SVERIGE: Högre lön eller kortare arbetstid?

2022 05 18

Varannan svensk föredrar en kortare arbetstid framför högre lön.

Det visar en Sifo-undersökning som tidningen Arbetet låtit göra.

Tuffa arbetsvillkor

I opinionsundersökningen svarar 52 procent att de hellre skulle arbeta mindre för en sämre lön. 40 procent föredrar en högre lön och åtta procent svarar ”vet ej”.

Sömn- och stressforskaren Göran Kecklund menar att många i dag upplever att deras arbetsvillkor är för tuffa.

– Man är orolig för att inte klara ett sådant arbete om man jobbar 40 timmar i veckan, säger han till Arbetet.

Kön och partitillhörighet spelar roll

Undersökningen visar att kvinnor är mer benägna att jobba färre timmar än män. Nästan sex av tio kvinnor föredrar en kortare arbetstid. I jämförelse föredrar ungefär hälften av männen (46 procent) en kortare arbetstid framför en högre lön.

Undersökningen visar även att de tillfrågades partisympatier spelar en stor roll. Det finns en tydlig koppling mellan synen på arbetstid och politisk hemvist.

Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är klart mest positiva till kortare arbetstid. Det finns även ett stort stöd för färre arbetstimmar bland socialdemokrater och miljöpartister, rapporterar Arbetet.

Mitt emellan

Personer som sympatiserar med KD, M, L eller C anser att en högre lön är viktigare än kortare arbetsdagar. Sverigedemokraternas väljare är splittrade – 47 procent av SD-väljarna säger ja till kortare arbetstid, men lika många säger nej.

Tydlig trend

Enligt Göran Kecklund finns det en slutsats att dra från undersökningen. Kortare arbetstid blir allt mer populärt.

– Om man säger så här: vill man bli populär som arbetsgivare ska man nog minska arbetstiden. Det är få grejer som slår det, inte ens högre lön, säger han till tidningen.

Foto: F. Rostig

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

30-gradig värme sveper in över Sverige

2026 08 03

Ett nytt varmluftsområde är på väg in över landet.

I förra veckan fick delar av Sverige känna på riktigt höga temperaturer. Men under helgen har värmen sjunkit tillbaka något.

Inledningen av veckan fortsätter i samma fotspår men sedan ser ett nytt område med riktigt varm luft ut att vara på väg söderifrån.

Samtidigt får delar av landet kraftigt regn och inslag av åska.

– Tisdagen bjuder på väder likt måndagen men från kvällen rör sig ett omfattande regnområde in över Värmland som under onsdagen berör landets mellersta delar med inslag av åska. I landskapen kring Vänern kan det röra sig om stora regnmängder på kort tid, uppger SMHI.

– Samtidigt sveper varmare luft in över de södra delarna som i sydost kan ge närmare 30 grader.

Drar vidare

Efter några dagar med riktigt varma temperaturer i södra Sverige väntas värmen dra vidare i slutet av veckan.

När det gäller regnet är riktningen mer osäker.

– Den allra varmaste luften i sydost ser ut att dra vidare bort österut redan under fredagen, framhåller väderinstitutet.

– Regnet dröjer delvis kvar i söder men i nuläget är det osäkert om regnets tyngdpunkt tar sig vidare upp över landets norra delar eller om det utan omväg tar sikte på Finland.

Läs också: Mer pengar till svenska lantbrukare

Stora risker

SMHI varnar för att risken för skogsbrand är stor just nu. Varningen gäller i princip hela Götaland och Svealand.

Allmänheten uppmanas därför att kontrollera om eldningsförbud råder i det område där man bor och att vara mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

Vattenbrist

Samtidigt råder risk för vattenbrist i stora delar i södra Sverige, då grundvattennivåerna är låga.

SMHI uppmanar till sparsamhet.

- Du som använder kommunalt vatten bör vara uppmärksam på att kommunen kan utfärda restriktioner och uppmana till vattenbesparande åtgärder.

- Du som har enskilt vatten från egen eller delad brunn bör vara sparsam med vattenförbrukningen eftersom låga grundvattennivåer kan minska uttagskapaciteten och försämra vattenkvaliteten.

- Låga vattennivåer kan ha negativ påverkan på växt- och djurliv inom jordbruket och i naturen.

Andra läser: Svenskarna binder sina bolån

Foto: D. Schludi

Text: Redaktionen