SVERIGE: Högre lön eller kortare arbetstid?

2022 05 18

Det visar en Sifo-undersökning som tidningen Arbetet låtit göra.

Tuffa arbetsvillkor

I opinionsundersökningen svarar 52 procent att de hellre skulle arbeta mindre för en sämre lön. 40 procent föredrar en högre lön och åtta procent svarar ”vet ej”.

Sömn- och stressforskaren Göran Kecklund menar att många i dag upplever att deras arbetsvillkor är för tuffa.

– Man är orolig för att inte klara ett sådant arbete om man jobbar 40 timmar i veckan, säger han till Arbetet.

Kön och partitillhörighet spelar roll

Undersökningen visar att kvinnor är mer benägna att jobba färre timmar än män. Nästan sex av tio kvinnor föredrar en kortare arbetstid. I jämförelse föredrar ungefär hälften av männen (46 procent) en kortare arbetstid framför en högre lön.

Undersökningen visar även att de tillfrågades partisympatier spelar en stor roll. Det finns en tydlig koppling mellan synen på arbetstid och politisk hemvist.

Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är klart mest positiva till kortare arbetstid. Det finns även ett stort stöd för färre arbetstimmar bland socialdemokrater och miljöpartister, rapporterar Arbetet.

Mitt emellan

Personer som sympatiserar med KD, M, L eller C anser att en högre lön är viktigare än kortare arbetsdagar. Sverigedemokraternas väljare är splittrade – 47 procent av SD-väljarna säger ja till kortare arbetstid, men lika många säger nej.

Tydlig trend

Enligt Göran Kecklund finns det en slutsats att dra från undersökningen. Kortare arbetstid blir allt mer populärt.

– Om man säger så här: vill man bli populär som arbetsgivare ska man nog minska arbetstiden. Det är få grejer som slår det, inte ens högre lön, säger han till tidningen.

Foto: F. Rostig

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Hamstra tre produkter” – tung uppmaning till Sverige

2025 07 08

Samtliga medlemsländer, inklusive Sverige, uppmanas att hamstra läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Det visar ett utkast av EU:s strategi för medicinska motåtgärder, som Politico har tagit del av.

Enligt tidningen uppmanas EU-länderna att förvara medicinsk utrustning på strategiskt utvalda platser, upprätta listor med läkemedel som ska hamstras och stärka samarbetet mellan civila och militära myndigheter för att förbereda sig för nästa hälsokris.

– Kommissionen kommer under tredje kvartalet 2025 att föreslå en lista över medicinska motåtgärder som bör lagerhållas. Därefter kommer man att undersökta hur mycket av varje produkt som behöver hamstras och vilka som kan vara lämpliga för förhandsköp, rapporterar Politico.

Virus, sjukdomar och nukleära hot

I dokumentet pekar EU-kommissionen ut flera scenarier som kan leda till nästa hälsokris.

Det handlar om farliga virus och sjukdomar, men också om så kallade CBRN-hot – det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

– Med denna strategi strävar EU efter att stärka sin beredskap för nästa hälsokris genom att säkerställa tillgång till medicinska skyddsåtgärder hela tiden, står det i utkastet.

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

100 miljoner euro till investeringsprogram

Fullständiga färdplaner kommer att vara på plats senast 2026. Bland annat kommer EU att upprätta en lista över särskilt prioriterade läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Dessutom vill man fördubbla bidraget till Hera Invest – ett investeringsprogram som stöds av Europeiska investeringsbanken.

Programmet ger lån till små och medelstora företag som utvecklar läkemedel och produkter som skyddar folkhälsan vid smittoutbrott och kriser.

I dag uppgår Hera Invests budget till 100 miljoner euro. Den nya satsningen innebär att budgeten kommer att uttökas till 200 miljoner euro.

Foto: S. Ray

Text: Redaktionen

Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen