SVERIGE: Kraftig kritik mot flera lärosäten – ”väldigt väldigt allvarligt”

2023 02 20

Svenska lärosäten har bedrivit forskningssamarbeten med  kinesiska forskare från försvarsuniversitet och militära forskningsinstitut.

Skattemedel har därmed gått till forskningsprojekt där en eller flera forskare kommit från kinesiska försvars- eller militärinstitutioner.

Det avslöjade Svenska Dagbladet i en stor granskning i helgen. Tidningen kartläggning visar att ett tiotal kinesiska militärforskare jobbat med professorer på svenska universitet.

Ur säkerhetsaspekt beskrivs avslöjandet som en skandal. Kinesiska forskare, med nyckelroller i landets försvarsmakt, har återvänt hem med nyvunnen kunskap om bland annat svenska robotar.

– Om svenska universitet bidragit med kunskapsuppbyggnad till forskare som har anknytning till, eller i vissa fall anställning hos, kinesiska militären, då är det någonstans mellan ganska o-bra och väldigt illa ur svensk och västerländsk säkerhetssynpunkt, sa Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SvD i samband med avslöjandet.

Måste omvärdera synen

Nu reagerar regeringen.

– Det har funnits en tro på att alla samarbeten med Kina påskyndar landets demokratisering. Med facit i hand måste vi dessvärre omvärdera den synen. Vi ska inte ha samarbeten med militära delar av den kinesiska staten, skriver utbildningsminister Mats Persson (L) på Twitter.

Kan vidta åtgärder

Mats Persson utesluter inte att regeringen inför nya riktlinjer för lärosätena, bland annat hårdare krav när det gäller säkerhetspolitiska avvägningar. 

– Jag ser väldigt väldigt allvarligt på detta. Det är uppenbart att vi vet att Kina utgör ett säkerhetspolitiskt hot och det är uppenbart att det har funnits en naivitet i Sverige gällande synen på Kina, säger han till SvD.

Enligt ministern är det dags för Sverige att omvärdera den ”naiva” inställningen till samarbeten med Kina. Han betonar att forskningen i Kina inte är skild från den kinesiska staten. Kommunistpartiets inflytande finns överallt.

– Det är därför vi nu lägger om politiken och vidtar åtgärder för att få slut på naiviteten som har funnits. Jag vill understryka att vi kommer att bedriva forskningssamarbeten med Kina, men man måste göra säkerhetspolitiska bedömningar och det är klart att när det finns tydliga kopplingar till den kinesiska militären så är det oerhört problematiskt, säger Mats Persson till SvD.

Foto: Viktor Pettersson Regerignskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen