Sverige kan drabbas av fjärde smittvåg

2021 06 20

Det finns flera oroväckande signaler när det gäller virusets utveckling i Sverige.

Det konstaterar SvD som rapporterar om att det finns tecken på att en ny variant kan ta över smittspridningen i Sverige och senast det hände fick Sverige en ny smittvåg.

– Vi kan inte utesluta att deltavarianten blir dominant, säger Anders Tegnell till SvD.

SvD konstaterar att deltavarianten kan resultera i att betydligt fler behöver vaccineras innan flockimmunitet infaller.

Den tredje vågen slog enligt experterna till relativt oväntat mot Sverige och SvD:s granskning ifrågasätter Folkhälsomyndighetens uppgifter om att allmänhetens slarv med restriktionerna var orsaken.

– Min bedömning är att den tredje vågen huvudsakligen orsakades av att vi fick in alfavarianten, som brukar sägas vara 50 % mer smittsam än tidigare varianter, säger matematikprofessorn Tom Britton, Stockholms universitet. Han förklarar att 50 % ökad smittsamhet får stor påverkan på smittspridningen då ökningen är exponentiell. Det leder även till att fler behöva vara immuna för att flockimmunitet ska inträda. Nya indiska deltavarianten skulle då kunna leda till att ännu fler behöver vaccineras i Sverige innan flockimmunitet blir ett faktum

90% vaccinationstäckning

– Förut pratade man om att vaccinationstäckning på 60–70 % skulle ge flockimmunitet. Med alfavarianten kanske det blev 80 %, och med den här varianten kanske 90 %, säger Tom Britton till SvD.

Tidningen redogör för att det krävs ett betydligt lägre R-tal idag än det gjorde tidigare för att bromsa smittan om den nya smittsamma deltavarianten blir dominant i Sverige – vilket Anders Tegnell befarar. Därför ligger en ny smittvåg i sommar farans riktning uppger SvD.
– Man kan inte utesluta att det kan leda till att smittan tar fart i sommar, men jag känner större oro inför hösten, inte minst eftersom vaccinationstäckningen kommer att vara mycket låg i skolorna, säger Tom Britton till SvD.

Det som främst kan motverka en negativ utveckling är att fler vaccineras och att man även tar dos 2. SvD har även talar med Anders Tegnell som tonar ned riskerna.
Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="229"]

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen