SVERIGE: Hundratals ukrainska flyktingar nekas ersättning

2022 05 10

Nästan 700 ukrainska flyktingar har fått avslag på ansökningar om dagersättning på grund av var de bor någonstans.

De ukrainare som flytt till Sverige från det ryska anfallskriget i hemlandet omfattas av massflyktsdirektivet och får därmed uppehållstillstånd.

Det ger flyktingarna även rätt att ansöka om så kallad dagersättning från Migrationsverket på samma villkor som asylsökande.

Får avslag

Men nästan 700 ukrainska flyktingar i Sverige har fått avslag på sådana ersättningar. Anledningen beror på att de har valt att bo i vad Migrationsverket klassar som socialt utsatta områden, uppger Sveriges Radio.

– Vi kan inte köpa nya kläder. Vi tog bara med oss vinterkläder när vi kom hit, säger Khrystyna, en ukrainsk kvinna som inte vill ställa upp med sitt efternamn.

Socialt utsatta områden

Khrystyna kom till Sverige tillsammans med sin sexåriga dotter och fick möjlighet att bo hos en svägerska i Södertälje. Hon ansökte om dagersättning. En ansökan som avslogs.

– På grund av att vi bor i ett socialt utsatt område. Jag förstår inte varför, säger hon.

Två år gammal lag

Bakgrunden till avslaget är en relativt ny lag om eget boende som infördes 2020.

Justeringen infördes på grund av stor kritik mot att en större mängd flyktingar flyttade in hos släktingar och vänner i städer och områden där det redan bodde många nyanlända och där det rådde hög arbetslöshet.

Migrationsverket listar områden

Dessa områden har kartlagts av Migrationsverket som därför ger avslag på ansökningar om dagersättning för de människor som bosätter sig där.

– Vi förstår självklart att det är många som väljer att bo där man har släktingar och så vidare, men vi har de här reglerna att förhålla oss till, säger Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket, till SR.

Samma dagersättning i 30 år

Flera flyktingar och frivilligorganisationer har sedan tidigare larmat om att en stor del av de ukrainska flyktingarna i Sverige kämpar hårt när det gäller ekonomin.

Dagersättningen som ukrainarna kan ansöka om är samma summa som för 30 år sedan, trots ökade priser på bland annat livsmedel, rapporterar TV4 Nyheterna.

“Skrämmande”

Jolex i Helsingborg är en av dessa frivilligorganisationer. Föreningen får ungefär 500 förfrågningar i veckan från ukrainska flyktingar i nöd.

– Den mängden förfrågningar vi får här, den är skrämmande. Någonstans måste det ju brista, när vi levererar så mycket mat, säger volontären Johanna Lindell till tv-kanalen.

Max 71 kronor om dagen

Migrationsverkets dagersättning för en vuxen flykting ligger på max 71 kronor vid eget boende och som lägst 19 kronor om man bor i något av Migrationsverkets boenden.

Enligt FN har 5,7 miljoner människor flytt från Ukraina sedan Rysslands invasion. Drygt 36 000 har kommit till Sverige.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen