SVERIGE: Katastrofala siffror

2022 05 27

Den första FN-konferensen i miljöfrågan hölls i Stockholm för 50 år sedan. Snart är det dags igen.

På torsdag inleds ett stort FN-möte på Älvsjömässan.

Sverige och Kenya är värdar.

Konferensen syftar till att lyfta ett 50 år långt arbete med klimat- och miljöfrågor, där Sverige har haft en ledande roll.

– För Sverige som värd är det viktigt att Stockholm+50 leder till att vi ser möjligheterna i omställningen – att vi tar ett brett grepp om klimat och miljöfrågorna och att vi har ett mer inkluderande globalt samarbete där unga också kommer till tals, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, enligt AIP.

Brister på flera områden

Men trots lovorden och Sveriges ledande roll i klimatarbetet har de senaste 50 åren präglats av brutna löften.

DN har kartlagt mål, avtal, konventioner och löften på miljö- och klimatområdet som Sverige har förbundit sig till sedan 1972.

Sverige har endast klarat att leva upp till en fjärdedel av de politiska löften som utlovats, rapporterar tidningen.

Biologisk mångfald, Parisavtalet och Östersjön

Bland annat når inte Sverige målen inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald, Sveriges linje i Parisavtalet och åtagande rörande havsmiljön i Östersjön, uppger DN.

– Jag skäms över att Sverige helt har tappat ledarskapet. Vi är ett litet land som trots det skulle kunna ha en stor påverkan genom att visa vägen, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London, till tidningen.

Kan vara ännu värre

Egentligen kan Sveriges siffror vara ännu sämre. Flera forskare pekar på att ”utvärderingsmetoderna” som används för att mäta om länder klarar klimatmål är ”för snälla”.

Till exempel klarar Sverige sju av 17 av FN:s hållbarhetsmål. Docent Magdalena Bexell, som forskat särskilt på målen är tveksam till resultatet:

– Bara mindre delar av de övergripande 17 målen mäts här. Att säga att hela målet som sådant är uppfyllt riskerar därför att ge en för positiv bild.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen