SVERIGE: Kräftchock inför nyår

2022 12 28

Nyårsafton närmar sig med stormsteg.

I samband med att firandet av det nya året står för dörren har något mycket ovanligt hänt.

Kräftan har gått om hummern i pris, rapporterar P4 Väst.

– Det är extremt sällan kräftan är dyrare än hummern, säger Joakim Sandberg, fiskhandlare på Smögen, till radiokanalen.

Han berättar att en stor kräfta i dag kostar 700 kronor kilot på aktionen.

– Det innebär att vi får lägga påslag på drygt 200 kronor för att tjäna någonting. Så den är dyrare än hummern just nu eller likvärdig, säger Joakim Sandberg till P4 Väst.

Han förklarar att blåsigt väder har minskad tillgången på kräfta och därmed pressat upp priset.

Bra hummersäsong

Samtidigt har hummerbeståndet varit bra.

– Fisket har varit fint. Så det har hållit sig ganska oförändrat, säger Joakim Sandberg.

Hummern är en klassisk lyxvara på nyår.

Joakim Sanberg noterar att försäljningen inte minskat, trots att många människor tampas med höga elpriser och en stigande inflation.

Förra nyår pressades hummern rejält upp i pris.

Dagarna innan nyårsafton kostade svensk hummer mellan 1 200 och 1 500 kronor kilot.

Tydliga regler

Trots en hög efterfråga är risken för utfiske låg.

Hummer får endast fiskas på hösten och fiskare måste använda en så kallad hummertina.

Om längden på hummern inte uppgår till minst 9 centimeter – mätt från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant, mätt parallellt med mittlinjen (så kallad carapaxlängd) – ska den genast släppas tillbaka i havet, enligt Havs- och vattenmyndighetens direktiv.

Började som lågprismat

Innan hummern steg i pris och började serveras på lyxrestauranger runt om i världen var skaldjuret en måltid för europeiska nybyggare och urfolksamerikaner.

– Indianerna var de första hummerfiskarna vid kusten i Maine i USA, samt i kanadensiska Nova Scotia och New Brunswick. Då var skaldjuren så vanliga att mic mac-stammen kunde gå och plocka dem på stranden vid lågvatten, framhåller Världens Historia.

När europeiska nybyggare anlände till kontinenten började de också äta hummer.

Men skaldjuret användes även som gödning på åkrarna.

– Överfiske gjorde dock detta kräftdjur sällsynt, och det fick ny status som delikatess, förklarar Världens Historia.

Foto: S. Moody

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen