SVERIGE: Högre lön eller kortare arbetstid?

2022 05 18

Varannan svensk föredrar en kortare arbetstid framför högre lön.

Det visar en Sifo-undersökning som tidningen Arbetet låtit göra.

Tuffa arbetsvillkor

I opinionsundersökningen svarar 52 procent att de hellre skulle arbeta mindre för en sämre lön. 40 procent föredrar en högre lön och åtta procent svarar ”vet ej”.

Sömn- och stressforskaren Göran Kecklund menar att många i dag upplever att deras arbetsvillkor är för tuffa.

– Man är orolig för att inte klara ett sådant arbete om man jobbar 40 timmar i veckan, säger han till Arbetet.

Kön och partitillhörighet spelar roll

Undersökningen visar att kvinnor är mer benägna att jobba färre timmar än män. Nästan sex av tio kvinnor föredrar en kortare arbetstid. I jämförelse föredrar ungefär hälften av männen (46 procent) en kortare arbetstid framför en högre lön.

Undersökningen visar även att de tillfrågades partisympatier spelar en stor roll. Det finns en tydlig koppling mellan synen på arbetstid och politisk hemvist.

Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är klart mest positiva till kortare arbetstid. Det finns även ett stort stöd för färre arbetstimmar bland socialdemokrater och miljöpartister, rapporterar Arbetet.

Mitt emellan

Personer som sympatiserar med KD, M, L eller C anser att en högre lön är viktigare än kortare arbetsdagar. Sverigedemokraternas väljare är splittrade – 47 procent av SD-väljarna säger ja till kortare arbetstid, men lika många säger nej.

Tydlig trend

Enligt Göran Kecklund finns det en slutsats att dra från undersökningen. Kortare arbetstid blir allt mer populärt.

– Om man säger så här: vill man bli populär som arbetsgivare ska man nog minska arbetstiden. Det är få grejer som slår det, inte ens högre lön, säger han till tidningen.

Foto: F. Rostig

Text: Redaktionen


16 jul 2026

Ryssland vädjar till stormakt – behöver hjälp direkt

2026 07 16

Ryssland har vänt sig till en stormakt om hjälp.

Ryssland uppges ha bett Indien om mer bensin.

Stormakten nekar dock att bensin ska vara på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Söker nya leveranser

Ryssland har vänt sig till indiska raffinaderier för att öka importen av bensin, enligt industrikällor som Reuters hänvisar till.

De ryska energijättarna Rosneft, Gazprom Neft och Lukoil uppges ha kontaktat indiska företag för att få tillgång till större mängder bränsle.

– Källor vid tre indiska statliga raffinaderier uppgav att ryska företag hade kontaktat dem för att köpa mer bensin, men att de inte har några överskottsvolymer att exportera, skriver Reuters.

Enligt uppgifterna ska Ryssland även ha vänt sig till Kazakstan för att köpa in bensin efter att landets egna raffinaderier fått stora problem.

Leveranserna ska enligt Reuters sannolikt gå genom mellanhänder och handelsbolag.

LÄS MER: Ryska bombflyg attackeras

Indien nekar

Minst 40 000 ton bensin uppges redan vara på väg mot Ryssland, men de berörda raffinaderierna förnekar att de säljer bränsle direkt till ryska bolag.

Även Indiens oljeminister Hardeep Singh Puri nekar till uppgifterna.

– Indien har inte sålt bensin till Ryssland, men det kan ha skett genom handelsbolag, säger Puri enligt Reuters.

Slår mot rysk raffinering

Den akuta bränslekrisen uppges vara en följd av ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Angreppen har slagit ut delar av landets raffinaderikapacitet, vilket har minskat produktionen av bensin, diesel och andra oljeprodukter.

Enligt Reuters uppgifter kan nära 40 procent av Rysslands raffinaderikapacitet vara ur funktion under de kommande två månaderna, även om inga nya attacker genomförs.

Rysslands bearbetning av råolja ska ha sjunkit till omkring 3,91 miljoner fat per dag i juli 2026 – den lägsta nivån på 21 år.

Som en följd av situationen har Moskva infört flera exportbegränsningar.

Ryssland har stoppat export av bensin sedan april, flygbränsle sedan juni och diesel från juli.

Trots de nya leveranserna från Indien och andra länder väntas mängderna inte vara tillräckliga för att lösa Rysslands problem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin helt desperat – kan attackera sitt eget land

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Klassisk kedja blöder pengar – har 85 varuhus i Norden

2026 07 17

Den klassiska sportkedjan XXL förlorar hundratals miljoner kronor.

Läget har länge sett tufft ut för sportkedjan.

För ganska exakt ett år sedan köptes dock kedjan upp av den brittiska koncernen Frasers Group.

När koncernen nu har öppnat böckerna så framgår att de genomfört en stor nedskrivning av goodwill relaterat till XXL – och den klassiska sportkedjan förlorar hundratals miljoner kronor.

Blöder pengar

Frasers Group framhåller i sin årsrapport att XXL köptes upp i en position av “betydande nöd”.

De understryker att kedjan "fortsätter att möta utmaningar och ännu inte genererar positivt kassaflöde".

Faktum är att XXL blöder pengar.

Stora förluster

Under den del av räkenskapsåret som XXL var konsoliderat i Frasers Group omsatte sportkedjan 393,9 miljoner pund – motsvarande strax över fem miljarder kronor.

Rörelseförlusten för kedjan landade på 26,2 miljoner pund – motsvarande drygt 340 miljoner svenska kronor.

Det framgår av den brittiska koncernens senaste årsrapport.

Om XXL hade varit en del av den brittiska gruppen hela verksamhetsåret så hade förlusten landat på 31,6 miljoner pund – alltså drygt 410 miljoner svenska kronor.

Läs mer: Färre är arbetslösa i Sverige

Det är XXL

XXL är en sportkedja som grundades år 2000 och året därpå öppnade sitt första varuhus i Oslo.

Idag har kedjan totalt 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland – varav 31 i Sverige.

– XXL har två centrallager: ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige, förklarar kedjan.

Köptes upp förra året

Sommaren 2025 köptes XXL upp av Frasers Group och avnoterades i och med det från börsen.

– Frasers Group är ett brittiskt detaljhandelsföretag som specialiserar sig på sport, träning, mode och livsstilsprodukter. Företaget driver ett stort antal varumärken och butiker världen över, framhåller XXL om sin nya ägare.

Läs mer: Stor oro för Trump i natt – ”är skiträdda”

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen