SVERIGE: Kraftig prisökning på nästan tusen läkemedel

2023 07 20

Receptbelagda läkemedel ser ut att bli dyrare.

Den ansvariga myndigheten för läkemedelspriser i Sverige kommer att höja maxpriset som apoteken får köpa in produkter för.

Det väntas leda till kraftiga prisökningar på nästan tusen läkemedel.

Totalt rör det sig om 988 receptbelagda läkemedel som väntas bli så mycket som 25 procent dyrare, rapporterar Sveriges Radio.

Anledningen uppges vara att öka tillgången på bland annat antibiotika, då flera läkemedelsbolag hotat om att bojkotta den svenska marknaden på grund av de nuvarande priserna.

Måste göras

Cecilia Frostegård, avdelningschef vid myndigheten TLV, menar att prishöjningen är nödvändig.

– Om vi inte gör den här höjningen så kommer vi inte ha tillgång till de här läkemedlen över huvud taget, säger hon.

Lägre än i andra länder

Priset på exempelvis penicillin är i Sverige lägre än i andra länder, delvis på grund av den svaga kronan.

Johan Wallér är vd hos Sveriges apoteksförening, och han ser positivt på förändringen.

– Man behöver ständigt se över hela prissättningssystemet för läkemedel utifrån att vi ska ha en god tillgänglighet. Så det är positivt, säger han.

Ska ses över

Det råder allt fler bristsituationer när det kommer till läkemedel i Sverige.

Det är någonting som regeringen har aviserat att de kommer att se över.

– Antalet rest- och bristsituationer av läkemedel ökar, både i Sverige och i resten av EU, vilket orsakar problem för enskilda patienter och i förlängningen ökar belastningen inom hälso- och sjukvården, framhåller regeringen.

– Nu ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att se över hur dessa situationer kan hanteras och förebyggas.

“Utgör en risk”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) menar att nationell lagstiftning kommer att ses över.

– Varje gång som en patient inte får tillgång till sin medicin utgör det en risk och det här är ett eskalerande problem vars effekter ökar bördan i sjukvårdssystemet.

Foto: C.V Craft

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen