SVERIGE: Kraftig kritik mot flera lärosäten – ”väldigt väldigt allvarligt”

2023 02 20

Svenska lärosäten har bedrivit forskningssamarbeten med  kinesiska forskare från försvarsuniversitet och militära forskningsinstitut.

Skattemedel har därmed gått till forskningsprojekt där en eller flera forskare kommit från kinesiska försvars- eller militärinstitutioner.

Det avslöjade Svenska Dagbladet i en stor granskning i helgen. Tidningen kartläggning visar att ett tiotal kinesiska militärforskare jobbat med professorer på svenska universitet.

Ur säkerhetsaspekt beskrivs avslöjandet som en skandal. Kinesiska forskare, med nyckelroller i landets försvarsmakt, har återvänt hem med nyvunnen kunskap om bland annat svenska robotar.

– Om svenska universitet bidragit med kunskapsuppbyggnad till forskare som har anknytning till, eller i vissa fall anställning hos, kinesiska militären, då är det någonstans mellan ganska o-bra och väldigt illa ur svensk och västerländsk säkerhetssynpunkt, sa Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SvD i samband med avslöjandet.

Måste omvärdera synen

Nu reagerar regeringen.

– Det har funnits en tro på att alla samarbeten med Kina påskyndar landets demokratisering. Med facit i hand måste vi dessvärre omvärdera den synen. Vi ska inte ha samarbeten med militära delar av den kinesiska staten, skriver utbildningsminister Mats Persson (L) på Twitter.

Kan vidta åtgärder

Mats Persson utesluter inte att regeringen inför nya riktlinjer för lärosätena, bland annat hårdare krav när det gäller säkerhetspolitiska avvägningar. 

– Jag ser väldigt väldigt allvarligt på detta. Det är uppenbart att vi vet att Kina utgör ett säkerhetspolitiskt hot och det är uppenbart att det har funnits en naivitet i Sverige gällande synen på Kina, säger han till SvD.

Enligt ministern är det dags för Sverige att omvärdera den ”naiva” inställningen till samarbeten med Kina. Han betonar att forskningen i Kina inte är skild från den kinesiska staten. Kommunistpartiets inflytande finns överallt.

– Det är därför vi nu lägger om politiken och vidtar åtgärder för att få slut på naiviteten som har funnits. Jag vill understryka att vi kommer att bedriva forskningssamarbeten med Kina, men man måste göra säkerhetspolitiska bedömningar och det är klart att när det finns tydliga kopplingar till den kinesiska militären så är det oerhört problematiskt, säger Mats Persson till SvD.

Foto: Viktor Pettersson Regerignskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen