SVERIGE: Kraftig kritik mot flera lärosäten – ”väldigt väldigt allvarligt”

2023 02 20

Svenska lärosäten har bedrivit forskningssamarbeten med  kinesiska forskare från försvarsuniversitet och militära forskningsinstitut.

Skattemedel har därmed gått till forskningsprojekt där en eller flera forskare kommit från kinesiska försvars- eller militärinstitutioner.

Det avslöjade Svenska Dagbladet i en stor granskning i helgen. Tidningen kartläggning visar att ett tiotal kinesiska militärforskare jobbat med professorer på svenska universitet.

Ur säkerhetsaspekt beskrivs avslöjandet som en skandal. Kinesiska forskare, med nyckelroller i landets försvarsmakt, har återvänt hem med nyvunnen kunskap om bland annat svenska robotar.

– Om svenska universitet bidragit med kunskapsuppbyggnad till forskare som har anknytning till, eller i vissa fall anställning hos, kinesiska militären, då är det någonstans mellan ganska o-bra och väldigt illa ur svensk och västerländsk säkerhetssynpunkt, sa Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SvD i samband med avslöjandet.

Måste omvärdera synen

Nu reagerar regeringen.

– Det har funnits en tro på att alla samarbeten med Kina påskyndar landets demokratisering. Med facit i hand måste vi dessvärre omvärdera den synen. Vi ska inte ha samarbeten med militära delar av den kinesiska staten, skriver utbildningsminister Mats Persson (L) på Twitter.

Kan vidta åtgärder

Mats Persson utesluter inte att regeringen inför nya riktlinjer för lärosätena, bland annat hårdare krav när det gäller säkerhetspolitiska avvägningar. 

– Jag ser väldigt väldigt allvarligt på detta. Det är uppenbart att vi vet att Kina utgör ett säkerhetspolitiskt hot och det är uppenbart att det har funnits en naivitet i Sverige gällande synen på Kina, säger han till SvD.

Enligt ministern är det dags för Sverige att omvärdera den ”naiva” inställningen till samarbeten med Kina. Han betonar att forskningen i Kina inte är skild från den kinesiska staten. Kommunistpartiets inflytande finns överallt.

– Det är därför vi nu lägger om politiken och vidtar åtgärder för att få slut på naiviteten som har funnits. Jag vill understryka att vi kommer att bedriva forskningssamarbeten med Kina, men man måste göra säkerhetspolitiska bedömningar och det är klart att när det finns tydliga kopplingar till den kinesiska militären så är det oerhört problematiskt, säger Mats Persson till SvD.

Foto: Viktor Pettersson Regerignskansliet

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen