SVERIGE: Högre lön eller kortare arbetstid?

2022 05 18

Det visar en Sifo-undersökning som tidningen Arbetet låtit göra.

Tuffa arbetsvillkor

I opinionsundersökningen svarar 52 procent att de hellre skulle arbeta mindre för en sämre lön. 40 procent föredrar en högre lön och åtta procent svarar ”vet ej”.

Sömn- och stressforskaren Göran Kecklund menar att många i dag upplever att deras arbetsvillkor är för tuffa.

– Man är orolig för att inte klara ett sådant arbete om man jobbar 40 timmar i veckan, säger han till Arbetet.

Kön och partitillhörighet spelar roll

Undersökningen visar att kvinnor är mer benägna att jobba färre timmar än män. Nästan sex av tio kvinnor föredrar en kortare arbetstid. I jämförelse föredrar ungefär hälften av männen (46 procent) en kortare arbetstid framför en högre lön.

Undersökningen visar även att de tillfrågades partisympatier spelar en stor roll. Det finns en tydlig koppling mellan synen på arbetstid och politisk hemvist.

Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är klart mest positiva till kortare arbetstid. Det finns även ett stort stöd för färre arbetstimmar bland socialdemokrater och miljöpartister, rapporterar Arbetet.

Mitt emellan

Personer som sympatiserar med KD, M, L eller C anser att en högre lön är viktigare än kortare arbetsdagar. Sverigedemokraternas väljare är splittrade – 47 procent av SD-väljarna säger ja till kortare arbetstid, men lika många säger nej.

Tydlig trend

Enligt Göran Kecklund finns det en slutsats att dra från undersökningen. Kortare arbetstid blir allt mer populärt.

– Om man säger så här: vill man bli populär som arbetsgivare ska man nog minska arbetstiden. Det är få grejer som slår det, inte ens högre lön, säger han till tidningen.

Foto: F. Rostig

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen