SVERIGE: Kraftig förändring för svenska företag

2023 01 19

Efter ett år med rekordlågt antal konkurser slog krisåret 2022 till med full kraft mot svensk ekonomi.

Konkurserna i Sverige under andra halvan av 2022 var de högsta på tio år.

Det visar en stor sammanställning av kreditföretaget UC.

– Totala antalet konkurser under 2022 har ökat med 5 procent i jämförelse med 2021. Sett till december månad har konkurserna ökat med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol, skriver UC

Kriget, inflationen och elpriserna är starkt bidragande faktorer.

Riskerar att bli sämre

Den ekonomiska situationen har även slagit hårt mot nystartade företag.

Under december 2022 minskade antalet nystartade företag med 13 procent jämfört med samma period 2021.

På årlig basis är antalet nystartade bolag nere på den lägsta nivån på flera år.

– Inför 2022 fanns en hög optimism, inte minst till följd av de rekordlåga konkurstalen under det gångna året och avlägsnandet av pandemirestriktioner. Men dessvärre bjöd året istället på en rad otrevliga överraskningar som drabbade både svensk och global ekonomi. De marknadsmässiga kontrasterna mellan de första månaderna under 2022 och där vi står i dag är stora, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.

Hon varnar för att svenska företag står inför ännu svårare tider.

– Resulterar detta i en uppsägningsvåg och att energistödet för företag dessutom helt uteblir under vintern så riskerar svenska företag att få det ännu tuffare.

Hotell- och restaurangbranschen särskilt utsatt

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen sticker ut i statistiken.

Under december 2022 ökade konkurserna med 29 procent jämfört med samma period 2021.

Totalt sett ökade konkurserna med 7 procent under 2022.

– Många väljer bort restaurangbesöket för att spara några extra kronor i plånboken. Särskilt som många restauranger tvingats höja sina priser till följd av ökade mat-, energi- och räntekostnader, förklarar Johanna Blomé.

Detaljhandeln är en annan bransch som har det tufft.

Under december 2022 ökade antalet konkurser med 28 procent, och inom partihandeln med 9 procent.

– Totalt sett under 2022 är ökningen 16 respektive 18 procent, framhåller UC.

Ingen koppling till elområdena

I nuläget finns det ingen koppling mellan vilket elområde ett företag tillhör och antalet konkurser eller nystartade företag.

– Vi har följt den här utvecklingen hela hösten, för att se om elpriserna utifrån elområde får någon direkt effekt på statistiken, vilket vi ännu inte kunnat se. Det elområde som fortsatt sticker ut med låg andel konkurser är faktiskt elområde fyra som motsvarar södra Sverige. Det är troligtvis för tidigt för att se någon effekt, säger Johanna Blomé.

Avslutningsvis förutspår kreditföretagets ekonom ett tufft år för flera svenska företag.

– Många företag går ett tufft 2023 tillmötes. Inte minst mindre företag kan drabbas av motgångar i likviditeten till följd av ökade el- och inköpskostnader samt räntor. Nu när vi sitter med facit i hand tyder det mesta på att det här bara är början - även ökade och mer långsiktiga effekter från kriget i Ukraina är att vänta, säger hon och tillägger:

– Det ljus i mörkret som vi trots allt kan se är att svenska exportbolag gynnas av kronans låga värde, och för de företag som är snabbföränderliga och anpassningsbara väntar nya möjligheter precis som under pandemin.

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen