SVERIGE: Kraftig förändring för personer som vill låna pengar

2022 11 07

Om två veckor kan det bli betydligt svårare att få en låneansökan beviljad.

Det indikerar en granskning av Dagens Nyheter.

Framöver kan det krävas flera tusen kronor extra i lånekalkylen, rapporterar DN med hänvisning till flera av Sveriges största banker.

Bakgrunden är att Konsumentverkets schabloner kommer att uppdateras om två veckor.

Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad en rimlig kostnad kan vara för några av de vanligaste utgifterna i ett hushåll. Denna uträkning använder sig sedan bankerna av i sina kreditprövningar.

– Jag tror att både privatlån och bostadslån kommer att påverkas. Det kommer att slå igenom, säger Sharon Lavie, sparekonom på Shibstedkoncernen, till DN.

”Väldigt stor skillnad”

Sharon Lavie understryker att det är svårt att svara exakt på hur mycket svårare det kommer bli att få sitt lån beviljat, men hon framhåller att det handlar om ”många tusenlappar”.

För småhusägare och bostadsrättsägare i Stockholm har utgifterna ökat med 14 000 respektive 6 500 kronor per månad, uppger DN.

I norra Sverige landar månadsökningen på 7 000 kronor för småhusägare och 3 000 kronor för bostadsrättsägare.

– Det beror på mycket på hur hushållet ser ut, men om jag ska gissa mellan tummen och pekfingret så är det nog där någonstans man landar. Det är många tusenlappar som behövs för att man ska ha råd att betala och det gör en väldigt stor skillnad i möjligheten att låna framöver, säger Sharon Lavie till DN.

Fakta beräknade hushållskostnader

Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad en rimlig kostnad kan vara för några av de vanligaste utgifterna i ett hushåll. Vi beräknar utifrån ålder, kön eller hushållsstorlek.
Myndigheten utgår ifrån vad som vanligtvis behövs för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster.
Det handlar varken om överkonsumtion eller nödtorft.
Beräkningarna ska ses som ungefärliga kostnader och vanligtvis brukar det inte vara så stora förändringar från år till år.
Under året har dock flera oväntade händelser inträffat i vår omvärld som påverkat priserna för bland annat livsmedel, drivmedel och energi kraftigt.
Källa: Konsumentverket

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen