilisten – alltså du som får boten, eller av företaget som utfärdar boten.

Skatteverket anser att det i slutändan är upp till kommunerna och parkeringsbolagen att avgöra hur de hanterar den nya momsen.

– Om de vill ta höjd för den tillkommande mervärdesskatten, kommer det totala beloppet i form av höjda avgifter påverka felparkerarna, säger Pia Kjell, momsexpert på Skatteverket till DN.

Men enligt revisionsbyrån Deloitte kan det bli svårt att höja avgifterna, eftersom lagar reglerar hur höga de får vara.

– Som reglerna ser ut nu så ser det inte ut att det går att välta över momskostnader på någon annan om du redan nu tar ut maxbeloppet, förklarar Henrik Karlsson, skatteexpert på Deloitte till samma tidning.

Kritik från branschen

Parkeringsbranschens organisation Svepark är kritisk till hur frågan har hanterats. De anser att de hade varit bättre om både riksdagen och regeringen istället hade ändrat lagen.

De tror att Sveparks medlemmar troligen kommer be om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.

Foto: S. Strashevskyy

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt besked – 5 000 robotar på väg till Ukraina

2025 07 10

Storbritannien och Ukraina har enats om ett historiskt försvarsavtal.

Natolandet kommer att leverera 5 000 luftvärnsrobotar till Ukraina från brittiska Thales Air Defence –  ett försvarsbolag som är specialiserade på kortdistans- och luftförsvarsrobotar.

– Storbritannien och Ukraina ingår ett historiskt avtal om Thales Air Defence-robotar. Det kommer att öka brittisk tillväxt och håller kvar Ukraina i kriget, framhåller Storbritanniens regering i ett uttalande.

Vidare bekräftar Downing Street att Storbritannien kommer att ge upp till 283 miljoner pund i bistånd till Ukraina under det kommande året. Summan motsvarar omkring 3,7 miljarder kronor.

”Det hopp de behöver”

Avtalet mellan Storbritannien och Ukraina ska undertecknas vid årets upplaga av konferensen Ukraina Recovery Conference (URC), som inleddes i Rom under torsdagen.

– Detta tillkännagivande understryker vårt fortsatta stöd för Ukraina. Vi stärker deras luftförsvar mot förödande drönar- och robotattacker och bidrar till återuppbyggnaden av landet – och till att ge denna nation det hopp de behöver, säger Storbritanniens vice premiärminister Angela Rayner.

Hon tillägger att avtalet också kommer att skapa hundratals kvalificerade jobb i Storbritannien.  Enligt regeringens beräkningar handlar det om 200 nya arbetstillfällen.

LÄS MER: Elon Musk lanserar ”skrämmande” projekt

Sverige etablerar center i Ukraina

Under torsdagen har även Sverige gett ett nytt besked till Ukraina.

Regeringen har beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera ett center för rehabilitering av skadade soldater i Ukraina.

Centret kommer att vara en del av Operation Renovator, ett gemensamt projekt mellan Nato och Ukraina sedan två år tillbaka.

Projektet syftar till att rehabilitera skadade soldater. Målsättningen är att soldaterna ska kunna återgå till aktiv tjänst eller ges förutsättningar att leva ett civilt liv med rimlig livskvalitet.

– När jag förra hösten besökte Ukraina och ett av dessa rehabiliteringscenter så slogs jag av den orubblighet som de ukrainska veteranerna uppvisade. Trots fysiska och psykiska trauman så ville de fortsätta försvara sitt land, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Ukraina strider inte bara för sitt lands frihet, utan även för vår. Att vi fortsätter stötta dem i den kampen är vår tids viktigaste säkerhetspolitiska uppgift.

LÄS MER: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Arkivfoto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen