SVERIGE: Kraftig motgång för södra Sverige

2022 11 17

Enligt Svenska kraftnät finns det en ”reell risk” att delar av landskapet släcks ner under de stundande månaderna, rapporterar Sydsvenskan.

Beskedet från myndigheten kommer trots att elförbrukningen under oktober kraftigt minskat i hela Sverige.

Störst är minskningen i elområde 4, södra Sverige. Där minskade elförbrukningen med 11,5 procent under oktober.

– Vi har nu ytterligare en månad med minskad elförbrukning jämfört med samma månad för ett år sedan. Därtill har minskningen accelererat från septembers minskning som var drygt 4 procent till nu i oktober med 7,6 procent, säger Erik Ek, strategisk driftchef, Svenska kraftnät.

”Positiv trend”

Erik Ek betonar att utvecklingen är lovande.

–  Utifrån ett kraftbalansperspektiv, att Sverige under de kallaste dagarna i vinter riskerar effektbrist, är trenden mycket positiv och håller det i sig även den kallaste dagens förbrukningstopp minskar risken betydligt.

Risken för effektbrist, som i värsta fall kan leda till  frånkoppling ifrån delar av stamnätet, har således minskat i stora delar av landet.

– Nu har vi två månader i rad med kraftig minskad elförbrukning. Vi kan kanske börja tala om en trend, och om den håller i sig under vinterns alla månader ger beräkningsmodellen ett helt annat resultat. Då minskar Sveriges importberoende igen till cirka 30 timmar, vilket är i samma nivåer som innan Ringhals 4 förlängde sin revision till och med januari 2023, säger Erik Ek.

Södra Sverige – ett undantag

Situationen i södra Sverige är dock ett undantag. Där har risken för effektbrist kommande vinter ökat.

– Det beror på att omvärldsfaktorer har utvecklats på ett sådant sätt att Sverige i vinter inte kan räkna med att importera el i samma utsträckning som under tidigare vintrar, framhåller Svenska kraftnät.

Fakta: Elförbrukningen i oktober 2022 jämfört med oktober 2021.

• Uppmätt last (elförbrukning) för oktober var +6,2 %, -0,9 %, -8,7 % och -14,2 % för elområde SE1-SE4 när man jämför 2022 med 2021. För hela Sverige var skillnaden minus (-) 7,6 %.
• Korrigerat för temperatur- och kalendereffekter blir ovanstående resultat för elområde SE1-SE4 +7,6 %, -1 %, -7,6 % och -11,5 % för SE1-SE4 när man jämför 2022 med 2021. För hela Sverige var skillnaden minus -6,3 %.

Källa: Svenska kraftnät

 Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 03

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen