SVERIGE: Kraftig förändring för svenska företag

2023 01 19

Efter ett  år med rekordlågt antal konkurser slog krisåret 2022 till med full kraft mot svensk ekonomi.

Konkurserna i Sverige under andra halvan av 2022 var de högsta på tio år.

Det visar en stor sammanställning av kreditföretaget UC.

– Totala antalet konkurser under 2022 har ökat med 5 procent i jämförelse med 2021. Sett till december månad har konkurserna ökat med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol, skriver UC

Kriget, inflationen och elpriserna är starkt bidragande faktorer.

Riskerar att bli sämre  

Den ekonomiska situationen har även slagit hårt mot nystartade företag.

Under december 2022 minskade antalet nystartade företag med 13 procent jämfört med samma period 2021.  

På årlig basis är antalet nystartade bolag nere på den lägsta nivån på flera år.

– Inför 2022 fanns en hög optimism, inte minst till följd av de rekordlåga konkurstalen under det gångna året och avlägsnandet av pandemirestriktioner. Men dessvärre bjöd året istället på en rad otrevliga överraskningar som drabbade både svensk och global ekonomi. De marknadsmässiga kontrasterna mellan de första månaderna under 2022 och där vi står i dag är stora, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.

Hon varnar för att svenska företag står inför ännu svårare tider.

– Resulterar detta i en uppsägningsvåg och att energistödet för företag dessutom helt uteblir under vintern så riskerar svenska företag att få det ännu tuffare.

Hotell- och restaurangbranschen särskilt utsatt

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen sticker ut i statistiken.

Under december 2022 ökade konkurserna med 29 procent jämfört med samma period 2021.

Totalt sett ökade konkurserna med 7 procent under 2022.

– Många väljer bort restaurangbesöket för att spara några extra kronor i plånboken. Särskilt som många restauranger tvingats höja sina priser till följd av ökade mat-, energi- och räntekostnader, förklarar Johanna Blomé.

Detaljhandeln är en annan bransch som har det tufft.

Under december 2022 ökade antalet konkurser med 28 procent, och inom partihandeln med 9 procent.

– Totalt sett under 2022 är ökningen 16 respektive 18 procent, framhåller UC.

Ingen koppling till elområdena

I nuläget finns det ingen koppling mellan vilket elområde ett företag tillhör och antalet konkurser eller nystartade företag.

– Vi har följt den här utvecklingen hela hösten, för att se om elpriserna utifrån elområde får någon direkt effekt på statistiken, vilket vi ännu inte kunnat se. Det elområde som fortsatt sticker ut med låg andel konkurser är faktiskt elområde fyra som motsvarar södra Sverige. Det är troligtvis för tidigt för att se någon effekt, säger Johanna Blomé.

Avslutningsvis förutspår kreditföretagets ekonom ett tufft år för flera svenska företag.

– Många företag går ett tufft 2023 tillmötes. Inte minst mindre företag kan drabbas av motgångar i likviditeten till följd av ökade el- och inköpskostnader samt räntor. Nu när vi sitter med facit i hand tyder det mesta på att det här bara är början - även ökade och mer långsiktiga effekter från kriget i Ukraina är att vänta, säger hon och tillägger:

– Det ljus i mörkret som vi trots allt kan se är att svenska exportbolag gynnas av kronans låga värde, och för de företag som är snabbföränderliga och anpassningsbara väntar nya möjligheter precis som under pandemin.

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen


23 november 2025

JUST NU: Miljonsatsar på ny svensk tv-kanal

2025 11 21

En ny tv-kanal ska utmana SVT.

Public service-kanaler som SVT väcker ibland hård kritik för sin journalistik, inte minst från högerhåll.

Nu meddelar en politisk profil att han storsatsar på en ny kanal som ska utmana public service.

Satsar på ny kanal

Högerdebattören och youtubern Henrik Jönsson storsatsar på en ny kanal, rapporterar Expressen.

Kanalen heter ”100 procent” och ska bli en alternativ tv-kanal med opinionsbildning och underhållning ur ett högerperspektiv.

Fem investerare har gått in med ”många miljoner” i satsningen, uppger Henrik Jönsson.

Man har en stor studio i närheten av SVT och har investerat i robotkameror, modulär inredning och egen redaktion bestående av cirka tio personer.

Även om kanalen är partipolitiskt oberoende kommer den att stödja högersidan i valet 2026.

– Jag kan inte tala för alla här men jag personligen tycker att det vore betydligt mindre dåligt om högern kunde sitta kvar vid regeringsmakten än att vi får en dystopisk rödgrön regering igen, säger Henrik Jönsson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Har tiotusentals ägare - bolag kan försvinna från börsen

Framstående profiler

En rad framstående högerprofiler uppges ha knutits till projektet. Bland dessa finns Moderaternas tidigare riksdagsledamot Hanif Bali, som ska leda en gameshow.

Komikern Viktor Klemming har också anslutet sig och ska leda ett fredagsprogram. Även Jan Emanuel och komikern Aron Flam kopplas till projektet.

Istället för betalvägg ska kanalen ha en ”frivillig public service”-avgift på 1 249 kronor.

Henrik Jönsson menar att kanalen kan utmana SVT, trots en betydligt lägre budget.

– Vår output här kommer inte att gå att skilja från någonting som de gör på public service förutom att vi opererar på en fraktion av deras budget. För att vi är entreprenörer och kan få varje krona att räcka längre, säger Henrik Jönsson till tidningen.

Kanalen har premiär på måndag med en intervju med ministern Anna Tenje (M).

Hård kritik mot public service

Henrik Jönsson har ofta riktat hård kritik mot traditionella medier, särskilt mot SVT, där han själv blivit utfrågad i programmet ”30 minuter”.

Jönsson menar att partiskhet bland journalister i skattefinansierade medier hotar trovärdigheten.

Han var bland annat kritisk när journalister från bland annat SVT skrev under ett upprop rörande kriget mellan Hamas och Israel.

– Omdömeslösheten hos de public service-journalister som signerat uppropet är inte heller ett enstaka misstag, utan ett återkommande fenomen, skrev Henrik Jönsson i en debattartikel i GP tidigare i år.

Opinionsbildande journalistik är bra, men om man samtidigt aspirerar på neutralitet blir det fel, menar han.

LÄS OCKSÅ: "Aktiverar beredskapsplan" - tung konkurs i Sverige

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen


”Witkoff behöver träffa en psykiater”

2025 11 21

Högt uppsatta EU-politiker svär och förbannar Steve Witkoff.

En ny detalj ur den amerikansk-ryska fredsplanen får nu europeiska politiker att rasa mot USA:s sändebud Steve Witkoff.

EU-tjänstemän har i månader försökt göra det möjligt att använda frysta ryska tillgångar till ett lån för att stödja Ukrainas försvar.

Men nu vill istället USA ha del av pengarna – vilket får EU-politiker att håna och förolämpa Steve Witkoff.

”USA får 50 procent av vinsten”

EU-tjänstemän har försökt hitta sätt att använda 140 miljarder euro i frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, men frågan är mycket känslig.

Ukraina riskerar att få slut på pengar i början av nästa år.

Men i USA:s nya fredsplan, som innehåller 28 punkter, lägger man istället fram en annan idé om de frysta ryska tillgångarna.

Enligt USA:s förslag ska 100 miljarder dollar av de frysta pengarna ska ”investeras i USA-ledda insatser för Ukrainas återuppbyggnad och investeringar”.

– USA kommer att få 50 procent av vinsten från denna verksamhet, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Förslaget gör europeiska politiker och tjänstemän ursinniga, flera svär och hånar Witkoff, enligt tidningen. Inte minst med tanke på hur länge man har jobbat på att hitta en lösning för de frysta tillgångarna.

LÄS OCKSÅ: Krym under attack - rysk militärhelikopter utslagen

”Behöver träffa psykiater”

Det nya förslaget sätter käppar i hjulen för Europas planer, och minskar sannolikheten att de 27 EU-länderna godkänner förslaget om att använda de frysta tillgångarna till att ge Ukraina ett lån.

Witkoffs idé är ”naturligtvis skandalös”, säger en fransk före detta tjänsteman till tidningen.

– Européerna utmattar sig själva för att försöka hitta en hållbar lösning för att använda tillgångarna till ukrainarnas fördel och Trump vill tjäna pengar på dem, säger tjänstemannen, enligt tidningen.

En högt uppsatt EU-politiker går ännu längre.

– Witkoff behöver träffa en psykiater, säger politikern, som inte namnges av tidningen.

De frysta ryska tillgångarna finns i Belgien, som dock har varit tveksamma till att använda pengarna på det sätt som EU föreslår.

LÄS OCKSÅ: Rykten exploderar - USA:s sändebud raderar inlägg omedelbart

Foto: The White House, Wikimedia 

Text: Redkationen