SVERIGE: Kraftig förändring för bostadsrättsavgiften

2022 11 25

Det visar en ny undersökning från kreditföretaget UC. När räntan ökar påverkas bostadsrättsföreningarna lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.  

– UC har stress-testat avgiftshöjningar i Sveriges bostadsrättsföreningars utifrån ökad ränta och inflation. Vi visar hur många hushåll som kommer att påverkas och hur det kan skilja sig beroende på skuldsättningen i föreningen. Ungefär hälften av alla svenska hushåll som bor i en bostadsrättslägenhet har en förening med en relativt låg skuldsättning, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Hon tillägger:

– Den andra hälften, drygt en halv miljon hushåll, bor i föreningar med medelhög till mycket hög skuldsättning. Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna.

Fyra av fem hushåll

Enligt UC beräkningar får fyra av fem hushåll räkna med avgiftshöjningar på 10 procent. Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent.

–  Bland hushåll som bor i yngre föreningar får 73 procent räkna med höjda avgifter på minst 40 procent, framhåller UC.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephane Hedman.

Fakta UC analys

UC har analyserat hur hushåll som bor i bostadsrättsföreningar påverkas om föreningarnas lån läggs om till nya räntenivåer.

Ränteökning med två procentenheter:

• 71 procent av hushållen får räkna med avgiftshöjningar mellan 5 procent och 20 procent
• 5 (41)* procent av hushållen räkna med höjda avgifter med minst 40 procent.

Ränteökning med tre procentenheter:

• 46 procent av hushållen får räkna med avgiftshöjningar mellan 15 procent och 40 procent.
• 12 (73)* procent av hushållen räkna med höjda avgifter med minst 40 procent.

*Påverkan på hushåll som bor i yngre föreningar (byggår 2018 eller senare)

Källa: UC

Foto: R Ledbetter

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen