SVERIGE: Jan Emanuel byter namn

2022 10 10

Jan Emanuel Johansson, entreprenör och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, byter namn.

Efternamnet Johansson försvinner. Numera heter den tidigare S-ledamoten endast Jan Emanuel.

– Jag behövde inte något efternamn, och framför allt var det missvisande för min pappa heter inte Johan! Precis som Sven Tumba kunde jag hänvisa till gammal hävd. Dessutom är efternamn en borgerlig produkt, säger Jan Emanuel till Expressen och skrattar.

Gör inte som alla andra

I en intervju med Aftonbladet utvecklar entreprenören sitt resonemang.

– Är inte det också en borgerlig myt, att man alltid ska tänka ”tänk om alla gjorde som du då”. Det brukar vara en av de vanligaste kommentarerna jag får. Nu är det som tur är inte så att alla gör precis som alla andra gör. Jag kände att jag inte behövde något efternamn och i ärlighetens namn så vet jag inte hur många som egentligen visste om att jag hette Johansson, jag tror att många tror att jag bara heter Jan Emanuel redan, säger han till tidningen.

Trots att Johansson har slopats tvingas Jan Emanuel att leva med ett efternamn.

I folkbokföringen står det numera Jan som förnamn och Emanuel som efternamn.

– Jag kommer att hålla tummarna för att ingen kontrollerar det och bara hävda att jag inte har ett efternamn, så att det inte behövs. Vad finns det för stora människor, gamla kungar och sådant, som man bara kallade för förnamnet, säger Jan Emanuel till Aftonbladet.

Stor på Instagram

Jan Emanuel var ordinarie riksdagsledamot för Socialdemokraterna under åren 2004-2006 och 2009-2010.

Hans röst är välkänd i den politiska debatten. På sociala medie-plattformen Instagram når Jan Emanuel ut till 219 000 följare.

Han beskriver sig själv som ”en traditionell socialdemokrat, samhällsdebattör, kapitalist och entreprenör”.

– Jag är också en av de största profilerna i sociala medier som jobbar med politik, och nummer 26 när det kommer till interaktioner. Där spöar jag skiten ur de flesta, framhåller Jan Emanuel till Expressen.

Foto: Jan Emanuel

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen