SVERIGE: Kraftig förändring för svenska företag

2023 01 19

Efter ett  år med rekordlågt antal konkurser slog krisåret 2022 till med full kraft mot svensk ekonomi.

Konkurserna i Sverige under andra halvan av 2022 var de högsta på tio år.

Det visar en stor sammanställning av kreditföretaget UC.

– Totala antalet konkurser under 2022 har ökat med 5 procent i jämförelse med 2021. Sett till december månad har konkurserna ökat med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol, skriver UC

Kriget, inflationen och elpriserna är starkt bidragande faktorer.

Riskerar att bli sämre  

Den ekonomiska situationen har även slagit hårt mot nystartade företag.

Under december 2022 minskade antalet nystartade företag med 13 procent jämfört med samma period 2021.  

På årlig basis är antalet nystartade bolag nere på den lägsta nivån på flera år.

– Inför 2022 fanns en hög optimism, inte minst till följd av de rekordlåga konkurstalen under det gångna året och avlägsnandet av pandemirestriktioner. Men dessvärre bjöd året istället på en rad otrevliga överraskningar som drabbade både svensk och global ekonomi. De marknadsmässiga kontrasterna mellan de första månaderna under 2022 och där vi står i dag är stora, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.

Hon varnar för att svenska företag står inför ännu svårare tider.

– Resulterar detta i en uppsägningsvåg och att energistödet för företag dessutom helt uteblir under vintern så riskerar svenska företag att få det ännu tuffare.

Hotell- och restaurangbranschen särskilt utsatt

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen sticker ut i statistiken.

Under december 2022 ökade konkurserna med 29 procent jämfört med samma period 2021.

Totalt sett ökade konkurserna med 7 procent under 2022.

– Många väljer bort restaurangbesöket för att spara några extra kronor i plånboken. Särskilt som många restauranger tvingats höja sina priser till följd av ökade mat-, energi- och räntekostnader, förklarar Johanna Blomé.

Detaljhandeln är en annan bransch som har det tufft.

Under december 2022 ökade antalet konkurser med 28 procent, och inom partihandeln med 9 procent.

– Totalt sett under 2022 är ökningen 16 respektive 18 procent, framhåller UC.

Ingen koppling till elområdena

I nuläget finns det ingen koppling mellan vilket elområde ett företag tillhör och antalet konkurser eller nystartade företag.

– Vi har följt den här utvecklingen hela hösten, för att se om elpriserna utifrån elområde får någon direkt effekt på statistiken, vilket vi ännu inte kunnat se. Det elområde som fortsatt sticker ut med låg andel konkurser är faktiskt elområde fyra som motsvarar södra Sverige. Det är troligtvis för tidigt för att se någon effekt, säger Johanna Blomé.

Avslutningsvis förutspår kreditföretagets ekonom ett tufft år för flera svenska företag.

– Många företag går ett tufft 2023 tillmötes. Inte minst mindre företag kan drabbas av motgångar i likviditeten till följd av ökade el- och inköpskostnader samt räntor. Nu när vi sitter med facit i hand tyder det mesta på att det här bara är början - även ökade och mer långsiktiga effekter från kriget i Ukraina är att vänta, säger hon och tillägger:

– Det ljus i mörkret som vi trots allt kan se är att svenska exportbolag gynnas av kronans låga värde, och för de företag som är snabbföränderliga och anpassningsbara väntar nya möjligheter precis som under pandemin.

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen