Sverige kan drabbas av fjärde smittvåg

2021 06 20

Det finns flera oroväckande signaler när det gäller virusets utveckling i Sverige.

Det konstaterar SvD som rapporterar om att det finns tecken på att en ny variant kan ta över smittspridningen i Sverige och senast det hände fick Sverige en ny smittvåg.

– Vi kan inte utesluta att deltavarianten blir dominant, säger Anders Tegnell till SvD.

SvD konstaterar att deltavarianten kan resultera i att betydligt fler behöver vaccineras innan flockimmunitet infaller.

Den tredje vågen slog enligt experterna till relativt oväntat mot Sverige och SvD:s granskning ifrågasätter Folkhälsomyndighetens uppgifter om att allmänhetens slarv med restriktionerna var orsaken.

– Min bedömning är att den tredje vågen huvudsakligen orsakades av att vi fick in alfavarianten, som brukar sägas vara 50 % mer smittsam än tidigare varianter, säger matematikprofessorn Tom Britton, Stockholms universitet. Han förklarar att 50 % ökad smittsamhet får stor påverkan på smittspridningen då ökningen är exponentiell. Det leder även till att fler behöva vara immuna för att flockimmunitet ska inträda. Nya indiska deltavarianten skulle då kunna leda till att ännu fler behöver vaccineras i Sverige innan flockimmunitet blir ett faktum

90% vaccinationstäckning

– Förut pratade man om att vaccinationstäckning på 60–70 % skulle ge flockimmunitet. Med alfavarianten kanske det blev 80 %, och med den här varianten kanske 90 %, säger Tom Britton till SvD.

Tidningen redogör för att det krävs ett betydligt lägre R-tal idag än det gjorde tidigare för att bromsa smittan om den nya smittsamma deltavarianten blir dominant i Sverige – vilket Anders Tegnell befarar. Därför ligger en ny smittvåg i sommar farans riktning uppger SvD.
– Man kan inte utesluta att det kan leda till att smittan tar fart i sommar, men jag känner större oro inför hösten, inte minst eftersom vaccinationstäckningen kommer att vara mycket låg i skolorna, säger Tom Britton till SvD.

Det som främst kan motverka en negativ utveckling är att fler vaccineras och att man även tar dos 2. SvD har även talar med Anders Tegnell som tonar ned riskerna.
Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="229"]

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen