SVERIGE: Kraftig förändring för personer som vill låna pengar

2022 11 07

Det indikerar en granskning av Dagens Nyheter.

Framöver kan det krävas flera tusen kronor extra i lånekalkylen, rapporterar DN med hänvisning till flera av Sveriges största banker.

Bakgrunden är att Konsumentverkets schabloner kommer att uppdateras om två veckor.

Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad en rimlig kostnad kan vara för några av de vanligaste utgifterna i ett hushåll. Denna uträkning använder sig sedan bankerna av i sina kreditprövningar.

– Jag tror att både privatlån och bostadslån kommer att påverkas. Det kommer att slå igenom, säger Sharon Lavie, sparekonom på Shibstedkoncernen, till DN.

”Väldigt stor skillnad”

Sharon Lavie understryker att det är svårt att svara exakt på hur mycket svårare det kommer bli att få sitt lån beviljat, men hon framhåller att det handlar om ”många tusenlappar”.

För småhusägare och bostadsrättsägare i Stockholm har utgifterna ökat med 14 000 respektive 6 500 kronor per månad, uppger DN.

 I norra Sverige landar månadsökningen på 7 000 kronor för småhusägare och 3 000 kronor för bostadsrättsägare.

– Det beror på mycket på hur hushållet ser ut, men om jag ska gissa mellan tummen och pekfingret så är det nog där någonstans man landar. Det är många tusenlappar som behövs för att man ska ha råd att betala och det gör en väldigt stor skillnad i möjligheten att låna framöver, säger Sharon Lavie till DN.

Fakta beräknade hushållskostnader

• Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad en rimlig kostnad kan vara för några av de vanligaste utgifterna i ett hushåll. Vi beräknar utifrån ålder, kön eller hushållsstorlek.
• Myndigheten utgår ifrån vad som vanligtvis behövs för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster.
• Det handlar varken om överkonsumtion eller nödtorft.
• Beräkningarna ska ses som ungefärliga kostnader och vanligtvis brukar det inte vara så stora förändringar från år till år.
• Under året har dock flera oväntade händelser inträffat i vår omvärld som påverkat priserna för bland annat livsmedel, drivmedel och energi kraftigt.
• Källa: Konsumentverket 

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen