SVERIGE: Incident på kärnkraftverk – spred radioaktivt dammoln

2022 08 17

Sex arbetare ska ha exponerats för radioaktiva partiklar i samband med att reaktortank två plockades isär på Barsebäcks kärnkraftverk i Skåne.

Misstaget skedde när arbetare i block två skulle vända på reaktortankens bottendel, den som kallas kalotten, rapporterar Sydsvenskan.

Ett radioaktivt dammoln frigjordes och kontaminerade hela reaktorhallen.

Incidenten ska ha ägt rum den 3 augusti i år vilket framgår i ett protokoll från Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM.

Kontaminerade 16 våningar: “Avbröt omedelbart”

Uppgifter till den skånska tidningen gör gällande att dörrarna till block två var tvungna att hållas stängda i mer än en vecka.

Dammolnet tog sig dock ändå igenom både ventilation och hisschakt.

Följden blev att samtliga 16 våningar i byggnaden kontaminerades, skriver Sydsvenskan.

– Under ett moment frigjordes det radioaktiva partiklar som spred sig i reaktorhallen och reaktorbyggnaden. Arbetet avbröts omedelbart, säger Maria Taranger, kommunikationsansvarig på Barsebäck.

Ingen fara för allmänheten

De sex personer som arbetade i reaktorhallen exponerades för det radioaktiva ämnet kobolt-60.

Det ska dock inte vara någon fara för någon av dem – ej heller allmänheten.

– Alla är kontrollerade och mätningarna visar nivåer som inte är hälsovådliga. De överstiger inte heller myndigheternas gränsvärden, säger Maria Taranger.

“Gjort omfattande kontroller”

Ünal Ören är strålskyddsföreståndare på Barsebäck och vill särskilt förtydliga att allmänheten inte ska känna någon oro.

– Vi har gjort omfattande kontroller även utanför anläggningen och kan inte detektera några ämnen som härstammar från oss. Det är inget som avviker på något sätt, säger han till Sydsvenskan.

Saneringsarbete pågår

Ett saneringsarbete pågår i Barsebäcks kärnkraftverk sedan 2016.

Incidenten för några veckor sedan fördröjer den processen – och sannolikt planerna på när kärnkraftverket till slut ska rivas.

Togs helt ur bruk 2005

De två kokvattenreaktionerna i det skånska kärnkraftverket togs ur drift 1999 och 2005.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida kommer den storskaliga nedmonteringen samt rivningen av radioaktivt förorenade system och byggnader ta ungefär åtta år.

Rivningsarbetet inleddes 2020.

– Det är en anläggning som är byggd för att klara tuffa förhållanden och det märker vi när vi ska riva. Alla dimensioner är större, tjockare, tyngre. Det behövs speciella metoder, sade Barsebäck Krafts vd Åsa Carlson till SVT i december 2021.

Foto: Google Maps

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen